Meriter

Lannerstjerna, Johan Magnus, f 10 dec 1758 på kaptensbostället Berg, Älgå, Värml, d 15 jan 1797 i Strömstad. Föräldrar: majoren Magnus Vilhelm L o Johanna Gustava v Schening. K page 71, kornett vid N skånska kavallerireg 23 april 77, livdrabant 14 maj 79, avsked med rätt att som livdrabant kvarstå i armén 25 juni 82, deltog i riksdagen 89. Skald, översättare. — SA:s Lundbladska pris 90.

G mars 80 i Sthlm (enl Riddarhusgeneal) m Britta Maria Aronsson, f maj 56, d 24 sept 21 i Strömstad, dtr till jägmästaren Anders A o Märta Sandberg samt förut g m sångaren o musikern J G Zaar (skilsmässa 29 dec 79).

Biografi

Som son till en värmländsk officer med förnäma relationer fick L som trettonåring tjänst som page hos Gustav III. Han kom i gunst hos kungen, som "åtog sig mycken omsorg för hans education" (Gjörwell i brev tr hos Berggren) o gav honom personlig handledning i litterära saker. L kom sedan in i drabantkåren men hans militära bana avbröts juni 1782. Orsaken anses ha varit att L mot kungens vilja ingått äktenskap med en frånskild kvinna av enkel börd, tidigare gift med den något äventyrliga aktören J G Zaar. Ett gängse rykte uppgav, med vilken rätt är ovisst, att L "köpt" sin hustru, dvs med penningens hjälp förmått hennes make att gå med på skilsmässa.

Efter en tid bosatte sig L med sin familj i Strömstad, där hustrun bidrog till försörjningen genom sömnad. Då han 90 av SA tilldelades en summa av de Lundbladska medlen motiverades detta, förutom med hans "talang i verskonsten", med att han "med hustru och barn vore i ett ganska fattigt tillstånd". I ett versbrev till bröderna i Par Bricole, där L var en intresserad medlem, talar han om sin lycka som familjefar men ger också uttryck för sin längtan till Sthlm från den lilla västkuststadens "sill och tran och tran och sill". Periodvis vistades han också i Sthlm. Genom sitt dramatiska författarskap återvann han Gustav III:s välvilja o hyllade kungen i patriotiska dikter. Han stod lojalt på den rojalistiska sidan under den stormiga riksdagen 89. Gjörwell uppger, att L av kungen fick 25 rdr för varje pjäs han lämnade in till K teatern o att han också fick en livränta. Sedan underhållet efter Gustav III:s död indragits, slog sig L för gott ner i Strömstad. I denna stads annaler är han känd som utgivare av dess första tidning, handskriven o illustrerad av L, som var en skicklig tecknare. Emilie Flygare-Carlén har i novellform återgett den tradition som levde i hennes släkt om L:s livsöde.

Känd som författare blev L framför allt genom sina arbeten för scenen. Endast ett fåtal är originalarbeten. Av dessa är Äfventyraren eller Resan til Månans ö det mest ambitiösa. Stycket, som hade sin premiär på Munkbroteatern i jan 91, är en operaparodi med en fyndig om än befängd intrig; den stränge smakdomaren Kellgren gav betyget "det bästa jag ännu sett till komiska dialogen". Verket har ett visst musikhistoriskt intresse, genom att inte mindre än nio i Sthlm verksamma kompositörer har medverkat vid tonsättningen, främst bland dem J Kraus (bd 21); dennes del av musiken "tillhör det bästa som flöt ur den store tysk-svenske kompositörens penna" (Mayer-Reinach). Äfventyraren hade stor framgång o höll sig kvar på scenen ett stycke in på 1800-talet.

Utom textunderlaget till denna opera comique har L signerat ett tiotal skådespel, av vilka flertalet är komedier, ibland med inlagda kupletter, i folklig miljö. Nästan alla är översättningar eller bearbetningar efter franska förlagor. De spelades vanligen på teatern i Bollhuset o på Munkbroteatern. Somliga stod därefter länge på de kringresande teatersällskapens repertoar; så framfördes enligt Hanselli Qvinnorna eller Förtroendet ännu 1861 på landsortsscenerna.

Om L:s anseende som författare för teatern vittnar att hans översättning av Morel de Chédevilles Caravanen ("lyriskt skådespel i tre akter") med musik av Grétry fick äran att uppföras som "galaspektakel" på Operan, då man firade Gustav IV Adolfs trontillträde 96. — L försökte sig även i en på 90-talet relativt ny genre i Sverige, den borgerliga dramen i Kotzebues efterföljd, nämligen med treaktaren Adolf och Lotta. Liksom de flesta av L:s dramatiska texter förblev den otryckt.

L kan med Atterboms ord karakteriseras som "en ofullbordad talang". Han tillhörde den grupp andrarangsförfattare som under den gustavianska tiden tillmötesgick det stigande intresset för en folklig teaterrepertoar. Hans insats är tidstypisk, men verklig livskraft hade inget av hans verk.

Författare

Gösta Lundström

Arkivuppgifter

Ex av L:s versms Pageade i RA (2 ex i Ericsbergsarkivets autografsaml), KB o UUB, där även ett korrekturavdrag finns med påskrift att Gustav III förbjudit tryckningen. Verstal av L hållet i Par Bricole, maj 1791 i KB. Några brev från L i KB o RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Äfventyraren, eller resan til Månans ö. Comedie på vers i två acter, blandad med sång. Original. Sthlm 1790. 83 s. [Anon.] — [Två tal hållna i P. B. 1791] (L Hammarsköld, Svenska vitterheten . . . , 2. uppl Sthlm 1833, s 352 f). — Vitterhetsarbeten. Upsala 1861. 182 s. [Utg P Han-selli o G Eichhorn.] — Hvilan. Hittills otryckt komedi på vers i en akt (Nornan. Svensk kalender för 1876, Sthlm 1875, s 127—150; även sep, (24 s)). — [Dikter] (P G Berggren, Johan Magnus Lannerstierna, Trollhättan 1926, s 31—41, 51 f).

översatt: [Mme Lafayette,] Zayde, spansk historia, Götheborg 1784, 80* s [sign]; Win-ter-nöljen på landet eller fruntimmers-memorial, Götheborg 1791, 112 s [sign]; [J F Mar-montel,] Tidsfördrif vid frukosten på landsbygden, eller oskuldens händelser, Götheborg

1791, 60 s [sign]; [G S Fa vart,] Landtflickan på hofvet, eller kärleksnyckeln. Comedie i två acter, blandad med sång, Sthlm 1793, 67 s

[anon]; [E Morel de Chédeville,] Caravanen. Lyriskt skådespel i tre acter, Sthlm 1796, 4:o, 38 s; [N J] Forgeot, De vänfasta rivalerne. Komedie på vers i en akt, Sthlm 1837, 60 s

[anon] (Thalia, 17).

Källor och litteratur

Källor o litt: PDA Atterbom, Sv siare o skalder, 6 (2 uppl, 1863); P G Berggren, J M L. Ett skaldeöde från Gustav III :s dagar (1926); Sv biogr lex, N F, 6 (1865—68); F A Dahlgren, Anteckn:ar om Sthlms teatrar (1866); J Flodmark, Stenborgska skådebanorna (1893); E Flygare-Carlén, En kunglig gunstlings sista öden (dens, Skuggspel, 1, 1865); C Forsstrand, Konung o adel (1914); L Hammarsköld, Sv vitterheten (2 uppl, 1833); P Hanselli, Förord (J M L, Vitterhets- arbeten, 1861); G T Karlberg, Till skalden J M L:s biogr (PHT 1914); G E Klemming, Sveriges dramatiska litt (1863—70); O Le-vertin, Teater o drama under Gustaf III (1889); A Mayer-Reinach, L:s Äventyraren, musik av Kraus m f 1 (STM 1939); H Schiick, SA:s hist, 1 (1935); dens o K Warburg, 111 sv littmist, 2:1 (1891).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Magnus Lannerstjerna, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11013, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11013
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Magnus Lannerstjerna, urn:sbl:11013, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2024-04-25.