Meriter

2 Lenning, Johan (John) Christian Conrad, son till L 1, f 19 april 1819 i Norrköping, d 25 dec 1879 där. Elev vid teknol inst 25 sept 33, verksam vid L 1 :s väveri i Norrköping 35—39, tekn o merkantil utbildn i England, Frankrike o Belgien 39—42, fabrikör i Norrköping 42—53, disponent för Norrköpings yllefabriks ab (Drags ab från 7 dec 54) 29 sept 53—75, led av styr för Holmens bruks- o fabriksab från 14 juni 54, ordf i Norrköpings fabriksfören från 55, fullm i handelsfören i Norrköping från 59, led av borgerskapets äldste där 62, stadsfullm från 63, led av tullkomm ang underhandl:ar om handels- o sjöfartstraktat med Frankrike nov 63-—april 64 o ang ny tulltaxa nov 63— juli 65, av FK 73—79 (suppl bankoutsk 73, ord led 76—79, suppl bevilln;utsk 73—75, ord led 77—78), av komm ang tulltaxebestämmelser för papper sept 76—jan 77.

G 7 april 50 i Norrköping m Mathilda (Thilda) Justina Gustava Fagerström, f 22 febr 30 där, f 11 febr 77 i Sthlm (enl db för Olai, Norrköping), dtr till fabrikören Johan Gustaf F o Mathilda Justina Catharina Hoffstedt.

Biografi

Tidigt inriktad på att efterträda fadern vid Drags textilfabrik utbildades John L vid teknologiska institutet i Sthlm o bedrev därefter i fyra år praktiska yrkesstudier i utlandet. Efter hemkomsten anlade L en egen klädesfabrik. Den var medelstor med tillverkningsvärden på mellan 40 000 o 75 000 rdr.

L:s ledning av Drag har troligen börjat något före dess ombildning hösten 1853 till bolag, första året kallat Norrköpings yllefabriks ab. L, vars andel vid starten Var 1/4, blev chef, "disponent-direktör". Inom kort återvann Drag sin forna ställning som en av stadens främsta klädesfabriker med på 60-talet ca 400 arbetare o över 900 000 rdr i tillverkningsvärde. För denna stegring medelst bl a tidsenlig maskinell upprustning svarade jämte L fabrikschefen Fredrik Blombergh, som var teknisk ledare vid fabriken. Cheferna företog årligen utländska inköps- o orienteringsresor. L torde ha varit stadens främste i facket. Ekonomiskt var dock Drags utveckling ojämn med flera konjunkturbetingade svackor. L avgick vid 56 års ålder, då hans rikspolitiska verksamhet blivit krävande, men han hade efter avgången fortfarande stort inflytande i Drag som styrelsemedlem.

L:s insats som företagsledare utmärktes även av social omsorg. Han lät uppföra bostäder åt arbetarna (64), o grundade en premiefond o en sjuk- och begravningskassa (58 resp 61). 55 blev han ordförande i den efter näringsfrihetsreformen bildade fabriksföreningen. I o med L:s inval i borgerskapets äldste inleddes hans bana som kommunalman. Han tillhörde stadsfullmäktige från 63 o var bl a medlem i skolrådet.

L:s rikspolitiska verksamhet inleddes 63 i den kommitté, som behandlade den bli- vande handelstraktaten med Frankrike o därmed förknippad tulltaxereglering. Här visade sig L vara utpräglad protektionist med bakgrund i "Norrköpingsintresset". I en reservation vände han sig mot sänkt tull på sidenvävnader o ville genom uppskov få en nedsättning utnyttjad som bytesmedel. I en senare reservation hävdade L, att aktuella sv anbud innebar en nära niofaldigt större "uppoffring" än motsvarande franska. Då kommittén efter traktatavslutandet presenterade tulltaxan, reserverade sig L mot föreslagna sänkningar för bl a bomullsvaror o socker.

Då Norrköping efter utträde ur landstinget hade att utse en medlem i FK för 73—79, tillföll mandatet L, sedan en förste kandidat avsagt sig. I banko- o bevillningsutskotten o i sparsamma inlägg i kammaren förde han enträget tullskyddets talan o fick i flera fall kammarens stöd. Sänkt papperstull blev en stridsfråga, o 29 sept 76 utsågs en kommitté där L var främste skyddssinnade medlem. Mot det sedan i proposition framlagda förslaget reserverade sig L o yrkade högre tull än majoriteten. Kammaren biföll, men frågan föll i medkammaren. I samband med garverinäringens betryck talade L 10 maj 78 för utskottsminoriteten som ville skydda den inhemska produktionen o uppvisade i kammaren med ogillande prov på amerikanskt hemlockläder, ett då originellt grepp. På grund av sin protektionistiska inställning blev L ganska isolerad i riksdagen o kom ej att spela någon allmänpolitisk roll.

Inför industriutställningen i Sthlm 66 blev L ledamot av bestyrelsen. L, som var resvan o språkkunnig, insattes även i den sv kommittén för världsutställningen i Wien 73 o var juryman vid världsutställningen i Paris 78.

Den rike o barnlöse L anslog i sitt testamente 100 000 kr till en belönings- o pensionsfond för Drags arbetare. 300 000 kr bildade L:ska pensionsfonden, avsedd för förtjänta fattiga stadsbor. I övrigt var medlen avsedda för allmännyttiga ändamål, främst för arbetarklassen. För över 900 000 kr skapades John och Mathilda L:s sjukhem o John L:s vävskola. Även arbetareföreningens sjuk- och begravningskassa samt ett barnhem fick bidrag. L hade långt högre resning än fadern. Liksom denne älskade han trädgårdsodling o fiske. Hans sommarställe var från 61 det välkända Fridhem vid Bråviken.

Författare

Tom Söderberg

Källor och litteratur

Källor o litt: W Carlgren, Drags yllefabrik 1642—1942 (1942); B Helmfrid, Holmenöden under fyra sekler (1954); A Krook, En arbetets o arbetarnes vän (Ny ill tidn 1880, s 226 f); Lindahl, 1 (1897); R Myrdal, Styrelse, förvaltn, politik (Norrköpings hist, 5, 1972); E Ringborg, Bidr till Norrköpingsindustriens hist, 2 (Till Norrköpingskrönikan, 6, 1923); SPG; Sv slott o herresäten, N F, 4 (1923).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan (John) C C Lenning, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11231, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Söderberg), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11231
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan (John) C C Lenning, urn:sbl:11231, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Söderberg), hämtad 2024-04-25.