Karl E Laman

Född:1867-03-18 – Norrbärke församling, Dalarnas län
Död:1944-06-27 – Stjärnorps församling, Östergötlands län

Missionär, Bantuspråkforskare


Band 22 (1977-1979), sida 194.

Meriter

Laman, Karl Edvard, f 18 mars 1867 i Norrbärke, Kopp, d 27 juni 1944 i Stjämorp, Ög. Föräldrar: valsverksarbetaren Gustaf Ersson o Christina Ulla Wallin. Elev vid h a l i Västerås 76—81, vid slöjd- o tekn skolan där 82, vid trädgårdsskolorna på Sävstaholm o Ulriksdal, genomgick Sv missionsförb:s missionsskola i Kristinehamn 88—90, antagen till förb:s missionär 29 juli 90, missionär i Kongo 91—19, därefter bosatt i Sverige, pensionerad från Sv missionsförb:s tjänst 32. Språkforskare. — VA:s Linné-medalj i guld 07, teol hedersdr vid UU 31 maj 15.

G 9 april 93 i Matadi, Belgiska Kongo (nuv Zaire), m missionären Selma Carolina Karlsdtr, f 29 juli 62 i Ö Harg, Ög, d 8 aug 36 i Stjämorp, dtr till hemmansägaren Karl Fredrik Månsson o Emilia Pihlblad.

Biografi

Fattigdom o väckelse i förening utgjorde den karakteristiskt sv 1800-talsmiljö ur vilken Karl L framgick. Sexton år gammal upplevde han sin omvändelse. Han kunde ange datum o tidpunkt: "24 februari 1883, på kvällen". Omvändelsen ledde till ett beslut att bli missionär, o efter två års studier vid Sv missionsförbundets missionsskola sändes han till Kongo. När han kom dit, hade missionären o språkmannen Nils Westlind (d 95) i Sv missionsförbundets tjänst just avslutat översättningen av de fyra evangelierna till kikongo. L sattes att biträda i missionstryckeriet o blev snart engagerad i översättningsarbete o mera självständiga litterära uppgifter.

Under sin första Europa-vistelse 94 fick L tillfälle att studera för prof Meinhof i Hamburg, dåtidens främste kännare av afrikanska språk. Hans språkstudier hade ett praktiskt syfte. Det gällde att göra Bibeln tillgänglig för Kongos folk, o hans första större litterära uppgift blev översättningen av Gamla Testamentet samt en revision av översättningen av Nya Testamentet. 05 förelåg hela Bibeln på kikongo.

Efter ingående studier i fonetik lyckades L genom märkliga metoder i grafisk framställning lösa vad som då tycktes vara de grundläggande problemen i kongospråkets fonologi. Vid transkriptionen av fonogram-men hade han god hjälp av internationella auktoriteter som W Heinetz o G Panconelli-Calzia, båda verksamma vid Hamburgs fonetiska laboratorium, o inte minst av sin afrikanske medhjälpare M A Kionga från Kingoyi. L:s viktigaste språkvetenskapliga verk är The musical accent or intonation in the Kongo language (22) samt Dictionnaire kikongo-francais (36). Med dessa arbeten kom L att inta en plats i främsta ledet av bantuspråkens utforskare. Med modern teknik har studiet av bantuspråkens fonetik fått helt nya hjälpmedel till sitt förfogande, men L:s insats är efter sin tids förutsättningar unik o grundläggande. Den behandlar de fonetiska problemen inom ett tiotal olika kongo-dialekter.

Beträffande L:s kongolexikon yttrade Meinhof att det med sina 1 277 sidor var den grundligaste då föreliggande presentationen av ordförrådet i något bantuspråk. L var naturligtvis inte utan föregångare inom vissa av kongodialekterna. Men hans arbete täcker hela kikongo-området. Fonetiska beteckningar, musikalisk accent o grammatikaliska former anges noggrant, o han har på ett förebildligt sätt trängt in i bantuspråkets o bantufolkens idévärld.

Alla iakttagelser, som L som missionär, etnograf, botanist o entomolog gjorde under 30 år i Afrika, förvandlades till noggranna anteckningar. 19 hemförde han till Sverige 17 lådor med etnografiskt material, en form för aktivitet som var mera populär på den tiden än nu. Postumt utgavs på engelska i fyra delar 53—68 (av prof Sture Lagercrantz) det mycket omfattande etnografiska material som L samlat i nära samarbete med ett antal Kongo-evangelister. L:s botaniska intresse resulterade i fina samlingar, överlämnade till Naturhistoriska Riksmuseet i Sthlm. En av honom upptäckt fjäril har fått namnet Chrysopsyche lamani, en fisk kallas Amphilius lamani.

Men L var framför allt missionär. Hans syfte med ordboksarbetet var att bidraga till att göra kikongo till ett av Centralafrikas litteratur- o kulturspråk. Särskilt var han angelägen att folk- o mellanskolan skulle få till sitt förfogande läromedel på folkets eget språk. Av sina kolleger betraktades han som den självklare ledaren på grund av sina kunskaper o sin personlighet. Han blev ordf i Sv missionsförbundets Kongo-konferens o missionsråd, o 06 var han ordf för den protestantiska allmänna missionärskonferensen i Kongo. Han deltog i internationella missionskonferenser, så t ex den för Afrikas missionsstrategi så viktiga konferensen i Le Zoute, Belgien, 26.

Sin uppfattning om missionsuppgiften i Afrika har L 23 utvecklat i skriften Sanningsstrålar: Animism o missionsmetodik bland animistiska folk. L betonar där värdet av att missionärer studerar afrikanska språk o kulturer. Ju närmare missionären lär känna folkets tänkesätt, "desto lättare skall det bliva för honom att närma sig ett animistiskt hjärta och bestråla det med livets ljus". L:s tolkning av traditionell kongolesisk religion, då betecknad som "animism", är ett representativt uttryck för en då gängse, konservativ religionshistorisk uppfattning: "Animismen är ingalunda religionens barndom. Vore den detta, kunde man ju lämna den åt sig själv till utveckling. Nej, den är en försämring, förvrängning, urartning, eller för att tala med de primitiva själva, en sjukdom, som vi, den animistiska själens läkare, i likhet med andra doktorer böra studera o undersöka för att finna vad som i den evangeliska förkunnelsen är effektivast."

L:s syn på den församlingsbyggande uppgiften anslöt sig till den i hans generation aktuella formeln, att bygga en självstyrande, självunderhållande o självutbredande kyrka. Därvid var han beredd att ta vissa risker: "Man fruktar", säger han 23, "att församlingen skall utöva sin makt ovisligt osv. Ja, vem har ej utövat sin makt ovisligt och varit oförståndig på många sätt i sitt ämbete? Låtom oss sträva efter att sannskyldigt avtaga i makt, kontroll, överhöghet och dylikt över församlingen och sätta tro till Kristus. Kommer självstyrelsen på revolutionär väg, är det fara värt att församlingen helt uppslukas av nationalismens ande."

L var en frejdig o vinnande personlighet, praktisk, humoristisk, rak på sak, utan hämningar. Hans hustru Selma delade hans intresse för både mission o etnografi o arbetade med samma robusta o okuvliga energi som han själv. Genom sina originella vetenskapliga bidrag vidgade L på ett väsentligt sätt kunskapen om Afrika, o mer än de flesta har han placerat Kongo på det sv afrikaintressets karta.

Författare

Bengt Sundkler



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s arkiv hos Sv missionsförb innehåller, förutom stor brevsaml, orig:ms o ms i avskr till L:s arbeten samt i maskinskr hans Teke-kuta-ngunu-svenska ordbok (1929) o dito från svenska( 1930; ex av de sistn även i UUB). Hos Sv missionsförb finns även brev från L. Ett 20-tal fonografcylindrar inspelade av L i Kongo i Nationalfonoteket, KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Nzallo andingo akikongo kivovulwanga mu Kongo diabanda [Matadi] 1897. 17 s. — Nkanda wazintalu. 1.*. Mba-dukulu ye tutangulu tui ye bitezo. Matadi 1897. 87 s. — Nkanda Wabilekwa Bianza Uzayulwanga Mpangulu ye nkadulu au. 1*. Kimfumu kiabibulu ye minti ye bititi ye Matadi. Matadi 1899. 103 s. — Nkanda wanza uzayulwanga nza ye ntoto ye zinsi. [Matadi, tr] Sthlm 1901. 102 s, 1 portr, 4 kartor. — Några drag ur kongofolkets lif. Från svenska missionsförbundets arbetsfält i Kongo. Sthlm 1907. 56 s. ([Omsl:] Illustr. missionsskrifter, utg af Svenska missionsförbundet, n:o 1.) 2. uppl: . . . liv. Bilder från . . . [Omsl:] Några bilder från .. . 1912. 55 s. — Om språket i Nedre Kongo (Etnografiska bidrag af svenska missionärer i Afrika, utg E Nordenskiöld, Sthlm 1907, 4:o, s 1—4). — [Sagor o sånger saml o övers] (ibid, s 5—120). — Malongi mandinga akikongo kivovwanga mu Kongo diabanda (Bas Congo). Congo Beige (tr Londe) 1910. 27 s. — Cours élémentaire de langue frangaise å 1'usage des écoles congo-laises. Sthlm 1911. 220 s. (Tills med M Westling.) — Svenska missionsförbundets missionsfält i Kongo (Dagbräckning i Kongo . . ., Sthlm 1911, s 12—18). — Karaktärsdrag och tänkesätt hos kongofolket (ibid, s 19— 36). — Språket (ibid, s 99—103). — Våra församlingar (ibid, s 267—272). — Lärobok i kongospråket (Kikongo). Sthlm 1912. XIII, 336 s. (Tills med J W Håkansson o R Wal-fridsson.) Övers New York [1912], 296 s. — Mission och karaktärsdaning (Minnesskrift med anledning av missionsföreståndaren, teol. och fil. doktor P. P. Waldenströms 75-årsd'ag den 20 juli 1913, Sthlm 1913, s 178—185). — Anknytningspunkter mellan primitiv religion och kristendom. Föredrag vid studentmötet i Rättvik sommaren 1919. Upps 1920. 25 s. (Fria kristliga studentföreningens skriftserie, 10.) — Sanningsstrålar. Animism och missionsmetodik bland animistiska folk. Föredrag vid fortbildningskursen för missionärer vid Holsby brunn 1921. Sthlm 1923. 149 s. — The musical accent or intonation in the Kongo language. With graphic schemes and tables of notes, ä selection of examples from phonograms spöken by natives and transcribed by W. Heinitz. Sthlm 1922. XIII, 153 s. — Några ord om mina undersökningar rörande den musikaliska accenten i kongospråket samt några jämförelser mellan dess karaktär i Kikongo och i svenskan. Sthlm 1922. 4 s. — Där mörkret skingras. Mission, kultur och forskning bland Afrikas folk. Sthlm 1924. 179 s. ¦— Missionens läge och uppgifter i Afrika. Grundlinjer. [Ruhr.] Wexiö [1924]. 4 s. — Missionen som kulturfaktor i Afrika. Grundlinjer. [Rubr.] Wexiö [1924]. 4 s. — Åttan och pepparkornet (Hågkomster och livsintryck . . ., saml 6, Upps 1925, s 127—134). — The musical tone of the Teke language (Festschrift Meinhof, Hamburg 1927, 4:o, s 118—124). — Languages used in the Congo basin. A linguistic survey (Africa, vol 1, 1928, London, s 372—380). — An essay in Kongo phonology (Zeitschrift fur Eingeborenen-Sprachen, Jahrg 19, 1927/28, Berlin, s 12— 40; tills med C Meinhof). — Svensk-kikongo ordbok. Sthlm (tr Falun) 1931. 392 s. — Dictionnaire kikongo-frangais avec une étude phonétique décrivant les dialects les plus im-portants de la langue dite kikongo. Bruxelles 1936. 4:o. CXIV, 1183 s, 1 karta. (Institut Royal Colonial Beige. Section des sciences morales et politiques. Mémoires. Collection in 8°. T 2.) — The Kongo. Part 1—4. Sthlm . . . 1953—68. 4:o. (Studia etnographica Up-saliensia, 4, 8, 12, 16.) 1. 1953. VIII, 155 s, 1 pl-bl. 2. 1957. 163 s, 2 pl-bl. 3. 1962. VII, 258 s, 2 pl-bl. 4. 1968. VII, 198 s. — Bidrag i Missionsförbundet, Sthlm, 4:o o 8:o, fr 1899 o i Svensk missionstidskrift, årg 1—2, 1913— 1914, 5, 1917, 7, 1919, 11, 1923, 13, 1925, 16, 1928, Upps o Sthlm (tr Upps).

Översatt: [Bibeln till kikongo:] Nkand'a Nzambi vo masonukwa marlongo mabun-dande nkanda mir luwanan luankale ye luampe, London 1905, 1208 s, 2 kartor (tills med N Westlind).

Källor och litteratur

Källor o litt: N E H [ammarstedt], Etnografiska bidr af sv missionärer i Afrika (Fataburen 1908, s 62 f); H8D, årg 20 (1919), nr 46; Inbjudn till teol drsprom vid TJU . . . (1915); G Lindblom, KEL (SMoK 4, 1948); G Palmser, Kongos bibelöversättare död (Sv veckotidn, 1944, nr 26); B Sundkler, KL — missionär o etnograf 1867—1944 (Sv missionstidskr, 43, 1955: 1); Sv folkrörelser, 2 (1937); Väd 1943. — JM Ollen, Sv missionsbragder. 1. Ostafrika o Kongo (1919), särsk s 443—447.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl E Laman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10949, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Sundkler), hämtad 2019-11-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10949
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl E Laman, urn:sbl:10949, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Sundkler), hämtad 2019-11-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se