Biografi

Laurbecchius (Laurbeckius; Laurbeck), släkt, enligt uppgift (Juslenius) härstammande från en bonde Lars Knutsson i Bäck i Gammalkil (nu Ulrika), Ög. Denne har emellertid ej kunnat återfinnas i mtl:erna. Stamfadern torde i stället ha varit kronobonden Lars Joelsson (d 1672) i Bäck, ty det då mycket sällsynta förnamnet Joel förekommer hos den äldste av stamfaderns uppgivna söner, kontraktsprosten magister Joel L (1621—92) i Mörlunda, Kalm, liksom sina bröder ibland nämnd med patronymikon Laurentii o under studietiden till en början med efternamnet Becchius. En annan son uppges ha varit rektorn magister Canutus Beck (1626—65) i Söderköping, en tredje kh i Högby, Ög, magister Benedictus Laurbeckius (d 1687).

Den mest kände av bröderna var Petrus L (1628—1705). Han studerade från 1652 i Åbo, där han blev adjunkt i filosofiska fakulteten 1660, magister 1661 på en avhandling, som anses vara "det mest betydande sv bidraget till kritiken av copernikanismen", eo prof i matematik 1666 o poeseos prof 1668. Som sådan visade L mer sinne för logiska definitioner än för poetisk känsla. Hans nu till största delen förlorade kommentar till Aristoteles poetik röjer ej någon vetenskaplig självständighet men utgör dock en begynnelse till forskning inom estetiken. L var emellertid en polyhistor, som, samtidigt som han skötte sin professur, under flera år vikarierade som prof i först matematik o sedan fysik o från 1673 höll enstaka föreläsningar i juridik. Biskop J Gezelius d ä (bd 17) önskade flytta över honom till teologiska fakulteten, men prof E Svenonius motsatte sig detta, då han ansåg L alltför mild mot oliktänkande o — dock med orätt — tvivelaktig i fråga om renlärigheten. L lyckades dock 1678 bli eo teol prof, men först 1682 fick han rätt att hålla teologiska föreläsningar, o först efter Svenonius död blev han 1688 ordinarie tredje teol prof. Efter att ha blivit teol dr 1689 befordrades han till andre teol prof 1692 o till förste 1694 samt till biskop i Viborg 1696. L:s teologiska arbeten tillhör alla dogmatikens område o utmärks av både skarpsinne o lärdom.

En av hans söner, som skrev sig Isaacus L (d 1716) men ofta — även av samtida — kallas Laurbeck, blev teol lic i Altdorf 1700 o teol dr där 1707 samt anställdes 1704 som eo teol adjunkt vid Åbo univ. Påverkad av pietismen hade han redan dessförinnan börjat kritisera kyrkan, o konflikten med denna skärptes av hans missnöje med att han ej befordrades till eo prof. 1708 dömdes L av Åbo domkapitel förlustig såväl tjänst som prästämbete o akademisk titel, vilken dom han under de följande åren flera gånger sökte få upphävd. Han dog i Ystad.

Hans äldre bror magister Carolus L (1677—1723) blev eloquentiae lektor i Viborg 1704 men måste fly undan ryssarna till Sverige 1710 o blev andre teol lektor i Linköping 1714 o förste teol lektor där 1721. Son till denne var kontraktsprosten teol dr Carl Laurbeck (1718—98) i Hällestad, Ög.

Författare

Källor och litteratur

Allmänt: T Gjötterberg, Laurbeck — en vitter östgötasläkt (Östgöta-Corresp 6 maj 1967); J A Lindblom, Minne af Carl Laurbeck (1799): släkttavlan. Lars Joelsson: Ög:s mtl 1657, f 30, RA. Joel L: V Lagus, Åbo akad:s studentM, 1 (1891); Linköpings hm, 4:2 (1925), s 79; Oden. Canutus Beck: Ög:s mtl 1663, f 77, o 1664, f 444, RA; Lagus, a a; Oden. Benedictus Laurbeckius: Lagus, a a; Linköpings hm, 5:1 (1938), s 107. Petrus L: Landshövdingens i Ög underd skr, vol 11, f 320v—321, RA; M Akiander, Hm för fordna Wiborgs o nuv Borgå stift, 1—2 (1868—69); Collijn; G Gezelii biographiska lexicon. Suppl (1787); I A Heikel, Filologins studium vid Åbo univ (1894); dens, Petter L (FBH 2, 1903); A Hultin, Torsten Rudeen (1902), s 64 f; G Juslenius, Laudes funebres in tumulum ... Petri Laurbecchii (1705); Lagus, a a; E Matinolli, Turun tuomiokapi-tulin matrikkeli (1976); Oden; Th Rein, Filosofins studium vid Åbo univ (1908); M R[uu]th, Pietari L (Kansallinen elämäker-rasto, 3, 1930); H Råbergh, Teologins hist vid Åbo univ, 1 (1893); H Sandblad, Det copernikanska världssystemet i Sverige (Lychnos 1943), s 183 ff; A Simolin, Wiborgs stifts hist (1909), s 74—77, 328 f; K F Slotte, Matematikens o fysikens studium vid Åbo univ (1898); A A Stiernman, Aboa literata (1719); C H Strandberg, Åbo stifts hm, 1—2 (1832— 34); J J Tengström, Biskopen i Åbo stift Johan Gezelii den äldres minne (1825); dens, Chronologiska förteckn:ar o ant:ar öfver finska univ:s fordna procancellerer samt öfver faculteternas medlemmar o adjuncter (1836). Isaacus L: Acta ecclesiastica, vol 114, Bio-graphica, justitierev:s registratur 7 okt 1715, RA; A 468, KB; M Akiander, Hist upplysn:ar om religiösa rörelserna i Finland i äldre o senare tider, 5 (1861); D Almqvist, Israel Nesselius (PHT 1936); J A Cederberg, Hist samkar, 2 (1889); Consistorii academici Aboensis prot, 8—10 (1940—43); FBH; J Feuk, Ett bidrag till Lunds stifts hm. Anders Roos an-t:ar om ordinarie amiralitetspredikanter i Karlskrona från omkr 1680 till omkr 1770 (PHT 1928); Handkar till konung Carl XII:s hist (HH 4, 1864), s 107 ff, 114—18; Lagus, a a; Die M der Universität Altdorf, 1—2 (1912); Die M der Universität Rostock, 4 (1904), s 31, 35; H Pleijel, Herrnhutismen i Sydsverige (1925); M Ruuth, Ur de religiösa rörelsernas hist i Finland, 1 (Finska kyrkohist samf:s H, 12:1, 1915); dens, Iisak L (Kansallinen elämäkerrasto, 3, 1930); Råbergh, a a; J J Tengström, Gezeiii den yngres minne (1833). Carolus L: M Edquist, Petrus Dide- rici Arenbechius o hans tid (1943), s 397 f; Lagus, a a, s 247; Linköpings hm, 1 (1919), s 276. Carl Laurbeck: Förtroendes brev från Johan Henrik Liden 1768—87 (1961); Lindblom, a a; L Lindholm, Johan Hinric Liden (1978); Linköpings hm, 3 (1919), s 717; Oden.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Laurbecchius, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11058, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2026-04-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11058
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Laurbecchius, släkt, urn:sbl:11058, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2026-04-15.