Willem Lemnius

Född: – Nederländerna (I Zierikzee, Zeeland)
Död:1573 – Stockholms stad, Stockholms län

Läkare


Band 22 (1977-1979), sida 529.

Meriter

Lemnius, Willem, f i Zierikzee, Zeeland, Holland, d trol 29 okt (Genealogica 121) 1573 i Sthlm. Föräldrar: läkaren Levinus L o Appolonia de Prato. Med dr i Pisa trol 25 april 57, läkare i London, livmedikus hos Erik XIV 61 o Johan III 70.

G1) m en holländska, namnet okänt; skilsmässa; 2) trol 18 juli 63 i Sthlm m Elin Staffansdtr, dtr till köpmannen Staffan Sasse o N N Bengtsdtr (Ulv) samt senare omg m apotekaren Antonius Busenius.

Biografi

L växte upp i ett religiöst hem, där fadern var aktad läkare. Dennes böcker vann stor spridning även i Sverige. Efter med doktorsgrad i Pisa 1556 på en avhandling om skörbjugg praktiserade L i Italien o Tyskland. Det hårdnande katolska trycket från Filip II drev honom likt många andra att bosätta sig utomlands. L slog sig ned i London o sammanträffade där med Erik XIV:s gesant i England Dionysius Beurreus, som i ett brev 15 jan 61 rekommenderade honom hos kungen.

L blev livmedikus hos Erik XIV men tillhörde dock ej kretsen kring Jöran Persson o den sv livläkaren Benedictus Olai, som motarbetade de utländska läkarna. Den senares ryktesspridning om att L uppmuntrat Eriks misstankar om en högadlig sammansvärjning o därmed bidragit till Sturemorden kan ha haft en kärna av sanning. Av Erik XIV:s almanacksanteckningar framgår, att kungen ansåg sig kunna stödja sig bl a på L:s vittnesmål (Andersson). Vid hertigarnas uppror 68 flyttade L till England men återkallades av Johan III, som 70 bekräftade hans tidigare (från 62) innehav av Hundhammars gård i Botkyrka sn.

I samband med en svår pestepidemi i Sthlm 72 utgav L skriften Emoot pestilentzie, där han ovanligt fri från övertro ger allmänheten kloka råd om hygienens nödvändighet, betonar smittans betydelse o även finner att man kan förvärva viss immunitet (under peståret 1623 utkom den i ny uppl). Att L stod över sina samtida kollegor i Sverige i realism o framsynthet visar hans förslag 61 till sjukvårdsorganisation, där han pläderar för sv medicinalväxter, centralapotek, läkemedelstaxa o stort sjukhus. Vid detta skulle också läkarutbildning med klinisk undervisning kunna bedrivas. — L fortsatte tydligen svärfaderns affärsverksamhet o efterlämnade ett rikt bo med — förutom Hundhammar — två gårdar i Sthlm o fädernehuset i Holland.

Författare

Ivan Svalenius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Emoot pestilentzie huru hvar och een menniskia sigh hålla skal, bådhe gamble och vnge, rijke och fattige, til itt tiensteligit rådh och hielp. Sthlm 1572. (20) s. [Nya uppl] 1623. (16) s. 1917. 4:o. 81 s. [S 35—81 utgör efterskrift av O T Hult.] (De 100 böckerna, volym 4.) — [Förslag till me-dicinalväsendets förbättring och ordnande i riket (på latin)] (Tal om läkare-vetenskapens grundläggning och tilväxt vid rikets älsta lärosäte i Upsala, hållet vid prjesidii nedläggande uti Kongl. vetenskaps academien den 1 augusti 1796 af J G Acrel, Sthlm 1796, s 9—12; omtr i föreg, 1917, s 65—67; sv övers i A Kockum, Läkare och apotekare vid Gustav Vasas och hans söners hov, Sthlm 1949, s 75 f).

Källor och litteratur

Källor o litt: Genealogica 121 (Calenda-rium Gyllencreutzianum), RA.

J A Älmquist, "Apotekaren Simon Walden" (PHT 1939—40); I Andersson, Erik XIV (3 uppl 1948); Elgenstierna, 9, s 296; Frälseg, 1:2 (1931); O Hult, V L o Benedictus Olai ... (1918); dens, Några dokument till Vasatidens läkarehist (Hygiea 100:2, 1938); S Kjöllerström, Striden kring kalvinismen i Sverige under Erik XIV (1935); A Kockum, Läkare o apotekare vid Gustav Vasas o hans söners hov (1949); S Lindroth, Paracelsismen i Sverige till 1600-talets mitt (Lychnos-bibl, 7, 1943); SLH 1:1 (1822); STb 1568—75 (1941), 1576—78 (1943), 1608—1613 (1964). — O Hult, Ett bidrag till L :s biogr (Lychnos 1953).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Willem Lemnius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11213, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivan Svalenius), hämtad 2019-06-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11213
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Willem Lemnius, urn:sbl:11213, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivan Svalenius), hämtad 2019-06-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se