Meriter

1 Leufvén, Johan Gustaf Johansson, f 18 sept 1870 i By, Kopp, d 2 febr 1932 i Berlin. Föräldrar: organisten Johan Erik Johansson o Sofia Bernhardina Leufvén. Mogenhetsex vid Gävle h a l vt 89, ord elev vid Ultuna lantbruksinst 89—91, vid Alnarps h mejeriskola 91—92, mejeriinstruktör vid Jörgensens mejerier i Dalarna 92—93, tf mejerikonsulent i Malmöhus o Kristianstads län 93, stipendiat vid Ultuna lantbruksinst 93—94, sekr i Malmöhus läns nötboskapspremieringsnämnd 93—11, inskr vid UU ht 95, vid LU vt 98, sekr i Malmöhus läns hushålln:sällsk 00—17, i Skånska lantmännens centralfören 04—17, i Sv lantmännens riks-förb 05—12, i Malmöhus läns hemslöjdsfören 05—17, led av komm ang egnahemslånerörelsen sept—nov 06, av stadsfullm i Malmö 09—12, av hemslöjdskomm juni 12—dec 17, av lagerhus- o kylhuskomm juli 16—dec 22, dir för Sveriges allm lantbrukssällsk 17—28, led av lagerhusbyggnadskom-missionen juni 17—juni 21, av produktionskomm dec 17—juni 18, ordf i komm ang mellanhandssystemet i livsmedelshandeln juli 20—juni 22, led av komm ang handelsavtal med Tyskland sept 25—mars 26, Sveriges lantbruksattaché i Berlin (med lantbruksråds titel) för Tyskland, Schweiz o Tjeckoslovakien från 28 (utn 27). — LLA 08, Malmöhus läns hushålln:sällsk:s stora GM 14.

G 23 april 01 i Lindesberg m Goda Charlotta Elisabet Lagergren, f 30 sept 76 i Forserum, Jönk, f 15 juni 46 i Sthlm, Kungsh, dtr till handl Ernst L o Aurora Jaensson.

Biografi

Efter utbildning i Ultuna o Alnarp o en kort tid som mejeriinstruktör i Dalarna blev Gustaf L sekreterare i den nämnd som handhade boskapspremieringen i Malmöhus län. Sommartid följde han nämnden på dess resor i länet o lärde väl känna skånskt lantbruk; under vintermånaderna arbetade han i Uppsala med stamböckerna, samtidigt som han bedrev studier i botanik, zoologi o kemi. Premieringsnämnden övergick gradvis från exteriör bedömning till ett mer allsidigt system o skärpte kraven på avkastning o noggranna härstamningsuppgifter. För att bringa reda i renrasighetsbegreppen fattades 1896 beslut om nya stamböcker. L fick i uppdrag att lägga upp sådana för de tre vanligaste kreatursraserna. Premieringama o det förädlingsarbete de förde med sig gav goda resultat, bl a en omfattande export av skånska avelsdjur till Ryssland o Polen.

I samband med att L blev hushållningssällskapets sekreterare flyttade han till Skåne, där han snart togs i anspråk för åtskilliga förtroendeuppdrag, de flesta med anknytning till jordbruket. Han fanns med i eller bakom länets sammanslutningar för fjäderfäavel, smörexport, kreatursförsäkring o blev en inflytelserik sekreterare i Skånska lantmännens centralförening. Han var rik på idéer o stark o envis, när de skulle genomföras. Hushållningssällskapets expedition blev under hans ledning ett ämbetsverk, där alla trådar i länets jordbruksförvaltning löpte samman. L tog initiativ dels till förbättring av den sv jordbruksstatistiken, dels till uppförande av för större områden gemensamma spannmålsmagasin i syfte att öka böndernas självständighet o minska de stora kvarnarnas inflytande på sädespriserna.

Från 05 var L sekreterare i Sv lantmännens riksförbund o hade som mål att sammansluta alla jordbrukets föreningar i en centralorganisation. När tanken mognat, blev L som en av de ledande krafterna bakom tillkomsten direktör för Sveriges allmänna lantbrukssällskap o flyttade 17 till Sthlm. Han styrde sällskapet med fast hand o bevakade energiskt jordbrukets intressen som ledamot i kommittéer o utredningar o som skribent i sällskapets tidskrift Landtmannen o i dagspressen. Under första världskriget anlitades han också som sakkunnig i några av de kommissioner som växte fram ur kristidsförvaltningen.

L strävade att organisera lantbrukarna konsumentkooperativt o agiterade för att de skulle gå samman i konsumtionsföreningar som kunde anslutas till Kooperativa förbundet. På 20-talet föreslog han bildandet av en kooperativ topporganisation, som skulle kunna utjämna motsättningarna mellan konsumenter o jordbrukarnas sammanslutningar. Planerna strandade, då han inte rådde på böndernas misstro mot Kooperativa förbundet, som de ansåg vara en skapelse av stadskultur o industriell miljö o som ville betala lägsta möjliga pris för lantbrukets produkter. Oppositionen mot hans strävanden bidrog till att han 27 sökte den nyinrättade tjänsten som lantbruksattaché i Berlin. L hade ett gott namn inom tyska agrarkretsar o hade 26 deltagit i underhandlingarna om en sv-tysk handelstraktat. Från ett gästvänligt hem i Berlin o under resor bevakade han sv jordbruksintressen i Tyskland, Tjeckoslovakien o Schweiz. Bl a genom att yrka på sträng kvalitetskontroll av varor som skulle utföras lyckades L avsevärt öka sv export av främst mejerivaror. Han dog i sviter av en galloperation.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Enstaka brev från L i GUB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Danmarks nötboskapspre-miering, en sammanfattning af åtgärder, som blifvit af danska staten vidtagna för nötbo-skapsafvelns befrämjande. Lund (tr Malmö) 1901. 27 s. — Kooperation mellan landtmän i Danmark och Tyskland. Reseberättelse. Malmö 1903. 20 s. — Berättelse öfver skånska landtmäns studieresa till Tyskland och Holland sommaren 1906. [Omsl:] Skånska landtmäns studieresa i Tyskland och Holland. Reseberättelse. Malmö 1907. 75 s. [Omsl.] — Die ostfriesische Rasse in Schweden und derer Veredlung. Malmö 1908. 23 s. — Åtgärder för införande af landtbruksundervisning i folkskolorna å Malmöhus läns landsbygd. Malmö 1912. 17 s. [Undert.] —Betesgårdar och deras betydelse för en rationell ungdjurs- uppfödning. Föredrag ... Malmö 1912. 9 s. [Undert.] — Gollandskaja poroda v Svecii i eja uluSsenie. Sthlm 1913. 15 s. — Malmöhus läns jordbruk år 1909. Statistisk undersökning utförd av Malmöhus läns hushållningssällskap. Lund 1914. 4:o. IV, 69 s. (Skrifter utg af de skånska hushållningssällskapen vid deras hundraårsjubileum år 1914 under red. av L Weibull .) — Skånska hushållningssällskapens jubileumslantbruksmö-te i Malmö 1914. Berättelse. Malmö 1917. 142 s. — Sveriges allmänna lantbrukssällskaps tillkomst och uppgifter. Föredrag . . . den 4 maj 1917. [Rubr.] Sthlm 1917. 8 s. (Sveriges allmänna lantbrukssällskap. Flygblad n:o 1.) — Landtbrukssällskapet och dess framtidsuppgifter. Föredrag ... 16 nov. 1917. [Rubr.] Sthlm 1917. 4 s. (Ibid, 3.) — Nya riktlinjer för vårt jordbruk. Föredrag vid instruktionskurs för föreläsare den 12 januari 1918, Sthlm 1918. 16 s. — Swedish breeding stock. Sthlm 1919. Ils. — Skånes jordbruk (STFÅ 1919, Sthlm, s 92—130). — Schwedische Tierzucht. Sthlm 1921. 14 s, 26 pl. — Lantmännens andelsföreningar. Några riktlinjer för deras fortsatta utveckling. Sthlm 1921. 12 s. (Sveriges allm lantbrukssällsk. Flygskrift, n:o 3.) [Ny uppl] så. — Lantmännens föreningsrörelse, särskilt med hänsyn till nordsvenska förhållanden. Sthlm 1922. 11 s. (Ibid, 5.) — Torkning af spannmål. Ett uttalande i en aktuell fråga. Sthlm 1922. 4:o. (4) s. [Sep ur Landtman-nen så, nr 36.] [Ny uppl] 1923. — I red-komm för Svenska jordbrukets bok, d 1—13, Sthlm 1920—41 (tills med H v Feilitzen mfl). — Bidrag i bl a LAH och tidskrift, N F, årg 35, 1896, 48, 1909, 52, 1913, Sthlm, Tidskrift för landtmän, årg 24, 1903, Lund, Svenska landtmännens föreningsblad, årg 1— 6, 1906—1911, Malmö, o i Landtmannen, årg 1—14, 1918—1931, Sthlm, 4:o.

Utgivit: Anteckningsbok för ladugårdsföreståndare. Lund (tr Malmö) 1899; Svenska landtmännens föreningsblad, årg 1—5, 1906—1910, Malmö; Landtmannen, årg 1—10, 1918—1927, Sthlm, 4:o (1924— 27 tills med L Nanneson); Katalog till Malmöhus läns Kongl. hushållningssällskaps bibliotek, d [1]—4, Malmö 1900—13, 53, 45, 48, 54 s; Malmöhus läns hushållningssällskaps handlingar. Register, d 2. 1900— 1914, Malmö 1917, 95 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Lantbruksstyr:s arkiv, administrativa byrån E IV b: 251 o 259 (berättelser från lantbruksattachén i Berlin 1929—31), RA.

S Andersson, Alnarps matr . . . 1862—1933 (1935); Art i DN 18 sept 1920; G Gerdner, Parlamentarismens kris i Sverige vid 1920-ta-lets början (1954); H8D, årg 18, 1917, s 305 f; G Hellström, Jordbrukspolitik i industrisamhället (1976); E Insulander, G L (LA:s handhar o tidskr, 3, 1932); G Larsson i By, En dalasn:s hist, 1 (1968); Matr över styr:-medhar, lärare o elever vid Ultuna lantbruks- inst 1848—1932 (1932); O Ruin, Kooperativa förb 1899—1929 (1960); G Sprinchorn, Malmöhus läns hushålln:sällsk:s hist (1922); Sveriges lantbruksförb 1917—1957 (1957). — Nekr:er över L i Landtmannen 6 febr, i Skånska Dagbl o SvD 3 febr 1932.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Gustaf J:son Leufvén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11250, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11250
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Gustaf J:son Leufvén, urn:sbl:11250, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-26.