H Gerhard Lagerstråle

Född:1814-02-25 – Karlskrona amiralitetsförsamling, Blekinge län
Död:1887-04-18 – Nättraby församling, Blekinge län (på Verstorp)

Riksdagsledamot, Häradshövding, Kommunalpolitiker, Justitieombudsman, Civilminister


Band 22 (1977-1979), sida 173.

Meriter

Lagerstråle, Henrik Gerhard, f 25 febr 1814 i Karlskrona, Amiralitetsförs, d 18 april 1887 på Verstorp, Nättraby, Blek. Föräldrar: viceamiralen frih Pehr Gustaf L o frih Beata Catharina Lovisa Cederström. Inskr vid UU ht 30, kansliex 6 dec 33, eo kanslist i ecklesiastikexp 6 febr 34, hovrättsex 29 maj 34, kameralex 12 juni 34, auskultant i Svea hovrätt 13 nov 34, eo notarie 28 sept 35, v notarie 27 maj 41, eo fiskal 10 jan 43, v häradsh 2 febr 44, adjung led 6 febr 44, fiskal 28 febr 44, deltog i riksdagarna 44— 45, 50—51, 56—58, 62—63 o 65—66, assessor i hovrätten över Skåne o Blekinge 23 jan 45, landssekr i Kronobergs län 4 nov 46, tf revisionssekr 23 okt 50, häradsh i Luggude härads domsaga 25 nov 51, led av sv-norska komm för behandl av frågan om ömsesidig verkställighet av domar 29 aug 55— 56, JO:s suppl 25 febr 57, JO 22 juli 57, konsult statsråd 4 maj 58, chef för civildep 2 nov 60—i juni 68, led av FK 67—84 (v talman 75, ordf i lagutsk 80—81, led i opinionsnämnden 82, ordf i särsk utsk 82), justitieråd 4 juni 68, led av Sthlms stadsfullm 69—75 (v ordf 74—75), av styr för inst för dövstumma o blinda från 72, konsult statsråd 11 maj 75—6 juni 79. HedLLA 62, Serafi-merriddare 77, jur hedersdr vid UU 6 sept 77. — Ogift.

Biografi

Gerhard L fick sin akademiska utbildning vid juridiska fakulteten i Uppsala. Tidvis samtidigt med honom studerade där hans systerson Louis De Geer, som i sina Minnen vittnat om sin tillgivenhet livet igenom för morbrodern L, "min mest värderade umgängesvän". L:s bana efter avslutade studier förde honom över hovrättstjänstgöring till det välavlönade häradshövdingeämbetet i Luggude domsaga. Han deltog i riksdagarna från 1850 med undantag för 53—54, valdes 57 till JO o blev 58 konsultativt statsråd i den regering som då bildades efter det att kronprins Karl blivit regent. Utnämningen torde ha varit ett verk av De Geer, som just blivit justitiestatsminister o som i L funnit en personlig vän, politisk meningsfrände o utmärkt medarbetare. Två år senare blev L chef för civildepartementet.

Den De Geerska regeringens första tid utmärktes av ett stort reformarbete, vars främsta resultat var lösningen av representationsfrågan. L:s insatser har härvid varit av betydelse, ehuru det är svårt att närmare precisera dessa i förhållande till andras. De Geer nämner att L o Gripenstedt främst deltog i statsrådsberedningen av det reformförslag som till sist kunde föras i hamn.

Den stora representationsreformen hade föregåtts av 1862 års kommunalförfattningar vilka hade ett tydligt samband med arbetet på en förändrad sammansättning av riksdagen. Sedan regeringen De Geer 58 tillsatt en kommitté för frågans beredning hade denna 59 avgivit förslag till författning om kommunalstyre i stad o på landet samt till landstingslag. Förslaget underställdes riksdagen för yttrande, ehuru ämnet ännu ansågs höra till den administrativa lagstiftningen Efter riksdagsbehandlingen vidtog en betydelsefull överarbetning i civildepartementet under L:s ledning. Författningarna kom härvid att omarbetas i en liberal riktning, där likställighet mellan kommunmedlemmarna var ett framträdande drag, som senare ytterligare fick prägla regeringens kommunalpolitik. Kommunernas karaktär av associationer — i likhet med privaträttens rättssubjekt — underströks av flera ändringar samtidigt som statskontrollen genom magistraterna o underställningsplikt av lånebeslut skärptes. L:s insatser i detta lagstiftningsarbete har karakteriserats av De Geer som synnerligen förtjänstfullt. De framgår än tydligare av det arbetsexemplar av 59 års kommittébetänkande, som förvaras i RA som bilaga till statsrådsprotokollet, med L:s egenhändiga, omfattande anteckningar, kommentarer o förslag till nya stadganden; i protokollet har L även redogjort för sina motiv till lagstiftningen.

Förordningen 64 om fullständig näringsfrihet har likaledes utarbetats under L:s ledning o kontrasignerats av honom. Två år senare följde den nya stadgan om skiftesverket o 68 den betydelsefulla nya ordningsstadgan för städerna, som innebär ett förenhetligande av många partikulära lokala stadganden.

Under riksdagen 68 blev L utsatt för kritik av konstitutionsutskottet för att ha kontrasignerat ett beslut av kungen som ej haft stöd av regeringen; ärendet rörde ett kommunalt besvärsmål, där AK önskade anmärka mot Bildts sidoinflytande på Karl XV. AK gillade anmärkningen mot L, som tog illa vid sig o begärde sitt avsked. Detta sammanföll med andra kriser, som berörde regeringsmedlemmar. En fullständig ombildning av regeringen kunde visserligen nu undvikas tack vare Karl XV:s hållning, men L, Manderström o Platen vidhöll sin begäran att avgå. Efter avgången utnämndes L till justitieråd.

L skulle emellertid än en gång komma att inträda i regeringen. När De Geer efter regeringskrisen 75 uppmanades att bilda ny ministär vände han sig till sina kamrater från Karl XV:s "gamla garde". L ställde sig liksom några andra till disposition. Men han ville inte nu överta något departement. Han avgick 79 vid uppnådd pensionsålder, före ministären i övrigt.

Efter införandet av representationsreformen tillhörde L FK ända till 84. I den viktiga debatten 69 om fattigvården talade han för medborgarnas besvärsrätt o statlig kontroll över kommunernas handhavande av de sociala hjälpåtgärderna; han företrädde härvid ämbetsmannasynpunkterna. Oscar II berömmer särskilt hans handläggning av värnpliktsfrågan 80 (Mina memoarer, 1, s 67). Även som statsråd fick L ett högt betyg av kungen. Han "medtog ur konseljen min och allas stora aktning och odelade erkännande. Varmhjärtad, någon gång uppbrusande, var han alltid klartänkt, aldrig långsint" (Mina memoarer, 1, s 57). Om L:s verksamhet i regeringen har De Geer fällt omdömet, att han "hade mera stål i karaktären än någon av oss andra i konseljen". Han var arbetsam, grundlig, omutligt rättrådig "och en utmärkt skicklig ämbetsman" (Minnen, 2, s 76). Både i o utanför regeringskretsen synes L ha utövat ett avsevärt inflytande som politisk rådgivare åt De Geer, ett förhållande som ligger bakom det samtida skämtsamma påståendet, att De Geers statsmannabegåvning heter Lagerstråle (Lewenhaupt).

Författare

Stig Jägerskiöld



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från L i KB, RA (bl a till Alb Ehrcn-svärd o L Manderström) o UUB (bl a till L Annerstedt).

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Anjou; H Berggren o G B Nilsson, Liberal socialpolitik 1853—1884 (1965); L De Geer, Minnen, 1—2 (1892); S Eriksson, Carl XV (1954); Hundra år under kommunalförfattn:arna 1862—1962 (1962); A Lewenhaupt, Sv sjuttiotal (1937); Oscar II, Mina memoarer, 1 (1960); G Swensson, Den parlamentariska diskussionen kring den kommunala självstyrelsen i Sverige 1817—1862 (1939); Sveriges riksdag, 9, 10, 15 o 16 (1937, 1935, 1938 o 1935). — S Ekman, Slutstriden om representationsreformen (1966) ; G B Nilsson, Självstyrelsens problematik (1967), o där anf litt.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
H Gerhard Lagerstråle, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10932, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2019-10-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10932
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
H Gerhard Lagerstråle, urn:sbl:10932, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2019-10-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se