Lamberg, släkt



Band 22 (1977-1979), sida 196.

Biografi

Lamberg, släkt. Skepparen Mats Persson L (d tidigast 1684) i Kungsbacka var farfar till rådmannen o skepparen Carl Magnus L (d 1786, 53 år gammal) i samma stad o bror till rådmannen o skepparen där Lars Persson Lambergh (1644—94). Denne fick 1687 privilegium på ett tobaksspinneri tillsammans med bl a släkten Gathenhielms stamfar Anders Börjesson (bd 16). Han var far till häradshövdingen i Kinne, Viste, Åse, Kållands o Skånings härader, Skar, Georg L (1678—1750). Dennes äldre bror lektor Petter L (1674—1721) i Gbg var rdgm 1719. Han var far till handlanden Laurentz L (1709—92) i Amsterdam o till biskop Eric L (1719—80). Den senare gjorde resor i Holland, England, Frankrike o Tyskland o blev teol dr i Helmstedt 1755. Under sina resor försåg han prof Abraham Bäck (bd 7) med utländska medicinska dissertationer, o i England åhörde han predikningar av metodismens grundare John Wesley. 1755 blev L hovpredikant, o 1760 (tilltr 1762) efterträdde han sin mosters man Jöran Wallin som biskop i Gbg. Vid riksdagarna var L mycket verksam. Då mössorna tog makten 1765, sökte L, som var hatt, förgäves rädda några äldre riksråd från avsättning. På frihetstidens sista riksdag uppges han ha sålt sig till mössorna (Sylwan efter Bergianska saml). Vid religionsprocessen i Gbg 1768—78 mot de swedenborgska lektorerna G Beyer o J Rosén framträdde L som motståndare till swedenborgianismen, trots att han tidigare varit positivt inställd till Swedenborg (jfr bd 4, s 120 f). Vid ett besök i Sthlm 1775 bevistade han en teaterföreställning, vilket ansågs opassande för en biskop. Han var första gången gift med en dtr till ärkebiskopen Samuel Troilius.

L:s bror grosshandlaren Johan Anders L (se nedan) var farfar till Jan L (1771— 1834), som 1803 tillsammans med David Carnegie dä (bd 7) grundade firman D Carnegie & Co, var rdgm 1815 o 1828—30 o ledamot av Gbgs borgerskaps äldste 1818— 26 samt fick kommerseråds titel. Han var morbror till gbgsgrosshandlaren o rdgm Peter Hammarberg (bd 18) o till den norrländske trävarupionjären David Hummel (bd 19, s 485), morfar till den bekante politikern Hugo Tamm o far till Johan L (1803—56). Denne köpte säteriet Ekeberg i Lillkyrka, Ör, 1847 o fick överstelöjtnants n h o v 1855. Johan L:s farbror rådmannen i Gbg Carl L (d 1796, 51 år gammal) var farfar till grosshandlaren Peter Christian L (1809—90) i Ystad, som var rdgm i borgarståndet 1859—60 o i AK 1870—73. Dennes bror prosten Jonas Casten L (1814—84) i Gbg var far till fördelningsläkaren vid 3:e arméfördelningen Carl Mathias L (1845— 1931), som var ledamot av Gbgs stadsfullmäktige 1895—1910. Carl L:s bror Peter Fredrik Wilhelm L (1857—1924) blev 1905 rådman o 1912 handels- o politiborgmästare i Gbg, där han hade stort inflytande på de kommunala angelägenheterna — mer på grund av sin personlighet än sin tjänst — o bl a var vice ordförande i drätselkammaren (från 1915 drätselkammarens första avdelning) 1899—1922 o i hamnstyrelsen 1910— 24. Peter L var den ene av de båda främsta initiativtagarna till Gbgs 1905 bildade orkesterförening, vars förste ordförande han var till 1922, o blev LMA 1915 o LVVS 1920. En mindre rest av hans arkiv (merithandl: ar) finns i GLA. Sonson till honom är konstnären Peter L (f 1926).

Något genealogiskt samband har ej kunnat påvisas mellan denna släkt o en från Varia i Tölö intill Kungsbacka härstammande, likaledes ännu fortlevande skepparsläkt, som började kalla sig L redan under 1700-talets förra hälft. En medlem av denna, handlanden Lars Henrik L (1815— 97), var ledamot av Gbgs stadsfullmäktige 1863—72.

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Fd viceamiral Gunnar Jedeur-Palmgrens utredningar i brev 7 o 13 juli 1977, SBL:s arkiv; B Johanson, Släkten L från Kungsbacka (Nordhalland 18 aug 1950); SjGbg, särsk s 67 f; SjSk 2; Sv släktkal, 9 (1927; tr 1926); C G Weibull, Gbgssläkter under 1700-talets senare del (1915). Lars Persson L: E Grill, Den nordhalländska bondeseglationen 1645—1700 (Studier tillägn Curt Weibull, 1946), s 180; A Sandklef, Västkustens allmogesjöfärt 1575—¦ 1850 (1973), s 58, 166, 471, 636, 670. Georg L: Lags o doms; [J Odencrantz,] K Götha hofrätts presidenter, ledamöter o betjäning (1803). Petrus L: Gbgs hm; PrRP från år 1719, 1 (1921). Eric L: Bergianska saml, vol 18, A Schönbergs brev juli 1778, VA:s bibi, Sthlm; W Berg, Samhar till Gbgs hist, 4 (1892); Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 7 (1841); Carlander; G J Eh-rensvärd, Dagboksant:ar förda vid Gustaf III» hof, 2 (1878); J M Erikson, Metodismen i Sverige (1895), s 5; H Fröding, Berättelser ur Gbgs hist under frihetstiden (1919; dens, d:o under gustavianska tiden (1922); dens, d:o under nyare tiden (1924); A Grape, Ih-reska handskriftssaml:en, 1—2 (1949); Gbgs hm; A J v Höpken, Skrifter, 1—2 (1890— 93); D Löfberg, Det nationalekonomiska motivet i sv pedagogik under 1700-talet (1949); Malmström; G Schauman, Biogr undersökn:ar om Anders Chydenius (1908); S Rydberg, Sv studieresor till England under frihetstiden (1951); R Sundelin, Svedenborgianismens hist i Sverige under förra århundradet (1886), s 62, 69 f, 74 f, 90 f, 107, 110; O Sylwan, Sv pressens hist till statshvälfningen 1772 (1896); [A Westén,] Sv k hof-clericiets hist, 1:3 (1814). Jan L: A Attman, D Carnegie & Co 1803—1953 (1953), s 8, 12 ff, 18—22, 29 f, 78 f, 84, 90; dens, John Hall & Co:s konkurs (PHT 1955); BachCl; A Baeck-ström, John Hall — den infantile (PHT 1956); G Bodman, Fabriker o industrier i det gamla Gbg (1925); S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700—1865 (1949); Fröding, a a 1924; V Horn, Herrarna till Runsa (1928); Millqvist; B Stjernswärd, Lord Kellies arkiv på Cambo House i Skottland (PHT 1957); C A Tiselius, Gbg under kontinentaltiden perioden 1808—10 (1935). Johan L: G A G Braunerhjelm, K lifreg:ts till häst hist, 5:2 (1922); S Källing, En husarofficer som lantjunkare (Från bergslag o bondebygd 1956); B Söderberg, Närke. Västmanland (Slott o herresäten i Sverige, 1969), s 82, 84. Carl L: Bodman, a a; Fröding, a a 1922—24. Peter Christian L: AK riksdagarne 1870—72 (1872); Millqvist; F W Morén, 1792—1862 (Ystads hist, 2, 1953); SPG; G Swensson, 1863—1914 (Ystads hist, 3, 1954); E Wiberg, Bröder o systrar i Sankt Knuts gille i Ystad (1938). Carl Mathias L: A Attman, Hälso- o sjukvård (Gbgs stadsfullm 1863—1962, 3, 1971); M Fahl, Biogr M (d:o 2, 1963); BachCl; SLH 3:1,3, 4:3 (1886—1933); C Skottsberg, Minnestal hållna i VVS å dess högtidsdagar 1928—32 (VVSH 50, bil 1, 1932); SPG. Peter Fredrik Wilhelm L: A Altman, Gbg 1863—1913 resp 1913—62 (Gbgs stadsfullm 1863—1962, 1:1—2, 1963); BachCl; S Boberg, Centrala styrelser 1863— 1962 o Anläggnings- o affärsverk (Gbgs stadsfullm 1863—1962, 3, 1971); Fahl, a a; G Hilleström, MA. M 1771—1971 (1971); O Morales, MA:s årsber 1925 (STM 7, 1925; tr 1926), s 139 f; Peter L (H8D 23, 1921—22); T Segerstedt, Händelser o människor (1926); C Skottsberg, Minnestal hållna i VVS å dess högtidsdagar 1924—27 (VVSH, 4:32:6, 1927); SPG. Peter L: T P [almér], Jonas Peter Carl L (SKL 3, 1957). Tölösläkten L: Sv släktkal, 19 (1974). Lars Henrik L: Attman, a a 1963; Fahl, a a. — L Linnarsson, Riksrådens licentiering (1943).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lamberg, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10950, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-07-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10950
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lamberg, släkt, urn:sbl:10950, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-07-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se