E Gustaf Larson

Född:1887-07-08 – Vintrosa församling, Örebro län
Död:1968-07-04 – Båstads församling, Kristianstads län

Maskiningenjör


Band 22 (1977-1979), sida 277.

Meriter

Larson, Erik Gustaf, f 8 juli 1887 i Vintrosa, Ör, d 4 juli 1968 i Båstad, Krist. Föräldrar: lantbrukaren Lars L o Hulda Bernhardina Magnidtr. Avgångsex från tekn elementarskolan i Örebro 7 juni 11, ritare o konstruktör vid White and Poppe Ltd bilmotorfabrik, Coventry, England, 11—13, elev vid KTH:s avd för maskinbyggn o mekanisk teknologi 8 sept 13—31 maj 17, konstruktör o chef för transmissionsavd vid ab Sv kullagerfabriken (SKF), Gbg, 17—19, chef för konstruktions- och verkstadsavd vid SKF:s fabrik i Katrineholm 19—20, verkstadschef vid ab Galco, Sthlm, 20—23, tekn chef vid Nya ab Galco 23—26, led av dess styr 23—58, v VD där 24—26, v VD o tekn chef för ab Volvo, Gbg, 26—52, led av styr 26—58, led av KAK:s tekn komm 34, v ordf i Tekn samf:s i Gbg avd för mek teknologi o skepps-byggn:konst 34—35, ordf där 36—37, led av styr för ab Pumpindustri, Gbg, 39—58, v ordf i Tekn samf 41—42, dess ordf 49—59, led av styr för Sveriges mek verkstäders förb, Sthlm, 41—47, för ab Original-Odhner, Gbg, 41—58, Sv flygmotor ab, Trollhättan, 41—58, Köpings mek verkstads ab 41—44, Ulvsunda verkstäders ab 41—44, Chalmers tekn högsk 47—59 (av dess byggn:komm 47—60), för Tekn gymn, Gbg, 47—59, ordf i Metallnormcentralen, Sthlm, 47—58, konsult ing vid ab Volvo 52—58, led av styr för ab Davy Robertsons maskinfabrik, Gbg, 55— 58, dess ordf 64. — LIVA 41, LKrVA 47, tekn hedersdr vid KTH 19 okt 52.

G 9 nov 18 i Moheda, Kron (enl vb för Gust Vasa, Sthlm), m Elin Octavia Fröberg, f 2 juli 90 i Norra Sandsjö, Jönk, d 30 aug 74 i Monaco, dtr till stationsinsp Carl F o Mathilda Maria Andersdtr.

Biografi

Som ung ingenjör var Gustaf L anställd vid en bilmotorfabrik i England och deltog i konstruktionen av den första Morrisbilen. Därefter fortsatte han sin utbildning vid KTH på maskinbyggnadsavd, där han specialiserade sig på värme- o vattenmotorer, samt företog studieresor till England (14 o 16). L var några år chefskonstruktör av transmissioner vid SKF i Gbg o Katrineholm. Han övertog sedan chefskapet för verkstäderna vid maskinfabriksab Galco i Sthlm, där han blev delägare o teknisk direktör. Under hans ledning inrättades företaget till en specialfabrik för stålpressning. Samtidigt undersökte L möjligheterna för en inhemsk personbilstillverkning o följde noga utvecklingen vid engelska o amerikanska bilindustrier. Han hade tom gjort preliminär kostnadskalkyl för en svenskbyggd bil, när han sommaren 24 kom att dryfta saken med en vän från SKF, Assar Gabrielsson (bd 16). Denne hade samma planer o de inledde ett samarbete, som varade livet ut.

I Sverige byggdes huvudsakligen bussar, last- o brandbilar, medan personbilar importerades, främst den billiga 290 dollars T-Forden, som serietillverkades i Detroit (totalt 15 milj nästan lika ex 08—26). 24 började Ford motor company ab sin verksamhet i Sthlm. Att ta upp konkurrensen med detta storföretag syntes vanskligt för SKF, varför Gabrielsson o L själva måste ta den ekonomiska risken i initialskedet.

I sept 24 var L klar med kostnadsberäkningarna för en personvagn o året därpå fullbordades ritningarna i samarbete med en kurskamrat från KTH, Jan Smith. Denne hade just återkommit från Tyskland, där han varit förste konstruktör för bilbygg-nadsavdelningen vid Mauser Werke A G i Oberndorf am Neckar. Sommaren 26 var 10 försöksbilar klara, vars delar L beställt efter egna ritningar hos olika sv verkstäder o därefter sammanfogat på en mindre verkstad i Sthlm. SKF, som räknade med stora leveranser av bilkullager, vågade nu (10 aug 26) ställa begynnelsekapital till förfogande o upplåta det nedlagda Nordiska kullager ab:s lokaler i Lundby på Hisingen i Gbg till den nya verksamheten. Ett litet dotterbolag till SKF, ab Volvo, inregistrerat 15, kom att svara för denna. Gabrielsson blev VD, L vice VD och SKF:s grundare Sven Wing-quist ingick i styrelsen. Gabrielsson var den drivne försäljningsorganisatören med goda utlandsförbindelser o L den skicklige teknikern, som skulle leda o utveckla biltillverkningen.

L etablerade genast samarbete med en mängd specialiserade sv verkstäder, som efter hans direktiv o ritningar skulle tillverka olika bildelar, vilka sedan skulle monteras i Volvos egna verkstäder. Ab Pentaverken i Skövde svarade för motorer, ab Bofors (där Wingquist var styr: ordf) för chassiramar o axelaggregat, Svenska stålpressningsab Olofström för hopsättningsdelar, SKF för kul- och rullager osv. Först planerades en serie om 1 000 personvagnar av L:s o Smiths konstruktion, öppna med 4-cylindrig motor, o 14 april 27 lämnade första exemplaret monteringsbanan. Följande år framställdes det första 4-cylindriga lastbilschassiet o så följde förbättringar slag i slag. L o Smith belönades 29 av I VA med guldmedalj.

Konkurrensen hårdnade ytterligare, när Ford 27 lancerade en ny modell o när General motors nordiska ab s å öppnade verkstäder i Sthlm, där utländska bildelar sammanfogades. Volvo måste mångdubbla sina serier för att nå konkurrenskraft. L nedlade omfattande o grannlaga arbete hos underleverantörerna då det gällde att övergå från stycke- till serietillverkning samtidigt som viss produktutveckling måste ske. Han tog dem också med till bilindustrier i England o Amerika för att visa konstruktioner inom fabrikationen, vilket tilläts genom L:s goda personliga förbindelser. Trots Volvos starkt decentraliserade tillverkning lyckades L hålla ett fast grepp om o styra den tekniska utvecklingen. Hans samvetsgrannhet o lugna auktoritet gjorde att ödesdigra misstag undveks o utlandets försprång inhämtades. Det lyckade samarbetet mellan Gabrielsson o L förde Volvo framåt, ekonomiskt o tekniskt. En ej ringa export av lastbilar o bussar kom igång före andra världskriget, o det stora genombrottet för personbilar började 44 med tillkomsten av den unika PV 444. Viktiga underleverantörer knöts närmare eller inköptes, o Volvokoncernen utvecklades till en storindustri med världsomspännande försäljning.

Under nära tre decennier konstruerade o skapade L Volvos produktionsprogram. En rad sv industrier har hans kunnande o inspiration att tacka för sin framgång. Han pensionerades 52 o promoverades s å till teknologie hedersdoktor.

Författare

Rune Kjellander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: BachCl (1947); G Engellau, G L död (GHT 8 juli 1968); A Gabrielsson, Till G L på femtioårsdagen (Ratten 1937, nr 5—6); dens, Volvo under trettio år (Trans-bladet 1956, nr 4); Gbgs o Bohus läns porträttgalleri 1933—35 (1935); E Hubendick, Velocipeden, automobilen o motorcykeln (Uppfinningarnas bok, 7, 1929); S E Ohlon, Assar Gabrielsson (SBL, bd 16, 1966); SMoK; B Steckzén, SKF. Sv. kullagerfabriken (1957); Sveriges industri. Översikt utg av Sveriges industriförb (1935); Sv industrien 1918—1919, ed C Sjögren (1918); SvTeknF; Tekn fören i Örebro 1875—1925 (1925), s 382; The Commercial Who's Who in Scandinavia (1950), s 893; Vem är vem inom handel o industri? 1944—45 (1944); ab Volvo (Stor-Gbg, 1948); Väv. Skåne, Halland, Blekinge (1966).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Gustaf Larson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11027, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-10-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11027
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Gustaf Larson, urn:sbl:11027, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-10-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se