Meriter

9 Leijonhufvud, Carl Victor Gustafsson, kusinson till L 8, f 21 aug 1822 på Vikmanshyttans bruk, Hedemora landsförs, Kopp, d 8 mars 1900 i Sthlm, Svea art. Föräldrar: överstelöjtn frih Gustaf Alexander L o Johanna Charlotta Christina Angerstein. Officersex vid läroanstalten för linjeofficerare i Sthlm 22 febr 38, sergeant vid Svea art:reg 22 febr 39, officersex vid reg 18 april 39, underlöjtn 10 sept 40, ex vid h artdärov på Marieberg 22 aug 44, löjtn vid reg 12 juli 45, kavaljer hos prins August 48, hos arvfurstarna 18 okt 52—30 mars 58, tjänstg i lant-försvarsdep:s kommandoexp 54—56, generalstabsofficer 24 maj 55, kapten i reg 20 juni 55, adjutant hos Oscar I 4 juli 58, tjänstg kammarherre hos drottn Josefina 15 april 59, hovmarskalk hos änkedrottn Josefina 26 sept 59—76, major i armén 3 juni 62, stabschef vid livgardesbrigaden 3 juni 62—31 dec 64, fullm vid krigsbefälets sammanträde 65, led av dr för arméns pensionskassa 6 maj 65—74, deltog i riksdagen 65—66, major vid reg 7 aug 66, överstelöjtn i armén 9 okt 66, chef för lantförsvarsdep :s kommandoexp 11 okt 66—11 maj 72, överste i armén 15 sept 68, stadsfullm i Sthlm 68—72, v ordf i dir över Sthlms hospital för sinnessjuka juli 70—75, tf led av krigsunder-visn: kommissionen dec 71—sept 74, överste i reg 29 dec 71, överste för Svea art:reg 27 mars 72, led av komm:er ang ny härordn okt 73—april 74, o okt 74—mars 75, generalmajor i armén o generalfälttygmästare o chef för artilleriet 14 aug 74 (tf 18 febr 73), led av komm ang Karlsborgs fästn mars—maj 76, ordf i komm ang anskaffn av artillerimateriel sept 76—febr 77, i stiftelsen Konung Oscar I:s minne febr 77—maj 97, led av komm för utredande av frågor rör försvaret av inloppen till Sthlms m fl hamnar april 78—jan 80, förordn att jämte övriga generaler avge yttr över försl till ny härordn 19 okt 82, deltog i krigsbefälets sammanträde 8 okt—23 nov 83, generallöjtn i armén 14 jan 87, led av komm för granskn av inskriptioner på fanor o standar mars 88—-april 92, led av arméns fullm 8 okt—1 nov 88, avsked med tillstånd att kvarstå som generallöjtn i generalitetets reserv 12 sept 90, led av dir för kungens militärhospitals- o medaljfonder sept 90—98, av komm ang granskning av förslaget till ny härordn nov 90—mars 91, avsked ur generalitetets reserv 7 okt 98. — LKrVA 68, serafimerriddare 92.

G 29 maj 60 i Sthlm, Svea art, m sin kusin frih Eleonora Carolina Sofia Leijonhufvud, f 29 febr 28 i Alfta, Gävl, d 29 april 19 i Sthlm, Svea art, dtr till översten frih Carl Greger L o Eleonora Ulrika Silfverstolpe.

Biografi

Carl L började redan som pojke vid Svea artilleriregemente, där han avancerade till chef. I övrigt utbildades han vid J A Hazelius bekanta linjeofficersskola o artilleriläroverket på Marieberg. Som stabschef vid livgardesbrigaden o som chef för kommandoexpeditionen efterträdde han värdigt de framstående generalstabsofficerarna Erik af Klint o Sven Lagerberg. Kommandoexpeditionen utvecklades under hans chefstid — initiativet kom dock från andra håll — till en generalstabens huvudstation med stark ökning av antalet ditkommenderade officerare.

L:s långa tid som artilleriets högste chef markerade en stark utveckling av truppslaget, betingad främst av erfarenheterna från fransk-tyska kriget 1870—71. Genom införande av reffelsystemet för artilleripjäsema ökades skottvidden o genom att ersätta framladdning med bakladdning förbättrades eldhastigheten. Omläggningen krävde ett mycket omfattande arbete med hänsyn inte blott till pjäserna utan även till deras tillbehör av fordon o persedlar. Fältbatteriernas antal ökades vid varje regemente, Vaxholms artillerikår kom till stånd 88 o artilleriutbildningen systematiserades. En för fältartilleriet gemensam skjutskola med moderna anläggningar inrättades på Marma o en fästningsartilleriskjutskola förlades till Vaxholm. Förbandens skjutfält förbättrades. Artilleri- o ingeniörhögskolan bröts 78 ut ur krigshögskolan o placerades 84 i Artillerigården i Sthlm. En lång rad instruktioner, reglementen, utrustningsplaner o läro- o handböcker gav stadga åt utbildningen o tjänsten vid artilleriet. En ny avdelning av ammunitionsfabriken anlades i Karlsborg, o Åkers krutbruk inköptes av staten. L tog 77 initiativet till artillerimuseet, som är ursprunget till armémuseum. Trots L:s outtröttliga energi måste flera andra förslag till förbättringar inom artilleriet ställas på framtiden i brist på anslag.

L var tillika hovman. Han rönte stor uppskattning för den förnäma prägel han med sin goda smak o arrangeringsförmåga som hovmarskalk gav åt änkedrottning Josefinas hov. Som för många utpräglade arbetsmänniskor blev pensioneringen 90 för L den markerade slutpunkten i ett ovanligt verksamt liv. Han avböjde konsekvent anbud om nya uppgifter, bl a att bli riksmarskalk 94 efter Gillis Bildt.

L var inte utrustad med någon ovanlig intelligens men hade ett starkt sinne för det praktiskt genomförbara o ett beslutsamt handlag. Han passade inte i rådplägande församlingar, i vilka han ogärna yttrade sig. Till utseendet en grandseigneur ägde han sällsporda chefsegenskaper. Han var lågmäld o reserverad o visade personlig vänlighet om omtanke mot sin omgivning.

Författare

Bertil Broomé

Arkivuppgifter

Delar av L:s arkiv, bl a brev, i RA. En del handhar om o av L i LSB. Brev från honom bl a i KB, KrA, RA o SSA.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Fältartilleriets embarkering och debarkering (KrVAT 1848), s 245—253.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biografica o Tjänsteförteck-n :ar, KrA; K Leijonhufvud, Försök till lef-nadsbeskrivn över min far . . ., LSB; D Hedengren, Minnen från mitt liv, ex hos överdir Sven-Olof Hedengren, Sthlm.

Arméns pensions- o änkekassor 1757— 1937 (1939); Artilleritidskr 1890; F v Dardel, Minnen från senare år 1888—1898 (1931); J Kleberg, Arméförvaltn (1936); A Lagerfelt, Minnesskr med anledn af art:stabens 100-årsdag (1907); E F von der Lancken, nekr över L (KrVAH 1900); L W Stiernstedt, Några minnesblad (1912), s 79, 203 f; Sv artilleriet förr o nu (1944).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl V G Leijonhufvud, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11163, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11163
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl V G Leijonhufvud, urn:sbl:11163, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-25.