Meriter

Leth, Fredrik Johan, f 2 mars 1850 i Kristianstad, d 9 jan 1919 i Sthlm, Svea art. Föräldrar: hovrättssekr Axel Olof Georg L o Johanna Frederique af Klercker. Studentex vid h a l i Kristianstad 11 juni 67, officersex vid krigsskolan på Karlberg 15 dec 68, styckjunkare vid Wendes art:reg 21 dec 68, underlöjtn i reg 27 aug 69, vid reg 2 dec 70, elev vid krigshögsk på Marieberg 14 juli 72—23 april 75, repetitör där 28 aug 74—29 okt 77, löjtn vid Wendes arf.reg 21 maj 75, andre lär i vapenlära vid krigsskolan 7 febr 77—1 jan 78, sekr i art:staben 2 maj 79—30 sept 84, art stabsofficer 2 maj 79—17 april 89, extra lär i vapenlära vid krigshögskolan 1 april 84—1 april 90, kapten av 2 kl vid Wendes art:reg 12 sept 84, av 1 kl vid generalstaben 20 nov 91, överadjutant o major där 10 mars 92, stabschef vid sjätte fördeln 15 april 92—11 aug 93, led av komm ang fästn:art:kåren i Karlskrona okt—dec 92, major vid Andra Göta art:reg 11 aug 93, chef för fältart:s skjutskola på Marma maj—juli 94 o 95, överstelöjtn vid Wendes art:reg 10 juli 94, chef för femte ridande divisionen A 3 30 juli 94—28 juli 95, överste o chef för Wendes art:reg 29 juli 95, led av fältartilleriexercisreglementskomm sept 95—jan 96, ordf i artillerikomm jan—maj 00, i komm ang försök med ny fältart materiel sept 00, generalmajor, generalfälttygmästare o inspektör för art 30 okt 03—10 april 15, led av komm ang försvaret av Bodens fästn maj—dec 05, av 1907 års generalkommission sept 07—juni 08, militär led av HD 22 jan 09—17 juni 15, insp för militärlärov 20 jan 10—1 jan 17, generallöjtn 30 sept 10, ordf i dir för arméns pensionskassa 9 dec 12—10 nov 18. — LKrVA 89.

G 1) 27 april 87 i Sthlm, Hedv El (enl vb för Kristianstad), m Anna Gustaf va Emerentia Lagerheim, f 6 aug 63 i Asarum, Blek, d 24 maj 03 i Kristianstad, dtr till byråchefen Nils Olof L o Emma Gustafva Landergren; 2) 5 juli 04 i Sthlm, Hedv El, m Tullia Maria Charlotta Klingenstierna, f 9 jan 60 i Solna, d 1 april 52 i Danderyd, Sth, dtr till översten Erik Gustaf K o Tullia Augusta Helena Lothigius.

Biografi

Efter att ha genomgått krigshögskolan på Marieberg var Fredrik L under ett par år repetitör där, Inte långt därefter blev han lärare på krigsskolan, krigshögskolan o infanteriets skjutskola. 1880 skedde den stora ombeväpningen av artilleriet genom att fältkanon m/81 med 8 cm:s kaliber infördes. Den nya kanonen medförde att reglerna för skjutning måste revideras, o L fullgjorde en viktig uppgift, när han efter ett otal skjutförsök o andra prov skrev kap 10 i Handbok för fältartilleriet. Med stor sannolikhet har L även författat eller bidragit till flera av denna handboks övriga delar.

79—89 tillhörde L artilleristaben. Några år senare började hans snabba klättring genom regementsofficersgraderna; från kapten avancerade han till generalmajor 91—03. Divisionschefstiden fullgjorde L som chef för Wendes artilleriregementes ridande division, vilken i fält hade som uppgift att söka följa kavalleriet. Artilleriets rörlighet o framkomlighet hade i L en varm förespråkare. Under förvaltningstjänsten — utrustning o förplägnad — framställde han ett flertal förslag till värdefulla förbättringar som kom hela armén tillgodo. Rinkaby skjutfält som blev färdigt vid sekelskiftet var L:s skapelse. Detta skjutfält ersatte det gamla Näsby fält, som blivit otillräckligt på grund av de moderna artilleripjäsernas längre skottvidd.

Efter utnämningen till generalfälttygmäs-tare 03 ställdes L inför genomförandet av 1901 års härordning, som för artilleriets vidkommande medförde genomgripande förändringar. Det började för L:s del med ordförandeskapet i artillerikommittén 00. Beträffande fältartilleriet innebar nyordningen bl a en omorganisation med batterier om endast fyra pjäser mot tidigare sex. Om beväpningen med snabbskjutande fältkanoner med eldrörsrekyl o moderna riktmedel genomfördes också, varvid en 7 cm:s fältkanon, m/02, infördes. Kort före antagandet av denna modell hade en 7 cm:s kanon, m/00, införts för den ridande divisionen. Även om intitiativet inte helt o hållet var L:s, tillkom det dock honom att i egenskap av generalfälttygmästare genomföra anskaffningen av modern materiel (10,5 cm) till haubitsdivisionerna o att nyuppsätta positionsartilleriet. Vid utbrottet av första världskriget var den sv arméns artilleri relativt sett väl rustat,

Författare

Erik Wikland

Arkivuppgifter

L:s arkiv uppges vara förstört.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Fältartilleriets eld. Sthlm 1882. 77 s. (Handbok för artilleribefälet. Kap. 10.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Lantförsvarsdep :s arkiv E I: 1860 (konseljakt 10 april 1915, nr 1), RA. Tjänsteförteckmar, Biografica, ms till L H Tingsten, Hågkomster, KrA.

G Billing, Anteckn:ar från riksdagar o kyrkomöten 1893—1906, ed C Hallendorff (1928); M Blomstedt, F J L (KrVAH 1919, 1920); S Ossiannilsson, Wendes reg:s hist (1944); Ny ill tidn 1896, s 426; L H Tingsten, Hågkomster (1938). — Nekr:er i dagspressen o i Artilleritidskr 1919.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik J Leth, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11242, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11242
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik J Leth, urn:sbl:11242, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-26.