Carl G J Laurin

Född:1868-09-19 – Nikolai församling, Stockholms län
Död:1940-03-31 – Maria Magdalena församling, Stockholms län

Skriftställare, Konstpedagog, Teaterkritiker


Band 22 (1977-1979), sida 391.

Meriter

1 Laurin, Carl Gustaf Johannes, f 19 sept 1868 i Sthlm, Nik, d 31 mars 1940 där, Maria. Föräldrar: bokförläggaren Gustaf (Gösta) Leonard L o Agnes Maria Rothlieb. Mogenhetsex vid h latinlärov på Norrmalm i Sthlm 16 maj 88, inskr vid UU ht 88, FK där 12 dec 90, resor i Europa 90— 92, illustrationsred i ab P A Norstedt & Söner, Sthlm, 93—34, lär i konsthist vid Anna Sandströms lärarinnesem där 99—29, lär vid Sthlms arbetareinst 00—20. Skriftställare. — Fil hedersdr vid StH 21 maj 27.

G 30 nov 93 (enl vb för Klara) i Sthlm, Joh, m Gunilla Malvina Petre, f 1 nov 71 i Hofors, Torsåker, Gävl, d 4 april 43 i Sthlm, Maria, dtr till bruksäg Knut Casimir P o Elisabeth Wærn.

Biografi

I Uppsala studerade Carl G L franska, nordiska språk, latin, litteratur- o konsthistoria, filosofi och geologi. Den fil kand-ex han avlade 1890 gav honom alltså en bred humanistisk bildningsbas men ingen bestämd yrkesinriktning. Under resor i Frankrike, Italien o Tyskland fördjupade han sina kultur- o konsthistoriska insikter ytterligare. Vaga planer på en vetenskaplig karriär övergavs inför giftermålet 93, då han inträdde i familjefirman P A Norstedt & Söner, grundad av hans farmors farbror. Han verkade där som illustrationsredaktör o kontaktman in- o utrikes.

Den fasta anknytningen till det ansedda boktryckeriet o förlaget skulle också bli av avgörande betydelse för den insats som av honom själv o samtiden uppfattades som den väsentligaste, hans bildningsverksamhet som skriftställare o föreläsare. Att döma av framställningen i hans Minnen hade han liksom brodern Thorsten (L 2) sedan mycket unga år hyst ett utpräglat intresse för konst o litteratur. Utbildning o läggning ställde konsthistorien i centrum för hans gärning. Som en väntjänst sammanställde han 98 ett litet bildhäfte av kända konstverk med text för användning i en flickskola i Gbg. Uppmuntrad av den erkänsla som mötte detta försök skrev han sin första populära sv konsthistoria, som utkom 00. Han visade sig kunna på ett lättfattligt o roande sätt ge en kortfattad men upplysande framställning om sv konst, som omedelbart fann sin publik o utkom i nya, ständigt utvidgade upplagor (den 11 :e så sent som 46 o också i skolupplagor).

Tiden kring sekelskiftet var en stor tid för den fria folkbildningsrörelsen, o L var en i ledet av de många idealister som verkade för att sprida upplysning i sitt fack till kretsar som inte inom skolans eller universitetets ram haft tillfälle att inhämta kunskaper. I 20 år höll han sålunda regelbundna föreläsningar vid Sthlms arbetareinstitut. 99—29 undervisade han i konsthistoria vid Anna Sandströms lärarinneseminarium, där hans undervisning indirekt fick betydelse för den sv flickskolan, länge den enda skolform där ett sådant "allmänbildande" ämne bereddes plats. Han föreläste också på Borgarskolan o ledde privata studiecirklar i sitt hem. Såväl hans muntliga undervisning som hans författarskap hade samma, för honom angelägna o självklara utgångspunkt, nämligen att möjliggöra för andra att berikas av o känna samma hänförelse inför konstens olika manifestationer som han själv upplevde o som han av egen erfarenhet visste stärktes ytterligare genom kunskaper om konstnärens livsöde o förutsättningar i tid o rum. Då han 08 utgav Skämtbilden och dess historia i konsten o 38 Barnet i liv och konst gav han också sin framställning en bred kulturhistorisk ram, där han på ett lättsamt men på ingående studier grundat sätt gav social o politisk bakgrund till det rika bildurvalet. Hans i fyra delar utgivna Nordisk konst (21—26) kan betraktas som en ämnesmäs-sig utvidgning av hans sv konsthistoria. I dessa o flera böcker o otaliga tidningsartiklar är det alltid fråga om att entusiasmera läsaren o leda denne fram till en upplevelse, inte att analysera det enskilda konstverket eller med formella kriterier karaktärisera en epok. Han ville vara en propagandist antingen han skrev en understreckare i SvD eller berättade om ett konstverk i Folkskolans barntidning.

Också som teaterkritiker spelade L en betydande roll. Hans forum var den i borgerliga, bildade kretsar flitigt lästa månadstidningen Ord och Bild, där han från 03 till sin död skrev teaterkrönikor, separat utgivna i sex volymer under titeln Ros och ris (13—39). Teatervärlden speglas i alla sina former. För tragedier o lustspel var han lika öppen, men framförallt lovprisar han gärna den enskilda skådespelarinsatsen. I Ord och Bild publicerade han också 99 en artikel om Dreyfusaffären, som engagerade honom starkt o som han återkom utförligt till i senare publikationer. Han drevs därvid lika mycket av känslan för rättvisa åt den förfördelade som av chocken över att se en så tvivelaktig process föras i det av honom högt beundrade franska kultursamhället.

L kan betecknas som en aktiv europé, men mindre av politiskt än kulturpolitiskt märke. Som många av sin generation kände han sig särskilt knuten till Tyskland, i hans fall så mycket naturligare som hans morfar var tysk kyrkoherde i Sthlm, o han underhöll kontakter med sin tyska släkt. Hans personliga förbindelser med vänner i många länder hindrade honom att se aktuella politiska frågor i svart o vitt, o han misstrodde alltid kategoriska ställningstaganden utan psykologiska o sakliga motiveringar. Själv var han av natur o princip inriktad på förståelse o inte på konfrontation. I den andan utgav han 17 boken Alla ha rätt, som vill vara ett nyanserat inlägg i första världskrigets politiska debatt. I ett senare skede tvekade han dock inte att helt o tidigt fördöma nazismen.

Med sitt utåtvända, umgängesglada sinne hade L ett stort intresse för människor, både dem han mötte i levande livet o i den historiska litteraturen. Detta ledde till utgivningen av böcker som Folklynnen (15), Kvinnolynnen (16), Människor (19), delvis omtryck av tidningsuppsatser. Samma människointresse kom honom att i Våld och väld (10) bl a skildra två gestalter ur fransk 1800-talshistoria, Louis Philippe o Napoleon III, som i hans ögon var intressantare personligheter än vad den samtida historieskrivningen ville göra gällande. Han försöker där också psykologiskt tolka de agerande i Pariskommunen o klarlägga deras idéer.

L var stolt över att vara en genuin stockholmare, född på Riddarholmen, i nästan ett halvsekel bosatt på Söder med Riddar-fjärden o Staden mellan broarna ständigt inför ögonen, men han var också ovanligt hemmastadd i det centrala Europa, flitig resenär sedan den tidiga ungdomen. Hans orientering var inte endast turistisk o konsthistorisk, utan han strävade också målmedvetet att underhålla internationella kontakter inom litteratur o vetenskap. Hans vetgirighet var stor, o han gynnades av ett mycket gott minne. I de Minnen, som han utgav i fyra delar (29—32) förvånas man t ex över de koncisa hågkomster han redovisar från sin vistelse i Italien som tioåring i samband med faderns sjukdom o död. Av memoarerna framgår i vilken intressant krets av människor han senare levde med Hjalmar Söderberg, Oscar Levertin, Axel Klinckowström, Carl Larsson, prins Eugen, Georg o Hanna Pauli bland de mycket nära vännerna o hela det kulturella Sthlm i bekantskapskretsen. Han tillhörde ett otal föreningar, de flesta av rent sällskaplig karaktär, men var också bland stiftarna av den högst allvarligt syftande o lyckosamma Föreningen för skolornas prydande med konstverk (grundad 97). Memoarböckema utgör egentligen en enda lång revy över människor, som han mött under sitt rörliga men föga dramatiska liv. Grundtonen är tacksamhet för vad han upplevt o sett o hans omdömen om samtida människor nästan undantagslöst uppskattande. Vid en jämförelse med de betydligt saltare, privata brev som utgivits av sonen Ca-simir under titeln Liv och konst (46) framgår, att det var medvetet som han offentligt endast ville återge de positiva sidorna av sitt möte med människor. Breven ger en mera direkt föreställning om den spirituella o humoristiska konversation som enligt samstämmiga vittnesbörd utmärkte hans överallt kända o välsedda person. I dem talar han också ut om det som han inte gillar, t ex de på 10-talet frambrytande radikala konstriktningama, för vilka han, trots ärliga försök, inte kunde hysa någon förståelse. Som konstpedagog var det för sin ungdoms o mannaålders konst, o naturligtvis för den äldre europeiska konsten, som han propagerade, o hans roll som popularisator kan därvid knappast överskattas.

Författare

Gertrud Serner



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s omfattande korrespondens (6 500 brev till honom från 1 800 brevskrivare, kopior av egna brev 1922—40) i SSA (B Löw, G G L:s brevsaml, SSAÅ 1957). Brev från L i RA (bl a till Y Berg, R Cederström o A Klinckow-ström), i KB (bl a till H Ahlenius, K Asplund, H Berger, Bo Bergman, A Engström, Gurli Linder, A Möller, G Nordensvan, E Rinman, S Selander o K Warburg) o UUB. Urval av L:s brev tr i Liv o konst, 1946, jfr nedan.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Skulptursamling till skulpturens och måleriets historia, skänkt till Mathilda Halls skola för flickor i Göteborg. Text till bilderna. Sthlm 1898. 158 s. — Konsten i skolan och konsten i hemmet. Sthlm 1899. 23 s ([Omsl:] Föreningen Heimdals folkskrifter, n:r 63.) — Dreyfus-affären. Sthlm 1899. 43 s. ([Omsl:] Skrifter utg af OoB, 7.) — Konsthistoria. Sthlm 1900. 648 s. 2. tillökade uppl 1901. 704 s. 3. tillökade uppl 1905. 736 s. 4. tillökade uppl 1909. 815 s. 5. omarb och tillökade uppl 1916. 1080 s. 6. tillökade uppl 1918. 1110 s. 7. uppl 1919. 1112 s, 8 pl. 8. uppl 1922. 1117 s, 8 pl. 9. uppl 1925. 1101 s, 8 pl. 10. omarb uppl 1936. 1202 s, 7 pl. 11. omarb o utökade uppl utg av E Wettergren 1946. VIII, 1366 s, 8 pl. Jubi-leumsuppl, d 1—3. Sthlm 1927—29. 4:o [Texten delvis ny.] 1. Från äldsta tider till och med förrenässansen i Italien. 1927. 201 s, 118 pl—bl. 2. Från och med högrenässansen t. o. m. 1925. 1928. 301 s, 137 pl-bl. 3. Sveriges, Norges, Danmarks och Finlands konst. 1929. 361 s, 80 pl—bl. övers Khvn 1918, 1054 s, 8 pl, 2. Opl 1919, 1060 s, 8 pl, 3. Opl, D 1—2, 1927, 485, 415 s, förk övers Porvossa 1908, 379 s. Skoluppl Sthlm 1903. 298 s. Förk skoluppl 1907. 199 s. 3. skoluppl 1916. 208 s. 4. skoluppl 1919. 5. skoluppl 1923. 214 s. 6. skoluppl 1928. 216 s. 7. skol- uppl 1933. 246 s. 8. skoluppl 1939. 256 s. 2.-3. tr 1942, 1946. 9. skoluppl 1949. 267 s. 10. skoluppl 1953. 271 s. 2.-3. tr 1956, 1960. — Die Kunst im Heim (Die Wage, Jahrg 5, 1902, Wien, 4:o, s 461—464). — Karl [!] Larsson (Zeitschrift fiir bildende Kunst, N F, Jahrg 15, 19 [03—] 04, Leipzig, 4:o, s 18—22, 2 pl, 1 pl-bl). — Taflor från fyra århundranden i koppartryck. Jämte text. Sthlm 1905. Fol. 135, IV s, 72 pl. — Albert Engström, caricaturiste suédois (L'art et les artistes, T 3, Paris 1906, 4:o, s 217—221). — L'exposition de la Federation "L'AUiance des artistes" å Upsal (ibid, T 5, tr 1907, s 319 f).

— Jean Francois Millet. Sthlm 1907. 64 s. (Konstens stormän, 2.) 2. uppl 1918. 69 s. (Ej i serien.) Övers Porvoo & Helsinki (tr Porvoo) 1944, 67 s. — Skämtbilden och dess historia i konsten. Sthlm 19 [07—] 08. 640 s. 2. uppl

1910. 644 s. 3. uppl 1918. 4. uppl 1920. 668 s. — Kärna till en boksamling i ett svenskt arbetarehem. [Rubr.] Sthlm 1909. 7 s. [Undert.] — Anders Zorn. Zu seinem Geburtstag 18. Februar 1910 (Die Kunst, Bd 21, 19 [09 —] 10, Miinchen, 4:o. s 217—240, 1 portr).

— Våld och väld. Nationalistiska och revolutionära rörelser i Frankrike under 1800-talets senare hälft. Sthlm 1910. 453 s. 2.—3. uppl

1911, 1917. 4. uppl 1919. 448 s. 5. uppl 1925. 453 s. Övers Helsingissä 1919, 477 s, Oslo 1928, 319 s. — Sverige genom konstnärsögon. Sthlm 1911. 4:o, 60 s. 2. uppl 1920. 59 s. [Övers:] Schweden im Auge des Kiinstlers, Sthlm 1911, 4:o, 60 s, 2. Aufl 1920, 58 s, Sweden through the artist's eye, Sthlm 1911, 4:o, 64 s, 2. ed 1920, 62 s, La Suéde vue par ses peintres, Sthlm 1911, 4:o, 64 s, nouvelle éd

1920, 64 s. — Sverige genom konstnärsögon. Några brottstycken (Svensk tidskrift, årg 1,

1911, Sthlm, s 351—359). — Svensk og dansk. Nogle Ord i Anledning af Gustaf Sundbärgs "Det svenska folklynnet" [1911] (Tilskueren, Aarg 28, 1911, Khvn, Halvbd 2, s 361—368). — Exposition Ernst Josephson (premiére maniére) å Stockholm (L'art et les artistes, T 13, 1911, s 140 f). — Svensk själf-pröfning. Sthlm 1912. 118 s. 2.-3. uppl s å.

— Stockholm genom konstnärsögon. Sthlm

1912. 4:o. 52 s. 2. uppl 1930. 54 s. [Övers:] Stockholm im Auge des Kiinstlers, Sthlm

1912, 4:o, 57 s, Stockholm through the artist's eyes, Sthlm 1912, 4:o, 54 s. — The art oi Sweden (C Brinston, Exhibition of contempo-rary Scandinavian art, New York 1912, s 27—33). — Karl XII (Idun, årg 25, 1912, Sthlm, fol, s 856 f). — Carl Larsson som målare (ibid, 26, 1913, s 327). — Ros och ris. Från Stockholms teatrar. 1—6. Sthlm 1913— 39. [1.] Från Stockholms teatrar 1903—1913.

1913. 512 s. 2. uppl: Saml 1. 1918. 3. uppl

1921. 2. . . . teatrar 1914—1918. 1918. 360 s. 2. uppl 1923. 365 s. 3. ... teatrar 1919— 1923. 1923. 348 s. 4. . .. teatrar 1924—1928. 1928. 406 s. [5.] . . . teatrar 1929—1933. 1933. 435 s. [6.] .. . teatrar 1934—1939. 1939. 464 s. — Exposition de portraits dT- dune å Stockholm (L'art et les artistes, T 18, 19 [13—] 14, s 86—88). — Konsten i Sverige. Sthlm 1915. 157 s. 2. övers o tillökade uppl

1921. 176 s. — Folklynnen. Sthlm 1915. X, 311 s. 2. uppl så. 3. uppl 1916. 4. uppl så. XI, 396 s. [Jämte följande.] 5.—7. uppl 1917. 8. uppl 1920. 9. uppl 1926. 410 s. — Kvinnolynnen. Sthlm 1916. 84 s. 2.—4. uppl s å. 5. uppl 1917. Senare uppl ingår i föreg. — Sind die Deutschen Barbaren? [övers av artikel i SvD 3.10.1914] (Das Ausland und wir, 1: Dokumente der Freundschaft und des Verhältnisses, gesammelt von H Floerker, 3. Aufl Berlin 1915, s 11—14). — Die Deutsch-verachtung in Europa [övers av artikel i OoB s å] (Die Tat, Jahrg 7, 1916, Jena, s 868— 876). — Den tyska bokutställningen i Stockholm 8 okt.-12 nov. 1916 (NTBB, årg 3, 1916, Upps . . ., 4:o, s 348—350; även sep, 1917, 8:o, 11 s). — Alla ha rätt samt andra uppsatser med anledning av världskriget. Sthlm 1917. VIII, 145 s. 2.-3. uppl s å.

— Människor. Sthlm 1919. 175 s, 28 pl. 2. uppl så. 175 s, 30 pl. Kap Carl Larsson omtr i Levande svensk litteratur, d 13, Sthlm 1937, s 40—50. — Dansk konst. Sthlm 1919. 10 s. [Ur Stockholms dagblad s å.] — Anders de Wahl som sällskapsmänniska (Anders de Wahl. En festskrift, Sthlm 1919, 4:o, s 61 f).

— "Lagårdslande" (Vängåvan till Hjalmar Söderbergs 50-årsdag . . ., Sthlm 1919, 4:o, s 119—130). — Bilder från Sverige med text. Sthlm 1921. 4:o. 46 s. [Övers:] Views from Sweden . . ., Sthlm 1921, 4:o, 46 s. — Nordisk konst. [D 1—4.] Sthlm 1921—26. [1.] Från äldsta tider till och med Sergel. 1921. 515 s, 1 karta, 1 pl. [2.] Från och med Thor-valdsen till och med von Rosen. 1923. 455 s. [3.] Danmarks och Norges konst från 1880 till 1925. 1925. 413 s. [4.] Sveriges och Finlands konst från 1880 till 1926. 1926. 612 s, 2 pl. — Scandinavian art. New York & London (tr Chicago) 1922. 662 s, 1 pl. (Scandinavian monographs, vol 5.) — Utställning av dansk konst från 1800-talets förra hälft. Sthlm

1922. VII, 22 s, 15 pl-bl. [Föret.] (Sveriges allmänna konstförening.) — Runar Schildt. Sthlm 1922. 16 s. [Sep ur OoB s å.] — P. A. Norstedt & söner. Jubileumsskrift. 1823—

1923. Sthlm 1923. 4:o. 105 s, 53 pl—bl. [Föret.] 2. uppl 1924. — P. A. Norstedt & söners hundraårsjubileum den första december 1923. Sthlm 1924. 4:o. 77 s, 15 pl. [Föret.] — Stamfränder. Reseminnen och skildringar. Sthlm 1924. 283 s. 2. uppl 1925. 3. uppl 1928. 200 s. ([Omsl:] Norstedtsböcker i Norstedtsband.) Kap Svenskar omtr i Levande svensk litteratur, d 13, Sthlm 1937, s 51—66. — Några upplysningar till författare, som utgiva illustrerade arbeten å P. A. Norstedt & söners förlag. [Rubr.] Sthlm 1926. 4 s. [Undert.] — Festö, aki hirålyfi (Magyar Muvészit, Ankara 1926, s 514—517). — Text till skioptikonbilder för undervisningen i konsthistoria. Sthlm 1928. 87 s. — Emil Österman (Minnesutställning över Emil Öster- man .. ., Sthlm 1928, s 7—17). — Minnen. D 1-^. Sthlm 1929—32. 1. 1868—1888. 1929. 435 s. 2. uppl s å. 2. 1888—1898. 1930. 552 s. 3. 1898—1908. 1931. 542 s. 4. 1908— 1918. 1932. 574 s. — Konsten i Norden. Sthlm 1930. 4:o. 351 s, 8 pl-bl. — Carl Milles. Sthlm 1930. 120 s. (Norstedts lilla bibliotek [: 6].) ¦— Svenskt måleri under 100 år. Utställning . . . Sthlm 1932. 44 s, 16 pl—bl.

— Barnet i liv och konst. Historisk framställning. Sthlm 1938. 328 s, 66 pl-bl. — Tal till Elses vänner (Else Waldenström* 21 januari 1870, t 2 februari 1939, Sthlm 1939, s 2 f).

— Notizen uber Schwedens Land und Volk (Schweden, Sthlm 1941, s 3—21, 1 pl-bl).

— Axel Wallerts konst (Wallert. Konstakademien november 1945, Sthlm 1945, s 1—4). —¦ Liv och konst. Brev i urval av C Laurin. Med ett vänporträtt av K Asplund. Sthlm 1946. 386 s, 1 portr. — Julbrev. Sthlm 1946. 76 s, 1 pl—bl. — Carl G. Laurin, Hjalmar Söderberg. Vänner emellan. En brevväxling. Sthlm 1948. 167 s. (Bokvännens bibliotek, nr 5.) —¦ Bidrag i OoB, årg 4, 1895, 6—42, 1897— 1940, Sthlm, 4:o, Folkskolans barntidning, årg 11, 1902, 13, 1904, 15—17, 1906—1908, 19—20, 1910—1911, 22, 1913, 25, 1916, Sthlm, 4:o, och i dagspressen. Bearbetat F Hedberg, Dramatisk konst (Sveriges land och folk, 2. uppl, Sthlm 1915, s 496—499) o C R Nyblom, Skulptur o Målning (ibid, s 471—488).

Redigerat: Vängåvan till Hjalmar Söderbergs 50-årsdag den 2 juli 1919, Sthlm 1919, 4:o, 163 s, 14 pl.

Utgivit: Dansk och norsk läsning. För skolornas högre klasser. Sthlm 1903. IV, 300 s. 2. uppl 1927. — Kulturhistorisk bilderbok 1400—1900. Sthlm 1905. 4:o. 477 s. 2. uppl: . .. 1400—1920. 1919. 8:o, 677 s. — H Ibsen, Haermaendene på Helgoland. Sthlm 1919. 81 s. 2. uppl 1930. 2.-3. tr 1936, 1944.

Källor och litteratur

Källor o litt: K Asplund, C G L. Ett vänporträtt (C L, Liv o konst, ed Gasimir L, 1946); C G L sjuttio år. Festskr, ed E Wet-tergren, K R Gierow, A Kumlien o R Svanström (1938); K R Gierow, C G L (OoB 1943); G Johansson, G L o konsten (SvD 1 april 1940); G Lagergren, Mot resans slut. Efterlämnade dagboksanteckn:ar, 2 (1953); Casimir Laurin, En stockholmare (Min far, 2 uppl, 1948); G Lilja, Det moderna måleriet i sv kritik 1905—1914 (1955); H Lundgren, Under vinterkvällens måne (1933); O Rabe-nius, Mellan Sthlms strömdrag (1943); G Stridsberg, G L död (SvD 1 april 1940); K Wåhlin, G G L (OoB 1918).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl G J Laurin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11088, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gertrud Serner), hämtad 2019-02-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11088
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl G J Laurin, urn:sbl:11088, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gertrud Serner), hämtad 2019-02-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se