Otto Linton

Född:1880-06-04 – Stoby församling, Kristianstads län
Död:1938-10-17 – Maria Magdalena församling, Stockholms län

Väg- och vattenbyggnadsingenjör, Lärare


Band 23 (1980-1981), sida 735.

Meriter

Linton, Otto, f 4 juni 1880 i Stoby, Krist, d 17 okt 1938 i Sthlm, Maria. Föräldrar: handlanden Nils Nilsson o Hanna Pålsdtr. Studier vid Onnestads folkhögskola, Krist, 95—96, intyg från Hj Berwalds förberedande kurs för inträdesex till KTH 4 sept 97, ord elev vid KTH 16 sept 97, avgångsex från dess fackskola för väg- o vattenbyggn:konst 15 april 01, anställd vid statens järnvägars brokonstruktionskontor 15 juli 01 —15 jan 02, 1 april 03-1 maj 05 o 1 sept 06-31 dec 07, hos civiling Carl Frænell, Sthlm, 15 jan 02—1 april 03, studier i matematik vid StH vt 02, assistent i väg- o brobyggn: konst vid KTH 1 jan 04-1 maj 05 o 1 okt 06-31 dec 07, anställd hos prof C J Magnell, Sthlm, 1 maj —1 sept 05, studier i järnbyggn:konst vid Technische Hochschule, Berlin-Charlottenburg, vinterterminen 05—06, tf byråing vid järnvägsstyr:s bankonstruktionsbyrå 1 jan—28 febr 08, byråing av 1 kl vid statens järnvägar 1 mars 08, doc i järnbyggndära vid KTH 3 febr 13, led av sv.ryska järnvägskomm 15, konsult ingenjörsverksamhet från 15, prof i järnbyggndära vid KTH 26 juni 15, i brobyggnad där från 17 maj (tilltr 1 juli) 23.

G 8 maj 1907 i Khvn, Helligånd, m Gudrun Juliane Bon, f 29 nov 1887 där, S:t Paul, d 1 april 1979 i Halmstad, dtr till högskoleförest Peter Julius B o Margrethe Cecilie Westh.

Biografi

I o med L:s professorstid inträdde ett nytt skede inom ämnet brobyggnad vid KTH. Hos L förenades en modern rationell teknik med konstnärlig blick o djupgående estetiska intressen. Till sin konstnärliga läggning var han mer klassiker än funktionalist — men han gjorde sig ändå till förkämpe for en förenkling av linjerna inom brobyggnadskonsten. L själv ansåg, att hans ämne borde heta "läran om bärande konstruktioner av trä, järn och betong". Som konstruktör var han skicklig. Hans känsliga skönhetssinne kunde få honom att i timmar bearbeta o ändra på någon detalj på en ritning till en brobyggnad. Andringen gällde enbart utseendet, ej hållfastheten. Han ansågs vara en utmärkt lärare o var mycket omtyckt av sina elever, även om han begärde mycket av dem.

Till L:s kända konstruktionsarbeten hör främst ett antal järnvägsbroar: över Dalälven vid Krylbo, över Stångån vid Linköping, över Ljusnan vid Edänge o över ytterligare några norrländska älvar samt en svängbro av ny typ över Trollhätte kanal.

L var en flitig skribent. Han utgav ett stort antal kompendier i sitt ämne samt medverkade i flera tekniska samlingsverk. I tidskriften Byggnadsvärlden 1933 skrev han en artikel, som han kallade Broestetik, egentligen en recension av Hermann Rukwieds bok Brückenästhetik. Artikeln utgavs i utvidgad form som ett kompendium vid KTH. Han utvecklade där sin syn på undervisningen i brobyggnad vid KTH o konsthögskolan. Han bekla gade, att staten inte utnyttjade sina läroanstalter för byggnadskonst för lösning av föreliggande statliga byggnadsproblem. På så sätt skulle man också kunnat lämna värdefulla underlag för studieuppgifter i form av reella o aktuella undersökningar i byggnadsfrågor. Kompendiet är rikt illustrerat med bilder av broar. L har kritiskt granskat varje bro o föreslog förändringar, som hade kunnat förbättra utseendet. Han diskuterade här på ett elegant o fascinerande sätt broars skala, bågformars olika krökning, onödiga påbyggnader, meningslösa detaljer o mycket annat.

L intresserade sig även för trafikfrågor o stadsplaneproblem. Han deltog gärna i den offentliga debatten i såväl dagspressen som i facktidskrifter. Hans uttalanden var temperamentsfulla o ofta präglade av skarp satir. L var godhjärtad men dock en stridens man o fick utstå månget häftigt motangrepp. Från sina ideal, som var högt ställda, vek han inte en hårsmån. Typiskt var ett uttalande han gjorde, då en arkitekt disputerade för vinnande av teknologie doktorsgrad. Avhandlingen gällde inredning av sjukhus, o L jämförde avhandlingen med de kataloger, som leverantörerna av sjukhusinredningar gav ut o som, enligt hans mening, i allmänhet var överlägsna avhandlingen — utan att fordra doktorstiteln. Han slutade med att utnämna respondenten till "katalogie doktor".

L:s lidelse för det sköna framgår av ett citat ur hans artikel om Broestetik: "Släktskapet mellan konst och vetenskap är för båda en ära och det är lika hedrande för vetenskapen att klargöra skönhetens grundprinciper som det är för konsten att grunda sina stoltaste verk på vetenskapliga sanningar".

Författare

Georg Schackne



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Strödda brev från L i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: [Ueberbruckung des Nordre-Elfs] (Zeitschrift des Vereines deutscher Inge-nieure, Bd 51, Berlin 1907, 4:o, s 1601-03). -Ombyggnad af järnvägsbron öfver Angermanälf-ven vid Forsmo (Järnbanebladet, årg 36, 1910, Sthlm, 4:o, s 123-125, 133-136). - Forntida och nutida brobyggnadskonst. Föredrag, hållet i Statsbanornas tjänstemannaförening den 10 maj 1911 (ibid, 37, 1911, s 103-108, 165-168, 175-178, 185 f, 201-205; även sep, 19 s). - Utlåtande över svenska järnverkens standarddimensioner av år 1915. [Maskinskr, 1916.] Fol. 5 s, 4 pl, 3 s bil. -Brobyggnader (Banlära, järnvägars byggnad och underhåll, utg av Kungl. järnvägsstyrelsen, bd 2, Sthlm 1916, s 219-365). - Järnbyggnadslära. [1,] 2:1, 3; Bilagor [l]-2; Övningsuppgifter. Sthlm 1916—19. [Litogr övertr med tr titel.] (Teknologer-nas handelsförenings publikation(er) n:r 4:1, 4:2: 1, 4:3, 15: 1-2 [omsl] o 27 [-Tekniska högskolans studentkårs kompendiekommitté, resp Serie A.] Kompendier, 4, [B.] Kompendiebilaga, 2, [C] Problemsamling, 5.) 1. Järnbetongbyggnaders teori & konstruktion. Anteckningar efter föreläsningar, hållna vid Kungl. tekniska högskolan. 1918. 4:o. 153 s. 2. uppl 1921. 2, avd 1. Fasta järnbroar. Efter föreläsningar. Red av B Björkman. 1917. 4:o. 257 s. 3. Teorier och beräkningsmetoder. Efter föreläsningar. 1916. 4:o. 145 s. Bilagor till ... föreläsningar. [Planscher.] 1. 1917. Fol. 100 s. 2[:1—3]. Rörliga broar / Lager / Armerade betongbroar. 1916. Fol. (23), (11), (19) s. Övningsuppgifter i järnbyggnadslära. Med lösningar. 1917. Fol. 57 s. 2. uppl 1919. 120 s. — Järnvägsbron över Öre älv. Redogörelse utarb genom Kungl. järnvägsstyrelsens försorg 1919. Sthlm 1919. 4:o. 169 s. [Föret; tills med R Moberg.] — Förslag till järnvägsbro över Hammarbyleden vid Årsta holmar. Föredrag (Betong, meddelande från Svenska betongföreningen, årg 4, 1919, Sthlm, s 41—52; även sep, 1920, 12 s). — Om kostnadsberäkningar. Sthlm 1923. Fol. 9 s. [Litogr övertr med tr titel.] (Teknologernas handelsförenings publ, 52 [= Tekn högskolans studentkårs kompendiekomm, Ser] B. Kompendiebil, 13.) — Grafostatik samt inverkan av rörliga kraftsystem. Sthlm 1924. XI, 334 s. (Tills med N Royen; De tekniska vetenskaperna, avd Byggnadskonst, bd 2. Byggnadskonstruktioners teori, dl.) — Zwei Vorträge iiber Bau-kunst. Wien 1929. 30 s. [Ur Bericht iiber die II. internationale Tagung fur Bruckenbåu und Hoch-bau, Wien ... 1928.] — Brobyggnader (Uppfinningarnas bok, ny fullst omarb uppl under red av S Lindstedt, 7. Husbyggnad, vägar och fordon, gator, järnvägar, broar, Sthlm 1929, 4:o, s 837-900). - Broestetik. [Rubr.] Södertälje 1933. 11 s. [Ur Byggnadsvärlden s å; Tekn högskolans studentkårs kompendiekomm, Kompendier, 98.] — Ingenjörers arkitektutbildning och arkitekters ingenjörsutbildning. Föredrag, hållet inom Dansk Arkitektfor-ening i Köpenhamn den 16 april 1937. [Rubr.] Södertälje 1937. 4:o. 12 s. - Med Kongl. V3 i Sovjetunionen. [Omsl; jämte:] Människobyggnad i Sovjetunionen. Sthlm 1937. 4:o. 12 s. [Ur Tidning för byggnadskonst 1936 resp Byggnadsvärlden 1937.] — Arkitektur bland ingenjörer, undervisning i arkitektur, studium av byggnadskonst, P. M. för V3 och V4 K. T. H. angående studier i brobyggnadskonst jämte några råd till V1! och V2. [Omsl.] Södertälje 1938. 4:o. 12 s. [Ur Byggnadsvärlden 1937.] - Bidr i TT 1922 o dess avd för Väg- o vattenbyggnadskonst 1906^07, 1911-12, 1916-18, 1920, 1923-27, 1933, 1935, 1938, Mekanik o elektroteknik 1916 o Allm avd 1925-26, 1936, 1938, samt bla Byggnadsvärlden, tidskr för allsidig byggnadskonst, o Tidning för byggnadskonst, alla Sthlm, 4:o.

Redigerat: G Brochmann, Människan och maskinen. Vår värld vid början av en ny tidsålder. 1—2. [Sthlm, tr] Hfors 1938. 4:o. 191 s, 48 pl-bl, 238 s, 48 pl-bl.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 26 juni 1915, nr 50, RA.

T Althin, KTH 1912-62 (1970); art med anledn av L:s 50-årsdag (SvD 3 juni 1930); SMoK; SvTeknF. - Nekner över L i SvD 18 okt o i TT 22 okt 1938.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Otto Linton, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10757, Svenskt biografiskt lexikon (art av Georg Schackne), hämtad 2021-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10757
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Otto Linton, urn:sbl:10757, Svenskt biografiskt lexikon (art av Georg Schackne), hämtad 2021-04-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se