Meriter

Ljungberg, Lars Daniel, f 17 april (M 1106, RA) dp 21 april 1753 i Kristianstad, f 9 maj 1836 i Sthlm, Klara. Föräldrar: stadskirurgen Peter L o Sophia Maria Noréen. Studier vid LU vt 68, inskr där 27 febr 70, studier vid univ i Göttingen 69—71, volontär vid fortifikationen 6 sept 70, studier vid univ i Kiel 71 — 72, officersex 76, konduktör vid fortifikationen 29 juni 78, anställd vid Skeppsvarvet i Karlskrona 78—80, studier i hydraulik mm i Frankrike maj 86—93, löjtn vid fortifikationen 30 maj 87, kapten där 4 juni 94, permission för tjänstg i utlandet 94, anställd vid Ministére de L'intérieur som ingenieur en chef des ponts et chaussées i departementen Bruxelles, Maastricht o Anvers 5 juli 96, förordnad att vid påkallan biträda K M:t med hydrauliska arbeten 99, major i armén 8 sept 00, överstelöjtn där 27 aug 05, i fortifikationen 19 nov 08, chef för fortifikationskåren vid norra armén 09, överste i armén 24 mars 12, chef för fortifikationsbrigaden vid västra armén 28 april 13, för l:a fortifikationsbrigaden vid l:a armékåren 21 juli 14. — Ogift.

Biografi

Efter studier i Lund antogs L som kadett vid fortifikationen med tjänstgöring i Kristianstad. 1770 studerade han matematik o språk i Göttingen, o året därpå fortsatte han studierna i Kiel, där hans bror var matematikprofessor. Återkommen till Sverige fullföljde han militärutbildningen, blev officer o beordrades till Karlskrona for att under Daniel af Thunbergs ledning utbildas i vattenbyggnation. När han 1786, efter att några år ha tjänstgjort i Bohuslän o Helsingborg, projekterade o ledde arbetet vid en brobyggnad över Göta älv, blev han känd av Gustav III o av honom uppmanad att fortsätta sin utbildning i Frankrike. Därifrån återvände han 1793 till Sverige försedd med rekommendationer av den välkände konstruktionsingenjören J R de Perronet o med av franska VA granskade o godkända ritningar till slussar o broar.

Den nya regimen i hemlandet aktade dock föga L:s utbildning o förkastade hans projekt, varför han begärde o fick tjänstledighet. Hans avsikt var att bege sig till Turkiet, men under ett längre uppehåll i Venedig erbjöds han av franska ambassadören arbete i Frankrike, där han 1796 fick en välavlönad tjänst som "ingenieur en chef des Ponts et Chaussées" i en del av nuv Belgien. 1799 blev han återkallad till Sverige av Gustav IV Adolf, o sedan hans medförda ritningar granskats av sakkunniga i VA tilldelades han en årslön på 333 rdr mot skyldighet att stå till överintendentsämbetets (OÄ) förfogande vid hydrauliska arbeten. Hans första o enda uppdrag i det sammanhanget var hamnbygget vid Signildsskär på Åland, vilket han genomförde till myndigheternas fulla belåtenhet 1802—05.

Under de följande åren fram till 1814 hade L flera militära kommenderingar o sårades under striderna i Norge. Omkr 1810 hade han för stora kostnader låtit tillverka en "grafmaskin", som enligt utlåtande från VA var hans egen uppfinning. Det rörde sig närmast om ett mudderverk. Under flera år strävade han främst efter inkomstbringande verksamhet för denna maskin. Han lämnade myndigheterna omsorgsfullt utarbetade förslag till en kanal från Ulvsundasjön förbi Karlberg till Klara sjö, fördämningar i Norrström för att reglera vattenståndet i Mälaren, anbud på muddring av Fyrisån o Göta älvs mynning o på grävning av Väddö kanal men fick användning för maskinen endast i samband med muddringsarbeten runt Skeppsholmen o mindre grävningsarbeten vid Fredrikshof. När det 1825 beslöts, att den gamla förbindelsen mellan Lilla Värtan o Djurgårdsbrunnsviken skulle öppnas, fick L i uppdrag att gräva en kanal med sin maskin. Arbetet skulle kontrolleras av strömrensningskommittén. Med denna myndighet råkade L i tvist om arbetsbeskrivning o ersättning. Uppdraget togs ifrån honom, o han förlorade den rättegång som följde.

I Hydrauliska företag i Sverige (1829) redogör L för sina mellanhavanden med myndigheterna. Han lägger skulden till sina motgångar på inflytelserika fiender o avundsmän i ÖÄ o strömrensningskommittén o nämner särskilt Baltzar v Platen. Vid L:s död hade utmätningsmän lagt beslag på hans möbler o större delen av hans värdefulla bibliotek. Det som fanns kvar testamenterade han till två trotjänarinnor, som i flera år arbetat utan lön. — Trots de motgångar L mötte i Sverige har han karaktäriserats som "en av tidens främsta svenska vattenbyggare" (Lindroth).

L:s bror Jöns Mathias L (1748-1812) blev 1770 kallad till professor i matematik o filosofi i Kiel. Intresserad av mekanik gjorde han resor till England, där han noggrant ritade av inom textilindustrin använda maskiner. 1777 erbjöd han sv regeringen resultaten av sitt industrispionage. Anbudet avböjdes, men L togs väl emot i Danmark, där han introducerade Arkwrights spinnmaskin, blev deputerad i kommerskollegium o slutligen etatsråd.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Papper efter L i KrA. Brev från L i P A Wallmark) o i RA.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Hydrauliska företag [Rubr.] Sthlm 1829. 4:o. 22 s. [Undert.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, M 99 (ang prisfråga rör segelledens förbättrande till Gbg mm), KB. Bio-grafica, KrA. M 1106 (Ansökn.ar o meritförteck-n:ar), VA till K M:t april 1794, Statsberedn till K M:t 12 febr 1800, Kommerskoll till K M:t 1 april 1813, Sammansatta kolher till K M:t 12 maj 1817, Prot:utdrag från justitierev 15 maj 1833, allt i RA. Prot 15 jan 1794, 20 maj 1812, 20 maj o 5 aug 1818, VA.

Art:ar i Allmänna Journalen 26 aug, 14 o 15 sept 1819, 17 o 18 febr 1820, i Sthlms Dagligt Allehanda 19 juli 1825 o i Götheborgs tidn:ar 9 okt 1821; T Höjer, Sthlms stads drätselkommission 1814—1864 (1953); K Fortifikationens hist 4: 1 (1916-30), 4:5 (1970) o 5:1 (1951); S Lindroth, VA:s hist 1739— 1818, 2 (1967); LTJM 1732-1830 (1979); C G McKay, Lichtenberg's friend: The progress of genius in the latter half of the eighteenth century (Lychnos 1979-80); SMoK. - Jöns Mathias L: DBL 14 (1938); McKay a a; SMoK.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars Daniel Ljungberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10791, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10791
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars Daniel Ljungberg, urn:sbl:10791, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-18.