Lefebure, släkt



Band 22 (1977-1979), sida 419.

Biografi

Lefebure (Le Febure), släkt, härstammande från André Le Febure (d 1682), som skall ha flytt från Saumur i västra Frankrike på grund av religionsförföljelse. I Tyska församlingens i Sthlm notiser om hans fyra äldsta barns dop 1655–61 uppges han vara Magnus Gabriel De la Gardies hovskräddare. Hans son grosshandlaren Henrik L (1663–1714) i Sthlm var i äktenskap med en syster till grosshandlaren Jean Bedoire d y (bd 3) far till brukspatronen Jean Henri L (se nedan). Enligt en sköldebrevsavskrift i RHA skall denne ha blivit adlad 5 april 1762, men konceptet till sköldebrevet (Adelsbrev, vol 27, RA) är daterat 23 jan 1770, alltså efter hans död. Detta bär en överstruken påteckning om konfirmation 1773 o anges på baksidan vara utfärdat av Gustav III, ej av den formelle utfärdaren, den redan 1771 avlidne Adolf Fredrik. Först 14 dec 1773 betalades introduktionsavgiften enligt riddarhusdirektionens protokoll 17 dec 1773.

Den förste adelsmannen i släkten L var sålunda Jean Henri L:s son Jean L (1736–1805), som 1758–63 gjort en resa till en mängd europeiska länder med B Ferrner (bd 15) som informator, varvid 375 italienska musikhandskrifter förvärvades (nu i UUB). Han ärvde efter fadern flera hus i Sthlm, Gimo bruk i Skäfthammar, Upps, säteriet Mörby i Esterna (nu Fasterna), Sth, Norrköpings mässingsbruk, Västanfors bruk i Vm samt Robertsfors bruk i Bygdeå, Vb. L, som 1780 fick bergsråds titel, sålde Västan-fors 1768, Norrköpings mässingsbruk 1777 o det s k Schönfeltska palatset vid Stora Nygatan i Sthlm 1778. 1772 köpte han emellertid säteriet Rånäs i Fasta (nu Fasterna), Sth, där han 1774 grundade ett järnbruk, o han ägde en tid även fem åttondelar av Bofors bruk i Karlskoga. Genom sitt äktenskap med en dtr till presidenten i bergskollegium J G Lillienberg kom L efter dennes död 1798 i besittning av det av denne grundade fideikommisset Liljenäs i Torskinge, Jönk, varför han 1803 fick k tillstånd att i enlighet med fideikommissbrevet kalla sig L Lillienberg. Gimo, Rånäs o Mörby ärvdes av hans yngre dotter o hennes barn o styvbarn av släkten Reuterskiöld, medan Liljenäs kom att tillfalla den äldre dotterns ättlingar, länge av släkten von Heijne (bd 18, s 545).

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Inrikes civilexp:s utg diarium jan 1770, Biographica, E 1475, RA; G Adler-beth, Tal hållit wid . . . Jean L Lilljenbergs jordfästning (1805); F Bedoire, Släkten Bedoire (PHT 1963); B Boethius, Robertsfors bruks hist (1921), s 48—51; dens o Å Krom-now, Jernkontorets hist, 1, 2:2 (1947—68); A Davidsson, Catalogue of the Gimo Collection of Italian manuscript music in the University Library of Uppsala (1963); G J Ehrensvärd, Dagboksant:ar förda vid Gustaf III:s hof, 2 (1878); C Forsstrand, Köpmanshus i gamla Sthlm (2 uppl, 1917); dens, Den äldre tiden (Sthlms borgerskap, 1929); H Gillingstam, Ur Fasterna (Fasta o Esterna) hist (1947), s 35—38, 40; B Helmfrid, Holmenöden under fyra sekler (1954); K-G Hildebrand, Sexton-o sjuttonhundrataien (Fagerstabrukens hist, 1, 1957), s 377; S Högberg, M över LPS 1766—1815 (1961); S Lindroth, VA:s hist 1739—1818, 1—2 (1967); M Montgomery-Silfverstolpes memoarer, 1—4 (1914—20); P Norberg, Forna tiders järnbruk i Norr- o Västerbotten (1958), s 185—91; T 0:son Nordberg, Greger von Schönfelts palats o praktsal (SSEÅ 1952), s 108; E Ringborg, Till Norrköpingskrönikan, 1, 5 (1921—22); K Samuelsson, De stora köpmanshusen i Sthlm 1730—1815 (1951); A Sjögren, Drott- ninggatan genom tiderna (1923); Ö Tiger-stedt, Kavalkad (Fagerstabrukens hist, 4, 1957); B Steckzén, Bofors (1946), s 28; I Wilcke-Lindquist, Fasterna kyrkor (Sveriges kyrkor. Uppland, 5, 1953—67).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lefebure, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11114, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11114
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lefebure, släkt, urn:sbl:11114, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se