Meriter

1 von der Lancken, Ernst Ferdinand, f 24 aug 1841 i Malmö, Garnisonsförs, d 18 maj 1902 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: överstelöjtn Gustaf Ferdinand L o Katarina Benedikta Wulff. Inskr vid LU 11 sept 58, furir utan lön i S skånska infanterireg 16 sept 58, officersex i Kristianstad 20 dec 59, underlöjtn i reg 21 aug 60, vid reg 18 sept 62, ex vid h artillerilärov på Marieberg 27 maj 63, kansliex vid LU 28 maj 64, anställd vid lantförsvarsdep:s kommandoexp 1 okt 65—29 dec 73, löjtn i armén o generalstabsofficer 13 nov 66, andre löjtn 27 jan 70, förste löjtn 4 sept 73, stabsadjutant o kapten vid generalstaben 19 dec 73, adj hos chefen för generalstaben 31 dec 73—15 aug 79, kapten i S skånska infanterireg 4 juli 78, lär i generalstabstjänst vid krigshögsk dec 78—84, stabschef vid 4:e militärdistr 15 aug 79—6 maj 81, sekr i tjänstgöringsreglementeskomm dec 80—juli 83, led där juli 83—juli 84, ånyo led okt 86—dec 88, major vid Älvsborgs reg 6 maj 81, överstelöjtn i reg 4 juni 84, överadjutant o överstelöjtn vid generalstaben 7 nov 84, avd:chef vid generalstabens militärstatistiska avd 10 nov 84—30 juli 93, inspektör för trängen 7 juni 89—1 sept 92, överste i armén 7 febr 90, tf chef för generalstaben 25 juni 92—4 okt 95, generalmajor i armén 2 nov 94, avsked ur krigstjänsten 4 okt 95, ordf i krigslagstiftn:komm dec 95—nov 96, tillstånd att inträda i generalitetets reserv 5 febr 97. — LKrVA 75. — Ogift.

Biografi

Ernst von der L var den borne generalstabsofficeren, som endast kortare perioder tjänstgjorde på trupp. Han var aldrig regementschef. Redan som Mariebergselev deltog han tillsammans med bl a sin några år äldre kamrat Axel Rappe i den första generalstabsövningen 62. L har framhållit att kommandoexpeditionen under de år han var anställd där, med G V Leijonhufvud o H Raab som chefer, fick uppgifter också av generalstabskaraktär. Den blev en plantskola för officerare, som senare skulle nå ledande poster.

När Raab 73 blev chef för den nyskapade generalstaben, utsåg han L till sin adjutant. Denne fick därigenom tillfälle att på nära håll följa utvecklingen av arbetsformerna i detta betydelsefulla stabsorgan. Som föreläsare i generalstabstjänst vid krigshögskolan kunde L påverka flera årgångar av blivande stabsofficerare. Som chef för Generalstabens militärstatistiska avd hade han den största förtjänsten av den på grundval av värnpliktslagen 85 utarbetade mobiliseringsplanen o 90 års mobiliseringsinstruktion.

När Rappe juni 92 blev krigsminister, förordnades L i hans ställe som tf chef för generalstaben o fick omedelbart i uppdrag att låta utarbeta förslag till lantförsvarets ordnande o till särskilda organisationsåtgärder under övergången till den nya härordningen. På två månader fullgjorde han, i huvudsak personligen, den krävande uppgiften. L:s förslag framlades som proposition o antogs i så gott som oförändrat skick vid urtima riksdagen hösten s å. Oscar II klagade senare över att L fått alltför fria händer av Rappe. Han var visserligen enl kungen kunnig o duglig men något ensidig o mycket envis.

L fattade gärna pennan. Han var grundlig i sina utredningar men en viss omständlighet gjorde inte alltid stilen lättläst. 90 års mobiliseringsinstruktion ansågs vara så svårtillgänglig att en spydig kritiker menade, att det var onödigt hemligstämpla den. L var ofta polemisk i sina artiklar i KrVA:s tidskrift, alltid dock saklig o utan att gå in på person. Gärna sysslade han med frågor om tolkning av lagar o förordningar. L:s som andre styresman omsorgsfullt utarbetade nekrologer i KrVAH intar en särställning o har stort biografiskt intresse. De vittnar om L:s djupgående bildning, kringsynthet o formuleringsskicklighet.

Oscar II betraktade L som "nästan genialisk" o beklagade hans ohälsa, som gjorde honom föga fältduglig. Liksom sina bröder plågades L ofta av dåliga nerver. Han sviktade under ansvaret som generalstabschef o avgick på egen begäran, "en halv invalid" som han själv uttryckte det, vid 54 års ålder med kaptenspension. Under de följande åren utnyttjades hans kapacitet för utredningsuppdrag.

L har kallats generalstabens trogne gårdvar o grundpelare. Han förenade värdighet o förbindlighet med vänlighet o humor. Han förde ett ytterst tillbakadraget o regelbundet liv o arbetade helst ensam. Av kamrater o underställda omfattades L med varm tillgivenhet.

Författare

Bertil Broomé

Arkivuppgifter

Delar av L:s arkiv i KrA (fragment även i Rickman L:s arkiv, vol 17, ibid). Brev från L i KrA (bl a till J G Björlin oLF Loven).

Tryckta arbeten

Årsberättelse af föredraganden i krigskonst (KrVAH 1887, Sthlm, s 1—14). — Slagord eller bevisföring i fråga om grunderna för omorganisationen af svenska arméns förvaltning [sign] (KrVA, tidskrift, 1897, Sthlm, s 145—165). — Några anteckningar med anledning af en skrift betitlad "Norges strategisk-politiske Stilling og Bergenhalvoens Forsvar" (ibid, s 609— 637). — Andre styresmannens anmälan om afgångna ledamöter (KrVAH 1898, s 192— 237, 1899, s 237—259, 1900, s 166—216). — Chefernas för de militära statsdepartementens grundlagsenliga ställning [sign] (KrVA, tidskr, 1898, s 609—624). — Chefernas för de militära statsdepartementens befälsrätt (ibid, 1899, s 549—561). — På hvilka villkor öfverlämnades fästningen Fredriksten till svenska trupperna den 16. augusti 1814? (ibid, 1900, s 81—117). — Rec:er i KrVA, tidskr, Sthlm.

Översatt: H A Leer, Positiv strategi eller kritisk historisk analys af krigskonstens lagar, Sthlm 1873, 422 s (Militärlitteratur-föreningens förlag, 20).

Källor och litteratur

Biografica, S skånska infanteriregis arkiv, 'tjänsteförteckn:ar, T G Nyströms arkiv, allt i KrA; H E Hults minnes-anteckn:ar, KB.

J C Bratt, nekr över L (KrVAH 1902, s 260—263); De sv trängtrupperna 1885— 1935, 1—2 (1935); Generalstaben 1873— 1923 (1923); Minnesskr med anledn av K högre artilleriIärov:s o krigshögsk:s . . . etthundraåriga tillvaro (1918); G O Nordensvan, Krigsväsendet o den militära uppfattn i Sverige under de femtio åren 1860—1910 (1911); Ny ill tidn 1895, s 150; Oscar II, Mina memoarer, 1 (1960); L W Stjernstedt, Några minnesblad ur mitt lif (1912); L Tingsten, Hågkomster (1938); T Winberg, Södra skåningarna 1811—1949 (1950).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst F Lancken, von der, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10974, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-11-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10974
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst F Lancken, von der, urn:sbl:10974, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-11-08.