B Abraham Leijonhufvud

Född:1823-03-31 – Örebro församling, Örebro län
Död:1911-08-31 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Arméofficer, Sjöförsvarsminister, Politiker


Band 22 (1977-1979), sida 493.

Meriter

10 Leijonhufvud, Broder Abraham, brorson till L 8, f 31 mars 1823 i Örebro, d 31 aug 1911 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: ryttmästaren frih Carl Edvard Leijonhufwud o frih Sofia Aurora L. Kadett vid krigsskolan på Karlberg 6 okt 36, deltog i sjöexercisexp:er 38—40, officersex 15 febr 42, underlöjtn vid ing:kåren 9 mars 42, gradpassering vid Svea livg 44, elev vid h artillerilärov på Marieberg 44, ex där 29 febr 48, löjtn 17 mars 48, kapten 13 dec 55, deltog i riksdagarna 56— 66 (ordf i statsrevisionen 66), medl av arméns fullm 57, 65, 75, 78, 83, 88 (ordf 88), fortifikationsbefälh i Karlskrona 59—68, led av lantförsvarskomm juli 61—maj 65, av komm ang upplåtande till Sthlm av Skepps-o Kastellholmarna april 63—febr 64, av komm ang Sthlms befästande nov 64—aug 65, major i armén 17 maj 67, led av komm ang fästn:byggnaderna vid Karlsborg, Vaxholm o Karlskrona juni—dec 67, överstelöjtn i armén 24 mars 68, led av vapen-o befästn:komm april—juni 68, generalmajor 4 juli 68, chef för fortifikationen 4 juli 68—14 april 91, led av sv-norska artillerikomm 69, statsråd o chef för sjöför-svarsdep 14 jan 70—23 dec 74, led av komm ang arméns pensionering okt 75—jan 76, ordf i styr för ab Atlas (från 91 ab Nya At- las) 75—09, led av AK 76—84, av komm ang Karlsborgs fästn mars—maj 76, ordf i styr för Sthlms nya spårvägsab 76—02, i komm ang försvaret av Sthlms m fl hamnar april 78—jan 80, revisor i Sthlms ensk bank 31 mars 79—31 mars 06, ordf i dir för GCI sept 80—dec 93, inspektör för militärläroverken 6 aug 81—21 sept 88, generallöjtn i armén 26 sept 81, militär led av HD 8 dec 81—31 dec 93, förordn att jämte övriga generaler avge yttrande över lantförsvars-komm:s förslag till ny härordn 19 okt 82, led av komm ang försvarsanstalterna i Sthlms skärgård juni—dec 84, av FK 85—93 (statsutsk 85—91), av komm ang inskriptioner på fanor o standar mars 88—april 92, ordf i dir för arméns pensionskassa 24 sept 90—17 nov 03, i komm ang nytt härordn iförslag nov 90—mars 91, led av dir för Sthlms stads brandförsäkrikontor 93—05, avsked ur generalitetets reserv 23 febr 00. — LKrVA 59 (styresman 78—80 o 88—90), HedLÖS 72, serafimerriddare 91.

G 20 juli 51 på Ekensberg, överenhörna (nu: Enhörna), Söd, m Margaretha Jacquette af Forselles, f 20 juni 26 på Kolsva bruk, Bro, Vm, f 10 dec 03 i Södertälje (skriven i Sthlm, Hedv El), dtr till kammarherren Adam Magnus Filip af F o Charlotta Amalia Adlercreutz.

Biografi

Abraham L gav tidigt prov på mångsidig begåvning o självständig karaktär. Under karlbergstiden deltog han i upprepade sjöexpeditioner o befordrades till s k elitkadett. En studieresa till bl a Österrike o Italien 1858—60 företogs i två etapper, avbruten av kriget. Han fick tillfälle bevittna belägringen av Ancona o studera befästnings o byggnadskonst (reserapporter i KrA). Från 56 deltog han på riddarhuset i det politiska arbetet. L var fortifikationsbefälhavare i Karlskrona o endast kapten på stat när han 68 efter J af Kleen utnämndes till chef för fortifikationen; befordringen tycks inte ha orsakat missämja med äldre kamrater.

L lyckades ovanligt snabbt utverka medel till fortifikationens fortsatta uppbyggnad till ett självständigt truppslag. Ett signalkompani uppsattes i Sthlm o en sappörbataljon i Karlsborg. Ny krigsbromateriel anskaffades. Personalutbildningen moderniserades. Oscar Fredriksborg anlades på Rindön o befästningarna kring Karlskrona förbättrades. Särskilt i Sthlm byggdes flera kaserner.

På grundval av sina erfarenheter av sjökrigstjänst under kadettåren o sin långa tjänstgöringstid i Karlskrona bildade sig L en egen uppfattning om flottans problem. I en broschyr 63 kritiserade han ett förslag att skaffa pansarfregatter o förordade i stället monitorer. Kraven på sjöförsvaret finge inte ställas för högt. När han 70 efterträdde en annan lantmilitär, Magnus Thulstrup, som sjöminister, lyckades han lösa en kontroversiell fråga genom att slå samman flottan o skärgårdsartilleriet 73. Minväsendet byggdes ut o omorganisationen av förvaltningen av sjöärendena förbereddes.

L var som officer, riksdagsman o medlem av en lång rad kommittéer djupt engagerad i många av försvarets problem. Ofta hade han sina egna meningar. I diskussionen om Sthlms fasta försvar på 60-talet gav han företräde åt tanken att bygga en stark inre försvarslinje framför åsikten att dela upp befästningarna på två linjer. Han var till en början anhängare av indelningsverket men övergick efterhand till att förorda en värnpliktsarmé. Han var motståndare till den s k kompromissen 73, o hans avgång ur statsrådet 74 uppges av honom själv ha berott på att han inte kunde biträda krigsminister Weidenhielms försvarsproposition som otillräcklig från militär synpunkt. Bestämt motsatte han sig förslag om värvning som grund för rekryteringen. L stödde 92 års härordning, om han också var kritisk mot delar i förslaget. Han var motståndare till att bygga en fästning vid Boden.

L hade många intressen vid sidan av de militära. Han blev 61 den förste ordf i Karlskrona evangelisk-lutherska missionsförening o var en tid provinsombud för evangeliska fosterlandsstiftelsen. Han motionerade 56 på riddarhuset om en lag om andaktsfrihet o reserverade sig mot adelns beslut att inte inrätta en homeopatisk poliklinik. L röstade 65 mot representationsreformen o tillhörde senare lantmannapartiets argaste vedersakare. I tullfrågan var han moderat frihandlare. Som adjungerad medlem av 88 års riksdagshuskommitté förordade han uppförandet av två byggnader på Helgeandsholmen. Om hans ställning i det parlamentariska livet vittnar att han 91 var statsministerkandidat efter sin politiske motståndare Åkerhielm, även om han som sådan var perifer o en bland många andra. L fick uppbära kritik för sin mjuka hållning i den norska frågan.

L stod Enskilda banken nära, var i många år revisor där o ledde ofta bolagsstämmorna. Först vid 86 års ålder avgick han som ordf ur Nya Atlas styrelse.

L var i mycket olik sin jämnårige kusin artillerigeneralen Carl L (L 9). Han hade lätt för att skriva o tala, var känd för frispråkighet o oräddhet i debatten. Han var intresserad av arbetarförsäkringsfrågan o lär ha varit positivt inställd till Karl Staaffs rösträttsförslag 06. Långt in i hög ålder bevarade han sin vitalitet, ständigt beredd att ompröva politiska o samhälleliga spörsmål.

Författare

Bertil Broomé



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

En bunt handhar ur L:s arkiv i KrA. Brev från L bl a i KB, KrA, LUB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Hvad kan och bör Sverige fordra af sitt sjöförsvar under den närmaste framtiden? Sthlm 1863. 24 s. — Är pansarets tid redan väsendtligen förfluten eller kan det komma att än en längre tid bibehålla sig? Styresmannens anförande på Akademiens högtidsdag den 12. november 1880 (KrVAH 1880, Sthlm, s 111—124). — Ett och annat om försvarskrig i Sverige af B. A. L. D [1]—2. Sthlm 1882—99. 64, 39 s. [Sign.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Biografica o Tjänsteförteck-n:ar, KrA; uppgifter ur Sthlms ensk banks arkiv lämnade av arkivarie Gert Nyländer.

J A Älmquist, Sthlms stads brandförsäkr: kontor (1921); Arméns pensions- o änkekassor 1757—1937 (1939); Atlas Copco 1873— 1973 (1973); [W A Bergstrand,] Från 1881 års AK, af Marcellus (1881); dens, Ministerskiftenas hist (1884); G Billing, Antecknar från riksdagar o kyrkomöten 1893— 1906, ed C Hallendorff (1928); [JO Brag,] En visit hos senatorerna under 1893 års lag-tima årsmöte, af Fabius Comrnentator (1893); J Bronié, Karlskrona stads hist, 3 (1930); L M Bååth, Helgeandsholmen o Norrström från äldsta tid till våra dagar, 2 (1918); P Ehrenheim, Några minnen (1916); Evangeliska fosterlandsstiftelsens årsberättelse 1867 (1868); C Fleetwood, Från studieår o diplomattjänst, 1—2 (1968); Fortifik, 5:1—2 (1951—52); H Hamilton, Hågkomster (1928); G Hulthander, Biogr anteckn:ar från Carlberg (1892); H Jungstedt, Hist öfversigt öfver Sveriges be-fästn:väsende under tidsskedet 1523—1899 (1899); L Kihlberg, Den sv ministären under ståndsriksdag o tvåkamnrarsystem (1922); Oscar II, Mina memoarer, 1 (1960); P Sundberg, Ministärerna Bildt o Åkerhielm (1961); Sv flottans hist, 3:1 (1945); L Svärd, Väckelserörelsernas folk i AK 1867—1911 (1954); L Tingsten, Hågkomster (1938); R Törnebladh, Riksdagsminnen (1913); O W Virgin, minnestal över L (KrVAH 1911, s 237—240); L Åkerhielm, BAL (TiS 1911); T Aström, Sthlms spårvägsbolag 70 år (1946).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
B Abraham Leijonhufvud, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11159, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2020-04-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11159
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
B Abraham Leijonhufvud, urn:sbl:11159, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2020-04-08.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se