K Fritjof Lager

Född:1905-10-01 – Berga församling (G-län), Kronobergs län
Död:1973-02-22 – Helsingborgs Maria församling, Skåne län

Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker, Tidningsredaktör, Politisk skriftställare


Band 22 (1977-1979), sida 41.

Meriter

Lager, Karl Fritjof, f 1 okt 1905 i Berga, Kron, d 22 febr 1973 i Helsingborg. Föräldrar: lantbrukaren Johan Botolf L o Ida Augusta Andersson. Typograf 21—26, studier vid Brunnsviks folkhögskola 26—28, bitr sekr i Sveriges kommunistiska ungdomsförb 28— 29, sekr samt led av centralkomm o verkst utsk där 29—31, led av Sveriges kommunistiska partis (SKP) centralkomm (styr) 29— 67, partisekr i SKP 33—37 o 49—51, led av dess arbetsutsk (politbyrå) 34—67 o ordf där febr 49—64, v ordf i partiet 61—64, ordf i SKP:s sthlmsdistr 31, i Skåne-Bleking-edistr 32—33, medarb i Sydsv Kuriren 32— 33, red:sekr i Ny Dag 38—40, medarb i Folkviljan 42—45, redxhef i Ny Dag 45—48, led av Sthlms stadsfullm okt 46—okt 50, av handels- o sjöfartsnämnden i Sthlm 46—51, av AK okt 46—dec 52, ordf i Sthlms kommunistiska arbetarkommun från 52, led av FK 62—maj 65.

G 14 okt 39 i Sthlm, S:t Göran, m Kamma Ena Erichsen, f 21 jan 12 i Khvn, S:t Jakob, dtr till cand pharm Christian Eje E o Chatrine Marie Dorothea Sörensen samt tidigare g Allerslev Jensen.

Biografi

Fritjof L började 21 som sätterielev på tidningen Smålänningen i Ljungby. Tidigt engagerade han sig i typografernas fackliga verksamhet liksom den kommunistiska ungdomsrörelsen på orten. Våren 24 — strax före kommunistpartiets sk andra sprängning o Höglund-falangens utträde — blev L partimedlem o följde den kominterntrogna majoriteten under Karl Kilbom. Hösten 26 kom L till Brunnsvik där han genomgick två årskurser, vilket blev inledningen till en central karriär inom ungdomsförbundet. Först kort efter partiets tredje sprängning okt 29, som fick stora rubriker genom tumultet mellan de rivaliserande grupperna vid partihögkvarteret på Torsgatan 10, kom dock L att stadigvarande uppehålla sig i Sthlm. Bristen på funktionärer i det decimerade partiet gynnade en kraftig föryngring av ledarskiktet o framtvingade samtidigt startandet av en ny partitidning, Ny Dag. I egenskap av sekreterare i ungdomsförbundet vann L omedelbart efter sprängningen säte i den nya centralkommittén. Han knöt inom kort nära personliga förbindelser med den inre kretsen i det nya partiet, Sven Linderot, Gustav Johansson o Hugo Sillen, o bodde bl a några år hos den sistnämnde.

De första åren på 30-talet ägnade L åt reorganisationsarbete inom sthlms- o skåne-distrikten samt vistades en tid vid Leninskolan i Moskva. Redan 30 hade han ådömts ett kortare fängelsestraff i Gbg för antimilitaristiska flygblad. Som partisekreterare från nionde kongressen 33 o strax därefter också ledamot av arbetsutskottet (AU) fick han möjlighet att bedriva såväl inre organisationsarbete som politiskt arbete på fältet. Han fick också huvudansvaret för partiets kontakter med de politiska emigrantgrupperna i Europa.

Vid inflyttningen 38 i det nya partihögkvarteret på Kungsgatan 84 övergick L till posten som redaktionssekreterare i Ny Dag. Arbete i partipressen kom under 40-talet att uppta en ökande del av hans tid. De tidiga krigsårens svårigheter för Ny Dags utgivning kom också att drabba L personligen genom några månaders fängelsevistelse på Långholmen hösten 40 i egenskap av ansvarig utgivare. Fängelsetiden avlöstes av militärtjänst under vintern 40—41. Vid krigsslutet återkom L till tidningen som redaktionschef.

Den av Moskva vid 30-talets mitt påbjudna folkfrontspolitiken följdes också av det sv partiet. L anslöt sig öppet härtill så- väl i centralkommittén som på tionde kongressen 36. Linjen fullföljdes genom partiets anslutning 44 till det socialdemokratiska efterkrigsprogrammet. I en tidskriftsartikel våren 45 talar L om den fredliga vägen till socialismen som ett möjligt alternativ. Det hårdnande internationella klimatet o socialdemokratisk kallsinnighet undergrävde emellertid den samverkanslinje, som i första hand företräddes av partiordf Linderot o partisekr Gunnar Öhman. Kritiken från övriga kommunistpartier liksom katastrofvalet på hösten 48 blev avgörande. Linderot avgick i febr 49 förebärande sjuklighet o Öhman ersattes samtidigt. De nya männen i ledningen blev L o Hilding Hagberg, den förre partisekr o ordf i AU, den senare ordf i riksdagsgruppen o partiordf. — Hösten 46 kom L som suppleant in i AK efter Set Persson, som tagit kommunisternas första borgarrådspost i Sthlm efter det framgångsrika kommunalvalet. Som i första hand partiapparatens man synes dock L ha låtit riksdagsarbetet få stå något tillbaka o frånträdde 52 mandatet på egen begäran.

Omedelbart efter kriget övertog L i huvudsak Linderots roll som internationell ambassadör för partiet, då denne av inrikespolitiska skäl tycks ha föredragit att markera en större självständighet än tidigare gentemot den internationella kommunismen. Särskilt täta kontakter uppehöll L med kommunistpartiet i Tjeckoslovakien o besökte Prag fyra gånger 47—49, bl a i april 48 strax efter det kommunistiska maktövertagandet. Fram till 60-talets slut gjorde han talrika resor till Tjeckoslovakien, DDR o Sovjet men även vid några tillfällen till Polen, Rumänien o Kina. Vid den bekanta 20 :e partikongressen i Moskva i febr 56 hörde L till de utländska gästerna. Särskilt åren kring 50 fick han i den icke-kommunistiska pressen personifiera partiets Moskvaanknytning. Hans utrikespolitiska intressen avspeglades också i riksdagsarbetet o i talarstolen. I en liten skrift 68 trädde L upp till försvar för Berlinmuren.

Som ordf i Sthlms kommunistiska arbetarkommun ägnade sig L från 50-talets början även åt politisk verksamhet på lokalplanet. I broschyren Den försummade ytterstaden — L var själv sedan 40-talet bosatt i Hägersten — tog han upp problem som först senare ställts under allvarlig debatt, nämligen sambandet mellan avfolkningen av innerstaden o bristande service, dåliga kommunikationer, höga hyror o sociala problem i de nya förortsområdena. Bl a pläderade han för ett storcentrum för Söderort på Årsta gärde.

Under hela sin politiska karriär verkade L framför allt som organisatör men också som skribent o agitator. Han anses ha varit en av partiets bästa talare, samtidigt viljestark o dominerande. Som redaktionschef övertog han en stor del av Ny Dags faktiska ledning. Mycket uppmärksammad blev den kommunistiska sthlmslistan hösten 48, där chefredaktören Gustav Johansson fick lämna första platsen till L. L:s gammalkommunism o nära kontakter med kommunistpartierna i Östeuropa synes dock inte så väl ha förenats med den mjukare o mer nationellt inriktade partilinjen under C-H Hermansson från 64. Redan på våren 65 lämnade L sitt förstakammarmandat o vid partikongressen 67 sina funktioner i partiledningen.

Författare

Leif Gidlöf



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

arkiv (bl a pass, korresp, ms) i AA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Fascism i knektstövlar och lackskor. [Omsl.] Sthlm 1934. 15 s. — Sovjet krossar spionerna. Sthlm 1938. 32 s. — Arbetarklassen, riksförsvaret och skytterörelsen. Sthlm 1938. 22 s. — Vad vill kommunisterna? Sthlm 1940. 22 s. 2. uppl 1944. 23 s. — Skatteskruven dragés åt. "Det befästa fattighuset" blir verklighet. Sthlm 1940. 15 s. — Sverge skall försvaras. [Omsl.] Sthlm 1941. 32 s. — Norden och nordismen. Reflexioner och fakta om de nordiska ländernas forntid, nutid och framtid. Sthlm 1943. 22 s. ([Omsl:] Dagspolitik, 16.) —-Mellan Fulton och Berlin. [Omsl:] En utrikespolitisk återblick. Sthlm 1954. 21 s. ([Omsl:] Aktuella frågor [: 1 ].) —-Den försummade ytterstaden. Ett stockholmsproblem. [Omsl.] Sthlm 1954. 19 s. — Arbetarklassen och nationen. Sthlm 1955. 159 s. — Ådalen 1931. Sthlm 1956. 135 s. 2. uppl Sthlm (tr Gbg) 1969. 119 s. — Svaret 1909. Till 50-årsminnet av storstrejken. Sthlm 1959. 38 s. — Om den socialdemokratiska "socialismen" i Sverige (Internationell revy, årg 2, 1959, Sthlm, nr 2, s 39— 51). — Kan militären spara? Sthlm 1960. 23 s. — Den bruna pesten. Den tyska nazismen då och nu. Sthlm 1960. 31 s. — Företagsdemokratin i Sverige (Internat revy, 9, 1966, nr 7/8, s 24—29). — Berlinmuren. Staffanstorp (tr Uddevalla) 1968. 95 s. (Boc-serien.) — Vad hände i Ådalen? (Tidsignal, årg 4, 1968 Sthlm, nr 23, s 8 f). — Bidrag i Vår tid, årg 5—9, 1949—1953, 11—12, 1955—1956, 15, 1959, 18, 1962, Sthlm, samt i dagspressen.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biogr klippsaml, Sveriges pressarkiv, RA; Biografica, AA.

Allt i fickformat 1948, nr 8 o 10; Arbetets söner, 3—5 (1966—67); Y Hirdman, Sverges kommunistiska parti 1939—1945 (1974); P Meurling, Kommunismen i Sverige (1950); T Nerman, Kommunisterna (1949); Ny Dag 1 okt 1955 o 28 febr 1973; PK:s porträttmatr 1952 (1951); SKP:s (VPK:s) kongresstryck 1961, 1964 o 1967; Å Sparring, Från Höglund till Hermansson (1967); Sthlms stads-fullm 1938—1963 (1967); Sv folkrörelser, 1 (1936); Vår tid 1945, nr 3.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Fritjof Lager, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10829, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10829
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Fritjof Lager, urn:sbl:10829, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se