Nils Larsson

Född:1877-05-20 – Fågeltofta församling, Kristianstads län (i Månslunda)
Död:1969-04-16 – Västerstads församling, Skåne län

Lantbrukslärare, Riksdagsledamot, Landstingspolitiker, Lantburksskriftställare


Band 22 (1977-1979), sida 323.

Meriter

Larsson, Nils, f 20 maj 1877 i Månslunda, Fågeltofta, Krist, f 16 april 1969 i Västerstad, Malm. Föräldrar: åbon Lars Nilsson o Ingår Larsson. Elev vid lägre allm lärov i Ystad 88—91, genomgick kurs vid Rösiösko-lan, Ramsjöholm, Svarttorp, Jönk, 97, inköpte egendomen Dala, Västerstad, Malm, 00, drev Skånska lantbruksskolan där 01— 41, landstingsman 10—12, led av AK 14. — Iqml 47.

G 14 juni 02 i Ö Tommarp, Krist, m Mari Andersson, f 5 dec 73 där, f 11 maj 30 i Västerstad, dtr till åbon Anders Månsson o Hanna Månsdtr.

Biografi

Efter folkskola o tre år vid Ystads läroverk, där han skaffade sig märkligt goda grundkunskaper i tyska, franska o matematik, arbetade L några år vid hemgårdens jordbruk o läste allt som kom i hans väg. När han som artonåring blev ägare till Lantmannens bok, lärde han sig långa avsnitt utantill o greps mäktigt av författaren, jordbruksaposteln J P Rösiös förkunnelse o tro på jordbrukets framtid. 97 blev han elev vid Rösiöskolan på Ramsjöholm, o de lärdomar o intryck han där fick kom att bestämma hans framtid.

L undervisade läsåret 99/00 i matematik, jordbrukslära o naturvetenskap vid en privatskola. Därefter förvärvade han Dala gård i Västerstads socken, där han startade en lantbruksskola med program o ideal liknande Rösiös, möjligen med större utrymme för allmänbildande ämnen, särskilt litteraturhistoria. Den första tremånaders-kursen hade endast tre elever, men hans skola, Skånska lantbruksskolan, med mottot Boken och plogen — världens skönaste vapen, fick ett gott namn, o i huvudkursen 10 år senare deltog 103. De första 8 åren drevs skolan med terminsavgifter o L:s egna till- gångar, senare fick den bidrag från staten o hushållningssällskapet. L hade ännu fram på 30-talet ensam hand om 2/3 av undervisningen, drev ett intensivt o experimentellt lagt jordbruk o var dessutom en av föreläsningsföreningar o korporationer flitigt anlitad föredragshållare. Enligt egna beräkningar höll han under sin aktiva tid 12 000 70-minuterslektioner o 4 600 föredrag. Han föreläste medryckande o alltid utan koncept över vitt skilda ämnen som Viktor Rydberg, Jordbrukets poesi, Rationell svinavel o Snabbräkning. Hjälpt av ett särpräglat visuellt minne återgav han utom en mängd dikter bl a långa avsnitt ur Rösiös skrifter o Fredrik Bööks Resa i Sverige utantill, o han väckte häpnad, när han snabbt o utan hjälpmedel med varandra multiplicerade femsiff-riga tal. 41 tilldelades han statspension, när han p g a ekonomiska svårigheter tvingades lägga ner sin skola, som då hade haft 1 700 elever i huvudkursen.

L skrev lika gärna som han talade o författade något tusental artiklar i fackpress o dagstidningar. Han hade en verklighetsnära men samtidigt romantisk syn på jordbruket o skrev lyriskt om gödselvård o ändamålsenliga redskap. Han ansåg att det fanns enorma utvecklingsmöjligheter för det sv jordbruket om det fick vara i fred för statens "småbruksförödande rationaliserings-kvacksalveri". Flera av hans böcker o broschyrer gick ut i stora upplagor. Av Jordbrukets grundlinjer trycktes 100 000 ex, av läroboken i jordbruksgeometri 33 000 o av Sif-ferleken, som ställer stora krav på den som skall följa de i boken anvisade genvägarna för snabbräkning, 16 000 ex. Stor spridning fick också hans stridsskrift mot Ludvig Nordströms Lort-Sverige. Han uppger själv att den författats i stor vrede o fäller i den lika hårda domar över Nordström som denne i sina radioföredrag fällt över hygienen på Skånes landsbygd. För allvarligt politiskt engagemang saknade L både tid o håg. Två år var han liberal landstingsman men gav upp sitt mandat o bröt med partiet, när han inte fick stöd vid en motion om stipendier för deltagare i jordbrukskurser, o som riksdagsman sommaren 14 representerade han närmast högern.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s arkiv (92 vol) i LUB. Brev från L i LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Rationell gödselvård. Malmö 1905. 16 s. — Danska småbruk med utvikningar. Subjektiva reseskildringar. Ser 1*. [Jämte Prospekt för Skånska lantbruksskolan.] Malmö 1905. 40, 30 s. — Landtbrukets häf-stänger. D 1—4. Malmö 1905—07. 1. Jordvård. 1905. 59 s. 2. Gödselvård och gödselanvändning. 1905. 80 s. 3. Växtodling och växt-vård. 1906. 64 s. 4. Utfodring och avkastningskontroll. 1907. 211 s. 2. uppl av d 1—2: Lantbrukets hävstänger. 1911—12. 59, 74 s. — Jordbrukets grundlinier. Gbg 1907. 37 s. [2. uppl] Helsingborg 1910. 38 s. [3. uppl] 1912. 40 s. — Blålucerns odling och betydelse. [Rubr.] Eslöf u å. 4 s. [Undert.] —¦ Det bästa halvträdet. Eslöf [1908]. 4 s. [Undert.] — Mål och krav. [Eslöf 1908.] 4 s. [Undert.] — Utvecklingsresultat. Eslöf 1908. 4 s. [Undert.] — Vårbruket. (Några erinringar.) Eslöf 1908. 8 s. [Undert.] — Jordbruksspörsmål och jordbrukskrav. Ser 1—11. Malmö 1909—42. 1. 1909. 99 s. 2. uppl 1910. 2. 1910. 171 s. 3. 1912. 61 s. 4. 1914. 190 s. 5. 1916. 82 s. 6. 1921. 192 s. 7. 1923. 155 s. 2. oförändr uppl 1926. 8. 1926. 155 s. 9. 1929. 159 s. 10. 1931. 140 s. 11. 1942. 287 s. —• Jordbrukets geometri. Definitioner, regler, exempel. Sthlm 1912. 109, 7 s. 2. uppl 1928. 96, 4 s. 3. uppl 1938. 4. uppl Askeröd (tr Vetlanda) 1946. 96 s. — Orättfärdigheter och rättfärdighetskrav i småbrukets undervisningsfråga. [Omsl:] En vädjan till svenska småbrukets värkliga vänner inom och utom Sveriges riksdag. Malmö 1913. 16 s. [Undert.] — Övergödsla edra klövervallar! [Rubr.] Hälsingborg 1914. 4 s. — Jordbrukets uppgifter och krav under rådande kristid. Föredrag . .. Upps 1917. 31 s. [Annan uppl:] . . . kristid. Sthlm 1917. 32 s. (Dagspolitiska spörsmål, 1917:9.) — Uppsats ... 1[—8], 1918. U o [1918]. 13 s. [Undert.] — Vårt jordbruks utvecklingslinier. [Rubr.] Malmö 1920. 13 s. [Undert.] — "Jordhungern" och jordbrukspolitiken. Malmö 1920. Fol. (1) s. •—Jordbrukets livskrav. Malmö 1920. Fol. (1) s. —• Kvinnorna och Sverige (Svensk jordbrukstidskrift, årg 1, 1921, Sthlm, 4:o, sept, s 13—15). — Värdegödseln (ibid, dec, s 6 f). —• Rationella gödselvårdsanläggningar. Dala (tr Malmö) 1922. 21 s. — Till Agrikultur-professorn. På 50-årsdagen den 28 maj 1926 [dikt] (Lantmannen, årg 9, 1926, Sthlm, 4:o, s 441 f). — Snabbräkningens grunder. En räk-nelära för alla. Dala, Askeröd (tr Malmö) 1927. 56 s. 2. uppl 1931. 3. omarb o utök uppl 1950: Sifferleken eller snabbräkningens grunder. 64 s. — Elektrotekniska grundbegrepp (Skånsk jordbrukstidskrift, årg 9, 1927, Malmö, s 411—413). — Spettets och spadens mission (ibid, 10, 1928, s 378 f). — Vårt jordbruks utveckling under det senaste halvseklet (ibid, s 507—509, 525—527). — Lantras eller Yorkshire? (ibid, s 607—609). — Äggproduktionens ekonomi (ibid, 11, 1929, s 680— 682). — Svenskt luftkväve till svenska odlingar (ibid, 12, 1930, s 152—155, 220 f). — Till P. J. Rösiö. På 70-årsdagen 5 januari 1931 [dikt] (Lantmannen, 14, 1931, s 10).— Vilka salpetermängder giva den bästa gödslingsekonomien? (Skånsk jordbrukstidskr, 13, 1931, s 284 f). — Jordbruket kring Berlin (ibid, 14, 1932, s 71—73). — Den rationella gödselvårdens ekonomi. [Askeröd, tr] Rumla 1934. 7 s. — Jordbruk och industri (Skånsk jordbrukstidskr, 17, 1935, s 533—535). — Försöksresultaten i Färs härads försöksring under år 1935 (ibid, 18, 1936, s 23 f). — Fu-sarioser och deras bekämpande (ibid, 19, 1937, s 710—712). — "Lantbohémen" Ludvig Nordström och lögnskymfen "Lort-Sverige". Förslå vidräkningen. Sthlm (tr Malmö) 1939. 40 s. — Lundaortens mejeriförening 1896— 1946. Lund 1946. 4:o. 61 s. [Föret.] — Mitt livskall. D 1/2. Askeröd (tr Vetlanda) 1947— 48. 455 s. — Livsmakter. D 1/4. Askeröd 1951. 159 s. — Ystadsortens nya mejeriförening 1901—1951. Jubileumsskrift på uppdrag utarb. Ystad 1951. 4:o. 87 s. — Skånska lantmännens lokalförening Hörby. 1904—1954. Jubileumsskrift på uppdrag utarb. Hörby 1954. 4:o. 31 s. — Bidrag i bl a Landtman-nens månads-blad, 1906, 1909, 1912, 1914— 1915, Linköping, Sveriges allmänna jordbrukstidskrift, årg 1—2, 1922—1923, 4—5, 1925—1926, Malmö, o i dagspressen.

Källor och litteratur

Källor o litt: Art:ar i DN o S-T 19 maj 1947, SDS 26 mars 1939 o Skånska Dagbl 10 maj 1947; S Carlsson, Bonden i sv hist, 3 (1956); V Ekerot, När det som bäst varit haver (1938); H Hjörne, Äventyr i tidn:arnas värld (1965); nekr i Jordbrukarnas fören :blad 25 april 1969; G Persson, Min hemsocken Västerstad (1960); Skånska lantbruksskolan o dess föreståndare, direktör N L, Dala (Sv jordbruks-tidskr 1921, nov, s 22—24).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Larsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11049, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-03-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11049
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Larsson, urn:sbl:11049, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-03-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se