Biografi

Laurin, släkter.

1 Den länge mest kända släkten L uppgavs på 1700-talet (Kryger) härstamma från en i slutet av 1500-talet från Frankrike inflyttad Laurent L, som skulle ha blivit ståthållare på Stegeborgs slott o begravts i Söderköping. Senare har visats (Kinberg), att den i Söderköping begravne stamfadern hette Lasse Olofsson (d 1606) o var fogde i Hammarkind o Skärkind, Ög, 1578—87, i Memming o Skärkind 1588—90 o åter i Hammarkind 1598—99. Åtminstone 1593—96 o 1604—05 vikarierade han som häradshövding i Hammarkind. Uppgiften (Kinberg), att han kom från Skottland, härrör från att han med orätt (se Elgenstiernas ättartavlor) ansetts som far till den i Skottland födde o med namnet Lagergreen adlade majoren Johan Lowrie eller Lauri (s 108).

Lasse Olofsson var far till de i Wittenberg utbildade kontraktsprostarna Laurentius Laurinus (f 1573 eller 1577; d 1655 eller 1656) i Häradshammar, Ög, känd som psalmförfattare, o Daniel Laurentii (1586— 1640) i Vadstena. Son till den förre var kontraktsprosten Laurentius Laurinus (1613—72) i Söderköping som var rdgm 1650, 1658, 1660 o 1668. Hans stambok finns i UUB. Hans son Johan L (f 1643 eller 1645; d 1698) var verksam i holländsk tjänst bl a i Ostindien o på en flotta mot Smyrna. Återkommen till Sverige vid krigsutbrottet 1675 deltog han i försvaret av Carlsburg vid Bremen (jfr bd 19, s 366), blev 1676 kommendant på Gullberg o 1677 major o kommendant på Nya Älvsborg. Han adlades 1678 med oförändrat namn. L blev kommendant på Hedvigsholms skans vid Marstrand 1679, överstelöjtnant 1691 o överste 1693. 1693—98 var han kommendant i Marstrand. 1686 hade L köpt säteriet Kolstad i Risinge, Ög. Han dog barnlös.

L:s bror kontraktsprosten Christopher Laurinus (1642—1702) i Törnevalla, Ög, var far till Nils L (1697—1751), som deltog i slaget vid Helsingborg 1710 o de norska fälttågen 1716 o 1718. Han blev kapten 1732 o kom genom sitt äktenskap i besittning av säteriet Berg i Berg, Kron, som han 1734 fick k brev på att få inneha, ehuru han ej var adelsman. Hans son löjtnant Anders Christopher L (1718—88) kom genom sitt äktenskap i besittning av säteriet Björnskog i Hultsjö, Jönk, o blev 1770 adelsman genom adoption på sin svärfars på manssidan utdöda adliga ätt Klöfverfelts namn. Denna adliga släktgren torde ha utdött på manssidan med en av hans söner.

Johan L:s o Christopher Laurinus farbror rådmannen i Sthlm Johan Larsson Laurinus (1609—86) var far till sedermera regeringsrådet i Pommern Magnus L (1666—1736) o sedermera löjtnanten Edward L (f 1669), vilka 1691 resp 1694 adlades med namnet Lagerström (s 175).

Dessas äldre bror överinspektören över sidenmanufakturierna Johan L (1663— 1724) var far till Johan L (1693—1758), som deltog i slagen vid Helsingborg 1710 o Gadebusch 1712, försvaret av Wismar 1712—16 o norska fälttåget 1718 samt blev regementskvartermästare så. Från 1737 till sin död var han häradshövding i Gotlands södra härad, vilket ämbete 1763—78 innehades av hans son Eric Gustaf L (1735— 1800). Den sistnämnde var farbror till kh Johan Carl L (1790—1829) i Klinte, Gotl, o kusin till med dr Carl Gustaf L (1737—73) i Falun. En annan kusin, kontraktsprosten teol dr Gustaf L (1732—1801) i Hejde, Gotl, var i äktenskap med en syster till Eric Gustaf L far till kh Johan Philip L (1765— 1854) i Burs, Gotl, som var rdgm 1810 o blev teol dr 1818 o kontraktsprost 1831. Dennes son Carl Johan Oscar L (1813—53) var under studietiden en av ledarna för Uppsala studentkårs allmänna sångförening. Carl L blev magister 1842, lärare vid Visby lärdomsskola 1846 (vikarie från 1843) o musikdirektör s å. I Visby grundade L en sångförening 1844. Han är även känd som kompositör av romantiskt färgade solosånger o manskvartetter. På grund av bröstlidande reste L 1852 till Brasilien, där han dog i Bahia av gula febern.

Carl L:s farbror advokatfiskalen i Svea hovrätt Eric Peter L (1766—1828), som 1809 fick lagmans n h o v, är känd genom sina konflikter med Hans Järta o med kh C C Lilljenwalldh i Maria församling i Sthlm. Dennes son grosshandlaren Gustaf Philip L (1808—59) i Sthlm gifte sig med en brorsdtr till P A Norstedt, grundaren av bokförlaget P A Norstedt & Söner. Deras son Gustaf (Gösta) Leonard L (1836—79) anställdes 1856 i denna firma o blev 1860 delägare i företaget, som han efter P A Norstedts son Carls död 1862 övertog tillsammans med sin kusin Emil Norstedt. Sedan den sistnämnde 1869 lämnat firman, upptog Gösta L som bolagsman sin yngste bror, Albert L (1842—78), som så blivit fil dr i Uppsala på en avhandling om språket i den medeltida engelska översättningen av en fransk dikt. Gösta, som 1875—79 var ledamot av Sthlms stadsfullmäktige, skötte främst den tekniska ledningen av firman, boktryckeriet o stilgjuteriet, medan Albert övertog ledningen av själva bokförlaget. Sedan den senare dött i lungtuberkulos, efterträddes han som bolagsman av den tredje brodern, civilingenjör Carl L (1840—1917), som tidigare varit delägare i en snickerifabrik i Uddevalla men nu övertog ledningen av stilgjuteriet. Då även Gösta L inom kort dog i lungtuberkulos, blev Carl L chef för hela firman, o sedan denna ombildats till ab, var han kassadirektör 1879—1909. Söner till Gösta L var skriftställaren Carl Gustaf Johannes L (L 1) o konstsamlaren Thorsten Olof L (L 2). Systerson till dem är prof emeritus Jan Waldenström. 2—3 Se särskilda släktartiklar nedan s 396 o 400.

4 Fiskaren Lars Edvard Niklasson (1838—83) i Grundsund, Göt, var far till Laurentius (Lars) L (1869—1955), som 1899 grundade Lysekils mekaniska verkstad (fr 1919 Skandiaverken) o 1916—31 var norsk vicekonsul i Lysekil samt senare uppfann en fiskfileteringsmaskin. Son till honom är fd överingenjören i krigsmaterielverket Arvid L (f 1901).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: [A Kinberg,] Släg-ten L 1574—1886 (1886; interfol ex med an-t:ar av förf i KB med signum H 1 5; jfr PHT 1908, s 36); J F Kryger, Aminnelse-tal [i VA] öfver . . . Magnus Lagerström (1760), s 10; E Nyberg, Gotländsk släktbok (1938); Sv släktkal, 14 (1950; tr 1949); Örnberg, 3 (1887; tr 1886). Lasse Olofsson: Lags o doms; Lokalf. Daniel Laurentii: Chr Callmer, Sv studenter i Wittenberg (1976); Linköpings hm, 2 (1919), s 390. Laurentius Laurinus d ä: J W Beckman, Den nya sw psalmboken framställd uti försök till sw psalmhist (1845), s 1031; Callmer, a a; Collijn; N Fransen, Koralbok till Then sw Ubsalapsalmboken 1645, 1 (1940); E Liedgren, En psalmist från Vasatiden o två gamla sv originalpsalmer (Vår lösen, 12, 1921); dens, Sv psalm o andlig visa (1926); Linköpings hm, 3 (1919), s 403 ff; Hj Lundgren, Minnets land (1943), s 79 ff; G Löw, Sveriges forntid i sv historieskrivn, 1 (1908), s 106 ff; Norlind; T Norlind, Musiken vid sv skolor under 1600-talet (Kult o konst 1906), s 95 f; H Schuck, Den sv förlagsbokhandelns hist, 1 (1923), s 202; SMoK. Laurentius Laurinus d y: Linköpings hm, 3 (1919), s 503; Oden; PrRP 1—3 (1949—56); E Wrangel, Sveriges litterära förbindelser med Holland särdeles under 1600-talet (1897). Johan L (f 1698): RR jan—febr 1678, f 444v, P Sondéns ms Militära chefer i sv armén, RA; Riddarhusdeputationens prot 1760—62, f 345, RHA; Frälseg 3:2 (1947); A Noreen, Ant:ar om K Hallands reg (fd Västgötadals) åren 1625—1910 (1911); E Olån, Marstrands hist, krigsminnen o badortsliv (5 uppl, 1923), s 59, 61; A A v Stiernman, Swea o Götha höfdinga-minne, 2 (1835). Christop-her Laurinus: Linköpings hm, 2 (1919), s 79; Oden. Nils L: Sköldebrevsaml: Klöfverfelt o L, RA; G Hyltén-Cavallius, K Kronobergs reg:s officerskår ... 1623—1896 (1897); Lewenhaupt; P G Vejde, Kronobergs läns herrgårdar (1929); dens, Bergs herrgård (Bergs krönika 1956, tr 1957), s 5 f. Anders Chris- topher Klöfverfelt: Sköldebrevsaml, RA; Hyl-tén-Cavallius, a a. Johan Larsson Laurinus: C-F Gorin, Självstyre o k maktpolitik inom Sthlms stadsförvaltning 1668—97 (1958), s 590, 601, 606, 667; A Munthe, Västra Södermalm intill mitten av 1800-talet (1959); Oden; StRR. Johan L (t 1724): Corin a a, s 637, 643, 667. Johan L ff 1758): Sköldebrevsaml, RA; Hyltén-Cavallius, a a; Lags o doms; Lewenhaupt. Eric Gustaf L: Lags o doms; C G U Scheffer, Adlig sköld o öppen hjälm (Arte et marte, 17, 1963; omtr i dens, Heraldisk spegel, 1964, o på engelska i The Armorial, 5:4, 1969). Johan Carl L: O W Lemke, Visby stifts hm (1868). Carl Gustaf L: SLH 1:3 (1824). Gustaf L o Johan Philip L: Lemke, a a. Carl Johan Oscar L: Carl L (Ny tidn för musik 1853, nr 7, o Triaden 1853, nr 33); E Haglund, Några drag ur studenternas musikliv (Upsalastudenten genom tiderna, 1950), s 377; G Kallstenius, Blad ur uppsalasångens hist (1913), s 67—71; Norlind; A Paulin, Sv öden i Sydamerika (1951); Sohlman, 4 (1977). Eric Peter L: Anjou; G Landberg, Hans Järta som landshövding i Kopp 1812—22 (1973); C G Laurin, Minnen 1868—88 (1929); Munthe, a a; M H Reen-stierna, Årstadagboken, 2—3 (1949—53). Gustaf (Gösta) Leonard L: I A Bonnier o A Hånell, Ant:ar om sv bokhandlare, 2 (1935); S E Bring, Boktryckeri-societeten 1752—1900 (Sv boktryckarefören 50 år, 1943); Gustaf L t (Ny ill tidn 1879); G E Klemming o J G Nordin, Sv boktryckeri-hist 1483—1883 (1883); C G Laurin, P A Norstedt & Söner (1923), s 7f, 10, 15; dens, ovan a a; V Millqvist, Sthlms stadsfullm 1863—1913 (Minnesskr vid Sthlms stadsfullm :s femtioårsjubileum, 1913); Nord lex för bokväsen, 2 (1962); S Rinman, Studier i sv bokhandel (1951); SMoK. Albert L: Bonnier o Hånell, a a; K O Bonnier, Bonniers, 4 (1931); C G Laurin, a a 1923, s 7 f, 15; dens a a 1929; Rinman, a a; Schiick, a a, 2 (1923), s 388, 460, 462; SMoK. Carl L: Bonnier o Hånell, a a; C G Laurin, a a 1923, s 15, 20; dens, a a 1929; dens, Minnen 1888—98, 1898—1908 o 1908—18 (1930—32); SMoK; SvTeknF. Källor o litt: Lars L t (SvD 5 febr 1955); 80 år (GHT 16 febr 1949).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Laurin, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11083, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11083
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Laurin, släkter, urn:sbl:11083, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.