Meriter

6 Leffler, Johan (Janne) Albert, f 13 febr 1870 i Gbg, Domk, d 19 maj 1929 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: grosshandl o godsäg Charles Albert L o Hilda Augusta Lithman. Mogenhetsex vid h latinlärov i Gbg 31 maj 89, ord elev vid KTH 15 sept 90, avgångsex från dess avd för metallurgi o hyttkonst 31 okt 93, anställd vid Klosters ab, Husby, Kopp, 94—05, led av kommunalnämnd, kyrko- o skolråd i Husby 01—05, metallurgisk ing vid Jernkontoret 05—17, led av red:komm för JKA från 07, av komm ang förvaring o transport av kisellegeringar febr 08—dec 14, tekn chef för Jernkontorets försöksverk i Trollhättan 09—12, tekn disponent i Gimo-Österby bruks ab o platschef vid Österby bruk, Film, Upps, 17-—18, ombudsman vid Wigelsbo grufvor, Valö, Sth, 18, konsult ing vid Jernkontoret från 18, prof i järnets metallurgi vid KTH från 26 juli 18, sakk i tull- o traktatkomm 31 jan 19—5 juni 24, anlitad av Sv teknologfören o Jernkontoret som sakk i flera komm:er. — LIVA 21.

G 11 dec 97 i Sthlm, Ad Fredr, m Svea Hildegard Augusta Nauclér, f 11 febr 73 i Ytterby, Göt, d 29 sept 69 i Sthlm, Farsta, dtr till kapten Olof August N o Ottiliana Ulrika Sjöberg.

Biografi

Janne L:s lärare i metallurgi o hyttkonst var den bemärkte metallurgen Johan Wiborgh, som också förestod bergshögskolan. Året efter examen anställdes L av bruksdisponent Martin Nisser vid Klosters ab i Husby. Klosterverken omfattade Husbys båda järnbruk, Stjernsund med bl a plåtvalsverk o Långshyttan med två masugnar, bessemer- o martinverk m m. Huvudkontoret var vid Stjernsund, där Nisser reside-rade. L placerades vid Långshyttan, först som smidesbokhållare o slutligen, 30 år gammal, som förvaltare där o överingenjör vid Klosterverken. Under hans ledning byggdes bl a ett martinverk (färdigt 04) för 15-tons basisk ugn med vattenturbindriven elektrisk kraftstation. L var också kommunalt engagerad i Husby, där han bodde i 11 år.

05 övergick L i Jernkontorets (JK) tjänst som metallurgisk ingenjör o flyttade till Sthlm. Där utredde han bl a sligens användning på masugnen samt, vid Dannemoraverken, briketters o sinters inflytande på tackjärnet för stålframställning. Han anlitades också av flera betydande järnverk som masugnskonstruktör.

Ingenjörerna Assar Grönwall, Axel Lindblad o Otto Stålhane hade 06 bildat ab Elektrometall i Ludvika för att utexperimentera en elektrisk ugn för reduktion av järnmalm. Deras smältningsförsök vid Domnarfvets järnverk gav lovande resultat. 10 nov 09 anslog Brukssocieteten, JK:s överstyrelse, 250 000 kr till ett försöksverk för att i drivstor skala utveckla metoden. Försöksverket med L som teknisk chef förlades till statens industriområde Stallbacka vid Trollhättan. Där ledde han anläggning av en stor elektrisk masugn för c:a 1 900 kW med elektrisk energi från Trollhätte kraftverk o elektrisk utrustning från Nya förenade elektriska ab i Ludvika (från 16 i Asea).

L o hans medarbetare utförde 15 nov 10—30 sept 12 vidlyftiga o noggranna försök, varvid nedsmältes 13 660 ton olika bergmalmer, slig o briketter samt 1 101 ton kalksten o framställdes 8 450 ton tackjärn. L utredde de metallurgiska o ekonomiska förutsättningarna för tackjärnstillverkning i elektrisk masugn o löste problemet tillfredsställande. Hans detaljerade redogörelser blev av internationell betydelse. Trollhät-teugnen var troligen världens första elektriska masugn i drivstor skala o tjänade som förebild för en mängd sådana. Den övertogs på arrende 1 okt 12 av Strömsnäs järnverks ab, Degerfors, o 23 aug 13 bildades ab Trollhättans elektriska masugn med styrelse i Degerfors o med L:s medarbetare Erik Nyström som VD från 16. 15 var sju verk igång i landet, i Trollhättan, Domnarvet, Hagfors (4 st) o Söderfors, o det erhållna tackjärnet lämnade fullgott gjutjärn o stål.

L var ofta föredragshållare hos Sv teknologföreningen, Värmländska bergsmannaföreningen o Bergshandteringens vänner. Av myndigheter, JK o Sv teknologföreningen anlitades han för åtskilligt utrednings- o kommittéarbete. Karakteristiskt för honom var samvetsgrannhet i minsta detalj, en nästan pessimistisk försiktighet, kompromisslöshet o ett ganska barskt uppträdande.

Efter 12 år lämnade L för en tid konsultverksamheten vid JK o blev 17 platschef vid Österby bruk i Uppland o teknisk disponent i Gimo-Österby bruks ab. Men redan följande år kallades han till KTH i Sthlm som prof i järnets metallurgi. Där återförenades han med två forna kurskamrater, Walfrid Petersson, prof i gruvvetenskap, samt Arvid Johansson, nu prof i hyttmekanik samt järnets bearbetning o behandling. L o Johansson knöts s å även till JK som konsulter, där deras medverkan i hög grad gagnade landets järnindustri. L förestod också några år Sv teknologföreningens avdelning för teknisk undervisning.

L förstod att vinna eleverna förtroende o aktning. Han ledde själv deras praktiska övningar, bl a vid Hagfors järnverk i Värmland. På hemresa därifrån med nattåget till Sthlm träffades han utan föregående sjukdom av ett slaganfall, som ändade hans liv.

Författare

Rune Kjellander

Arkivuppgifter

L:s efterlämnade ppr i Tekn mus. Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Från en utrikes studieresa under 1896. Sthlm 1897. 29 s, 5 pl. [Sep ur JKA s å.] — Till frågan om uppsättningsmål på masugnar. Sthlm 1904. 4:o. (2) s. [Sep ur TT s å.] — Jämförelse mellan masugnar med trångt och vidt ställe vid Långshyttan. Föredrag vid 4de allmänna svenska teknologmötet i Norrköping 1906. Sthlm 1906. 4:o. 3 s. — Om framställning af koks inom landet för järnhanteringens behof och tillvaratagande af därvid uppkommande biprodukter. Sthlm 1907. 79 s, 9 pl. Omtr i JKA s å, s 409—486.

— Några erfarenhetsrön vid ugnskols användning i masugn. Föredrag ... 27 maj

1908. Sthlm 1908. 26 s, 3 pl. — Redogörelse för Jernkontorets försöksverksamhet i Trollhättan. D [1]—3, Sthlm 1911—13. (Tills med E Odelberg mfl.) [1.] 1911. 154 s, XVII pl, XII tab. [Ny tillökad uppl] s å. 226 s, XXVII pl, XXX tab. 2—3. 1913. 96 s, 16 tab, 85 s, 13 pl, 5 tab. [Sep ur JKA 1911— 13.] — Elektrisk framställning af tackjärn och stål. Gbg 1915. 20 s. (Tekniska samfundets handlingar. 1914. Avd för elektroteknik. N:o 3.) — Järntillverkning (Sveriges land och folk, 2 uppl Sthlm 1915, d 2, s 249—286). — Järnhantering i Norrland (Skogar och skogsbruk. Studier tillägnade Frans Kempe på hans sjuttioårsdag, Sthlm 1917, 4:o, s 295— 298). —¦ Råolja såsom metallurgiskt ämne. Föredrag ... 29 maj 1920. Sthlm 1920. 4:o. 48 s, 1 pl. Omtr, m tillägg, i JKA 1920, s 10—59. — Lancareshiresmidets införande i Sverige (En bergsbok. Några studier över svensk bergshantering tillägnad Carl Sahlin 19 15/12 21, Sthlm 1921, 4:o, s 113—124).

— Svenskt järn och stål (Blad för bergshand-teringens vänner i Örebro län, bd 17, Örebro 1922—24, s 223—235; även sep, Gbg 1923, 27 s, o i tysk o eng övers, 30 resp 27 s). — Är utbildningen af metallurger vid Bergshögskolan af sådan beskaffenhet, att den tillgodoser vår järnhanterings nuvarande behof? (ibid, 18, tr 1925—27, s 301—337; även sep, 1926, 39 s). — Ett och annat berörande det svenska järnets historia i England (ibid, s 552—570). ¦— Särdragen hos svensk järntillverkning. Sthlm 1929. 4:o. 22 s. — Bidrag i JKA, N S, årg 61—72, 1906—1917, 75—77, 1920— 1922, 79—83, 1924—1928 (i red 1907—28), o i Bihang till JKA, årg 8—19, 1907—1918, Sthlm & Upps, o i TT, årg 34, 1904, 37—38, 1907—1908, 43, 1913, 46, 1916, 50—52, 1920—1922, 54—55, 1924—1925, Sthlm, 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: I Andersson, Uddeholms hist (1960); A Grabe, J A L (Dödsrunor utg av Sancte Örjens gille, bd 1, 1926—32); G In-debetou, Bergshögskolans elever (1919); A Johansson, Bergsmän på KTH 1889—92—93 (Teknologernas jubileumsM 1889—92—93, 1917, s 73 ff); E Långström, Gbgs h latinläroverks studenter 1883—1939 (1952); Lärare o elever vid bergsskolan i Sthlm 1899—1900 (1901); SPG 17 (1905); Studera o probera. En hyllmskrift till Carl Sahlin . . ., ed T Althin (1941); Sv industrien 1907 (1906); d:o 1918—1919 (1918); SvTeknF; Sv teknolog-fören 1911 (SPG ser 2: 1, 1911); E Söderlund o P E Wretblad, Nittonhundratalet (Fager-stabrukens hist, 3, 1957); Ö Tigerstedt, Kavalkad (Fagerstabrukens hist, 4, 1957); G Öd-qvist, Elektriska masugnar (Uppfinningarnas bok, 4, 1928); dens, J A L (JKA 1929); 1870 års män. Biogr uppgifter (1920).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan (Janne) A Leffler, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11130, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11130
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan (Janne) A Leffler, urn:sbl:11130, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-16.