Meriter

4 Leuuenhaupt, Axel Johan, son till L 2, f 1657 (Palmskiöld) eller 30 april 1660 (Åkerstein), d 26 febr 1717 på Edshult i Edshult, Jönk (L:ska släktarkivet, vol 347). Inskr vid UU 30 jan 72, överlöjtnant vid flottan 28 (ej 20) maj 77, skeppskapten 8 maj 78, permission för utrikes tjänst 31 mars 80, gjorde därefter under fem år två sjöresor med engelska flottan o en med den holländska "åt Spanien o de kuster av Italien, Asia o Africa uti Medelhavet" (HH 9), schoutbynacht i sv tjänst 25 okt 86—16 maj 91, var därefter i fransk, venetiansk o maltesisk tjänst, befälhavare över flotteskadern i Gbg 9 okt (ej nov) 11, vice amiral 23 febr 12, ledamot av amiralitetskollegium 23 mars 16.

G 5 dec 86 i Sthlm, Jakob, m grev Charlotta Maria Stenbock, f 12 okt 67 (Åkerstein; döpt 5 nov i Jakob), d 23 dec 40 i Sthlm (Svea hovrätts arkiv; begr 27 dec i Riddarh), dtr till riksamiralen greve Gustaf Otto Stenbock o L l:s änka grev Christina Catharina De la Gardie.

Biografi

Axel L, vilken liksom andra dåtida medlemmar av släkten L ofta kallades Leijonhufvud, blev i sjöstriden mellan Stevns klint o Falsterbo 1 juli 77 (jfr bd 19, s 367) illa sårad av en styckekula i högra låret (M 1832). Han fick senare ökad erfarenhet av livet till sjöss i engelsk o holländsk tjänst under förra hälften av 1680-talet. Det temperament som kännetecknat L:s farfars far o namne (s 479 ff) o även är belagt hos hans far, hans farbror L 1 o hans kusin Gustaf L, gjorde honom emellertid svår att samarbeta med. 90 måste han göra avbön för "fel o förgripligheter" i ett mål, "missfirmige åthävor" o "åtskillige oanständige disputer" mot viceamiralen Cornelius Ankarstierna (bd 2) samt "en hop eftertänkelige o obetänksamme discourser o berättelser om själva amiralitetsverket" (RR).

Därefter tog L 91 avsked från sin tjänst som schoutbynacht. Ett odaterat memorial om honom (M 1832) meddelar åtskilliga uppgifter om hans verksamhet under de närmast följande åren. Med rekommendationsbrev från Karl XI begav sig L till Frankrike, i vars tjänst han under amiralen V-M d'Estrées deltog i en expedition mot en spansk eskader. Sedan denna retirerat till Neapels hamn o d'Estrées flottstyrka avseglat till Toulon, deltog L i Venedigs tjänst i kriget mot turkarna i Grekland o i maltesisk tjänst i strider mot tripolitanska o algeriska örlogsskepp. 30 maj 93 daterade han i Venedig ett brev till den sv kommissionssekreteraren i Paris. Via Holland återvände L sedan till Sverige. 94 beivrade Karl XI genom den sv envoyén i Holland att L genom två officerare utmanat en av sina f d medtävlare inom den sv flottan, viceamiralen E F Taube, på duell.

Av brev i DRA framgår, att L 96 underhandlade med den danske envoyén i Sthlm om att gå i dansk tjänst (L:ska släktarkivet, vol 323), o dagarna före Karl XI :s död våren 97 skall han ha uppgivit för samme danske envoyé, att danskarna i händelse av konungens frånfälle hade möjligheter att återfå skånelandskapen med hjälp av med reduktionen missnöjda sv adelsmän (Fryxell 1843), På hösten s å var han en av dem som på riddarhuset tog initiativet till Karl XILs myndighetsförklaring, o under den följande debatten skall han ha hotat att kasta ut den betänksamme Gustaf Cronhielm (bd 9) genom fönstret.

Kort därpå blev L förbigången vid besättandet av en viceamiralstjänst (Amiralitetskoll :s hist). Detta torde vara bakgrunden till att Karl XII 98 måste beordra amiralitetskollegiet att rannsaka om nya "svåra expressioner" av honom mot den förutnämnde Ankarstierna, vilken numera var amiral o som ledamot av amiralitetskollegiet deltagit i ärendets handläggning. Därefter förekommer L ej i offentliga sammanhang förrän vid utskottsmötet i Sthlm 1710. Där kritiserade han enväldet o amiralitetet o klagade över att han av "en particulair person" var "förföljd o stängd" ifrån att tjäna sin konung o uppoffra sitt liv.

Några månader tidigare hade emellertid landshövdingen i Blekinge Jöran Adlersteen (bd 1) till defensionskommissionen vidarebefordrat några sjöofficerares plan, att sv skepp skulle göra en kupp o instänga den danska flottan vid Khvn, varvid L, "en frisk o capabel sjöman", vore den ende som kunde ifrågakomma som befälhavare. Denna plan kom på grund av penningbrist aldrig att realiseras. Då hösten 11 en ny chef behövdes för flotteskadem i Gbg o ingen vid amiralitetet kunde undvaras i Karlskrona, förordnade emellertid rådet L på denna post. Detta stadfästes några månader senare av Karl XII, som nu befordrade honom till vice amiral.

I sämarbete med den nye överkommendanten i Gbg Hugo Hamilton (bd 18) satte L nu denna eskader i stånd att gå till sjöss. Försommaren 12 jagade han undan en dansk flottstyrka o kapade mellan Helgoland o Doggersbank flera fartyg. 13 ville L göra en expedition till Tönning för att undsätta sin hustrus bror Magnus Stenbock men hindrades av rådet, som fruktade för norska anfall mot Gbg. Brist på båtsmän o pengar gjorde, att han trots energiskt arbete hade svårt att nå några större resultat. På grund av guvernören C G Mörners klagomål över L:s trätgirighet o ohörsamhet skilde Karl XII honom 16 från hans befäl o beordrade honom att i stället tjänstgöra i amiralitetskollegiet i Karlskrona.

L har av en historiker ansetts som "den skickligaste o i sitt yrke mest erfarne amiral sv flottan denna tid ägde" (Hammarskjöld).

Han ägde Jokkis (Jokioinen) i Tavastland, vilket han gav sin hustru som morgongåva, o disponerade sin mors säteri Edshult i Edshult, Jönk, o sin hustrus säteri Runsa i Ed, Sth. Dessutom hade han hus i Sthlm (Tegnér), sannolikt det från modern härrörande Kruusska huset Svartmannagatan 8.

Författare

Hans Gillingstam

Arkivuppgifter

Brev från L finns i RA (Militaria, Kanslitjänstemäns koncept o mottagna skrivelser o Gallica) oLSB (H 79:1—2).

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: RR 1686 okt, f 915, 1690 aug, f 224, 228v ff, sept, f 776v f, 1694 maj—juni, f 56, 1698 febr—mars, f 503, senatens RR 1711 okt—dec, f 139, Biographica, Amiralitetskoll :s underd skr, vol 12: 29 maj 1690, M 1728—1729, 1832, Gallica, vol 170, Hollan-dica, vol 204: 4 maj 1694, Defensionskom-missionens arkiv, vol 208, f 1207v, Svea hovrätts arkiv E IX b: 15: 3 maj 1741, L:ska släktarkivet, vol 26—27, 323, 347 (Ant ur Vestra Eds kyrkoböcker), RA; X 825, KB; Amiralitetskolhs registratur 31 mars 1680 o 12 okt 1697, Marinens rullor, serie I: 1677 o 1678, Hj Börjesons ms örlogsflottans officerare 1600—99, KrA; J O Äkersteins genealogier, RHA; Palmskiöldska saml, vol 222: 283, UUB.

W Ahlström, Arvid Horn o Karl XII 1700—13 (1959); H Almquist, Gbgs hist, 2 (1935); Amiralitetskoll :s hist, 2 (1974); M Bohnstedt, Från Bendertiden. Casten Feifs brev till Arvid Horn 1710—12 (PHT 1921), s 105, 111, 125 f, 129; Brefvexling mellan konung Carl XII o rådet (HH 9, 10, 11 :2 o 14, 1874—92; jfr reg till HH 1—20, 1919); F F o E Carlson, Sveriges hist under konungarne af pfalziska huset, 6 (1881), s 68, 130 f, 8 (1910), s 486; A Fryxell, Handhar rörande Sverges hist, 4 (1843), s 89, 123 f; dens, Berättelser ur sv historien, 21, 24—25; Frälseg, 1 : 2, 4: 1—3 (1931—76); H Fröding, Berättelser ur Gbgs hist under envåldstiden (1915), s 241, 251—62, 275—80, 284—95, 301, 303, 319, 325; Gbgs eskader o örlogsstation 1523— 1870 (1949); S Grauers, Några bidrag till oppositionens hist under Karl XII (KFÅ 1921), s 209, 226; A Hammarskjöld, Generalen grefve Gustaf Wachtmeister, hans släkt o hans fälttåg (HT 1893), s 206; S Hedar, Ensk arkiv under karolinska enväldet (1935); T T:son Höijer, Carl XII:s myndigförklaring (KFÅ 1942), s 12 f, 20, 23; J A Lagermark, Krigshändelserna i västra Sverige o Norge 1709—18 (Karl XII. Till 200-årsdagen av hans död, 1918), s 611—14, 623; dens, Försvaret av det egentliga Sveriges östersjökust (KFÅ 1924), s 139; Lewenhaupt; J Murray, Sjömakternas expedition till Östersjön 1715 (KFÅ 1953), s 159; S Mårtenson, Bryggerinäringen i Gbg, 1 (1961); H Rosman, Bjärka-Säby o dess ägare, 2 (1924), s 249; A Rydström, Boken om Tjust, 3 (2 uppl, 1922); P Sörensson, Generalfälttygmästaren Hugo Hamilton (1915), s 42, 46 ff; E Tegnér, Sv bilder från sextonhundratalet (1896), s 255— 58); O Traung, Lars Gathenhielm (1952); G Unger, Lars Gathenhielm (KFÅ 1938), s 307, 309, 314, 324; UUM 1 (1900—11), s 216; J A Wijnne, Négociations de monsieur le comte d' Avaux, ambassadeur extraordinaire å la cour de Suéde pendant les années 1693, 1697, 1698, 2 (1882), s 341; A Zettersten, Sv flottans hist åren 1635—80 (1903).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel J Leuuenhaupt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11262, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11262
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel J Leuuenhaupt, urn:sbl:11262, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-24.