Karl S Levinson

Född:1885-10-02 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län
Död:1971-08-29 – Matteus församling (AB-län), Stockholms län

Landshövding, Statsråd, Hovrättsråd, Statssekreterare


Band 22 (1977-1979), sida 664.

Meriter

1 Levinson, Karl Samuel, f 2 okt 1885 i Sthlm, Ad Fredr, d 29 aug 1971 där, Matt. Moder: Maria Josefina (Sofia) Ryning. Mogenhetsex vid h a l i Skara 31 maj 05, inskr vid UU 29 sept 05, JK där 15 sept 08, eo notarie i Göta hovrätt 28 sept 08, domarbitr 09—-12, hovrättstjänstg 12—18, assessor i Göta hovrätt 5 juli 17, tf revisionssekr 23 aug 18, tf byråchef i finansdep 18, fiskal i Göta hovrätt 19 dec 19, byråchef i lagärenden i finansdep 8 maj 20, tf expeditionschef i justitiedep okt 20, i försvarsdep nov 21, ord 1 dec 22, statssekr där 9 okt 23, hovrättsråd i Göta hovrätt 20 okt 23 (tilltr ej), led av underofficerssakk juni—okt 24, konsult statsråd 18 okt 24—24 juli 26, 16 sept 33—19 juni 36 o 28 sept 36—31 aug 38, ensam sakk i utredn ang övergången till ny försvarsorganisation juni 26—nov 27, ordf i försvarsväsendets lönenämnd 26—33, revisionssekr 18 juni 27, utredn:man ang tjänsteresor juni 27—dec 28, generaldir o chef för riksförsäknanst 4 nov 27—30 juni 28, för pensionsstyr 25 jan 30—33, led av ekonomi-sakk april—okt 30, ordf i statens mjölknämnd 33, i 1933 års mjölkutredn mars— maj 33, i styr för ab Sv tobaksmonopolet 37—56, landsh i Sthlms län 1 sept (utn 31 aug) 38—mars 52, ordf i rikskommissionen för ekon försvarsberedskap 1 okt (förordn 31 aug) 38—46, ensam sakk i komm ang statsdepartementen dec 38—dec 39, i styr för Svartsjö tvångsarbetsanst 39—48, i dlr för Tomteboda blindinst 39—54, för Venngarns alkoholistanst 39—64, i stiftelsen Solstickan från 41, i komm ang rekvisitionslag-stiftn jan—dec 41, i styr för kriminaltekn anst 42—55, i försvarsförvaltn:s organisationsnämnd april—nov 43, i fortifikations- o byggn:förvaltn:utredn maj 44—dec 45, i länsarbetsnämnden för Sthlms län 45—52, för statens krigsförsäkr:nämnd 45—48, i 1945 års försvarskomm juni 45—nov 47, i lantbruksnämnden o hushålln:sällsk för Sthlms län 48—52, i statens hyresråd 54— 65, i gransknmämnden för försvarsuppfinningar 64.

G 26 juni 20 i Gbg, Domk, m Margit Ragnhild Fredriksson (L 2).

Biografi

Efter jur kand:examen i Uppsala tjänstgjorde Karl L några år vid Göta hovrätt. Han förflyttades emellertid 1918 till Sthlm som tf revisionssekreterare o gjorde sedan en snabb departementskarriär. Redan hösten 23 blev han statssekreterare i försvarsdepartementet, som då stod under Per Albin Hanssons ledning. På så vis kom L att delta i förberedelsearbetet för 1925 års försvarsbeslut, som under intryck av den allmänna fredsoptimismen innebar en nedrustning av den sv krigsmakten.

Sitt inträde i statsrådskretsen gjorde L ett år senare i Brantings sista regering, som bildades efter högerregeringen Tryggers avgång okt 24. L o Emst Wigforss blev nu konsulter i regeringen. T Nothin har berättat, att han av Branting fick i uppdrag att "skaffa en opolitisk ämbetsmannajurist" o därvid omedelbart tänkte på L som "det lämpligaste namnet". Som konsult i de socialdemokratiska regeringarna 24—26 var L:s främsta uppgift att granska regeringens beslut o åtgärder ur formell o juridisk synpunkt. Därvid utvecklades han snabbt till en både skicklig o förfaren statsförvaltare. I mitten av 30-talet karaktäriserade SvD honom som en av regeringens nyttigaste medlemmar; han var den juridiskt-administrative expert, som varje regering alltid behövde, o han kunde uppträda både som "formellt smakråd och tuktomästare" vid propositionsskrivandet i regeringen (SvD 1 okt 35). Det var en insats som inte syntes utåt för offentligheten, men som bidrog till att socialdemokratins övergång från politisk opposition till regeringsparti av statsbärande karaktär skedde förhållandevis smidigt.

Emellertid kom konsulterna i de socialdemokratiska regeringarna, som L o Nothin, att ge upphov till en tidvis rätt intensiv pressdebatt, varvid en rad borgerliga tidningar kritiserade socialdemokraterna för det sk konsultväldet. En huvudpunkt i kritiken var att konsulterna fick ett otillbörligt stort inflytande över regeringsstyret, utan att folkrepresentationen kunde utöva en tillfredsställande kontroll över denna verksamhet. Med åren dämpades dock kritiken, o de synpunkter som tidigare gjort sig gällande om kompetensgränser m m hördes alltmer sällan. Hösten 33 inträdde L som konsultativt statsråd i Per Albin Hanssons första ministär efter att i närmare sju år ha varit chef för två statliga verk, först riksförsäkringsanstalten o sedan pensionsstyrelsen. Det ansågs uppenbart, att L hade "sparats" under de senare åren som "en av socialdemokratins administrativa reserver" (DN 17 sept 33).

De förhållandevis fridsamma åren i Per Albin Hanssons folkhemsregeringar nådde snart sitt slut. Behovet att stärka den sv beredskapen inför ett hotande storkrig blev allt tydligare. För L blev perioden från hösten 38 till hösten 39, då det europeiska kriget blev ett faktum, en intensiv arbetsperiod i beredskapens tecken. Han utnämndes 31 aug 38 till landshövding i Sthlms län o avgick samtidigt ur regeringen. Efter den sk Münchenkrisen togs hans kapacitet dock snart åter i anspråk av den socialdemokratiska regeringen, som ville skaffa sig ett bättre grepp om den ekonomiska försvarsberedskapen. Syftet var att Sverige inte skulle råka i samma försörjningssvårigheter som under första världskriget. L blev 1 okt ordförande i rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap (RKE).

RKE hade verkat sedan 28 o kunde ses som ett direkt resultat av 1925 års nedrustningsbeslut, då även socialdemokraterna visat ett starkt intresse för ordnandet av en civil försörjningsberedskap. 28—37 ägnade sig RKE huvudsakligen åt "pappersplanläggning", men 37 organiserades en statlig reservlagring, som kom att bidra till den relativt godar folkförsörjningen i början av kriget. L fick en besvärlig uppgift i samband med organiserandet av industrins beredskapsomställning. Hans arbete inskränktes inte endast till sv förhållanden. Efter sonderingar från finskt håll fick L på utrikesminister Sandiers uppdrag under nov—dec 38 utreda möjligheten att krigsorganisera den sv industrin främst med tanke på Finlands behov av krigsmateriel i händelse av ett fientligt angrepp (Wahlbäck). L ställde sig av formella skäl tveksam till en sådan möjlighet.

Samtidigt som L satte sig in i det mångskiftande arbetet som nybliven landshövding måste han få tid över för RKE-planeringen, som hade kommit in i en kritisk fas. Kritik riktades både i riksdagen o i pressen mot L; han ansågs omöjligen kunna förena de båda uppgifterna. Dock betvivlade man inte hans allmänna kompetens. Tyvärr är mycket litet känt om L:s personliga insatser inom RKE o hans egen syn på kommissionens verksamhet under sommaren o hösten 39, då beredskaps-Sverige började ta form. Klart är dock att regeringen hyste fullt förtroende för L o att han hade god kontakt med centrala statsråd som statsminister Hansson o försvarsminister Sköld. Under hösten 39 organiserades ett antal större kriskommissioner för skilda samhällssektorer. Därefter hade RKE fullgjort sin viktigaste uppgift.

L kunde härefter ägna sig helt åt landshövdingeposten. Denna kom att bli fylld av kristidens vardagsbekymmer som t ex försörjningsregleringar o besvärliga näringslivsfrågor i regionen. Ett stort o växande problem var tätortsexpansionen, vilken bl a medförde, att Roslagen avfolkades o att skärgården isolerades under vinterhalvåret. Som landshövding kom L att delta i ett väl-färdspolitiskt utvecklingsskede av dittills oanade mått. Införandet av vatten, avlopp, elektricitet m m, liksom de starkt förbättrade kommunikationerna betydde något av en revolution för en stor del av landsbygden. L:s roll härvidlag bör inte underskattas. Han var en administrativ kraft som utan "politiska passioner" dock hade en klart vänsterbetonad syn på välfärdsfrågorna (Mor-gontidn 1 okt 45). Kommunindelningarna inom länet blev den kanske svåraste uppgiften. Hur indelningarna än gjordes uppstod missnöje. Den regionala samordningen vid planeringsarbeten av olika slag var inte heller utan problem. L:s skickliga ledning i spetsen för en stab av goda medarbetare dämpade dock friktionerna. Vid pensioneringen 52, framhävde han i en avskedsintervju bl a, att samhällsbildningen i länet under de 14 gångna åren hade tagit stora steg framåt. Han hade t ex invigt tre nya städer o tre nya köpingar. Till detta kom utbyggnaden av vägarna, bilismens ökning o en rad välfärdshöj ande åtgärder. På försvarets område betonade L särskilt vikten av utbyggnaden av Sthlms luftskydd under krigsåren.

L:s långa o betydelsefulla ämbetsman-nainsats var en gärning i socialdemokratins hägn, även om L själv aldrig framträdde som partipolitiker utan intog en ställning som opolitisk, administrativ expert. Hans främsta insatser utfördes därvid inom tre områden: regeringens inre arbete, den ekonomiska försvarsberedskapen o Stor-Sthlms utbyggnad.

Författare

Kent Zetterberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Utredning angående statsdepartementens organisation och därmed sammanhängande frågor. Sthlm 1939. 92 s. (SOU 1939: 44. Justitiedep.)

Utgivit: Förordningar angående upphandling och arbeten för statens behov samt försäljning av staten tillhörig lös egendom av den 16 jan. 1920. Med förklarande anmärkningar. Sthlm 1923. 165 s. (Tills med Å Elia=son.)

Källor och litteratur

Källor o litt: N Herlitz' dagbok, RA; KG Westmans dagbok, UUB.

N Holm, Statsrådsarkiv 1900—45 (RA-nytt 1970, nr 3); O Månsson, Industriell beredskap. Om ekonomisk försvarsplanering inför andra världskriget (1976); T Nothin, Från Branting till Erlander (1955); N Quen-sel, nekr över L (SvD 2 sept 1971); K Wahlbäck, Finlandsfrågan i sv politik 1937—1940 (1964); E Wigforss, Minnen, 3, 1932—1949 (1954). — Art:ar i DN 17 sept 1933, 8 juni 1935, 1 sept 1938, 22 okt 1939, 28 sept 1945, 20 mars 1952 o 17 jan 1953, i Soc-Dem-Morgontidn 1 okt 35 o 1 okt 45, i S-T 30 sept 35 o i SvD 1 okt 35 o 30 sept 55.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl S Levinson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11308, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kent Zetterberg), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11308
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl S Levinson, urn:sbl:11308, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kent Zetterberg), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se