Carl Johan Lidbeck

Född:1774-03-05 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län
Död:1817-07-28 – Nora stadsförsamling, Örebro län

Metallurg, Bergsvetenskapsman


Band 22 (1977-1979), sida 683.

Meriter

3 Lidbeck, Carl Johan, bror till L 2, f 5 mars 1774 i Lund, d 28 juli 1817 i Nora. Inskr vid LU 5 maj 75, jur ex där 13 dec 91, bergsex juni 93, auskultant i bergskoll 17 sept 93, ämnessven i masmästeriet 4 april 94, elev hos J C Garney vid masugnsbyggnader 95—96, övermasmästare i Nora 0 Linde m fl bergslag från 7 juni 96, studier i Danmark, Tyskland, Nederländerna o Frankrike 03—05, översalpetersjuderistyres-man i Närke o Södermanland 14 febr 14. — LPS 11, LFS 15. —Ogift.

Biografi

Efter med utmärkt heder avlagd bergsexamen 1793 antogs L samma höst till auskultant i bergskollegium. Han blev följande år ämnessven vid masmästeriet på Jernkontorets stat. Först praktiserade han vid tackjärnsblåsning o därefter vid masugnsbyggnad under ledning av den bekante metallurgen Johan Carl Garney (bd 16), då denne 95 o 96 uppförde masugnar. Bara 22 år gammal utnämndes L till övermasmästare i södra distriktet, som omfattade Nora, Linde, Ramsberg o Lerbäcks bergslag samt Södermanland o Götaland inkl Skåne. Distriktet var stort o malmslagen skiftande men L stationerades i Nora, eftersom de allra flesta masugnarna låg i Nora o Linde bergslag.

Den moderna kemins genombrott hade inlett ett nytt skede i bergshanteringen. Eric Swedenstjerna, som var övermasmästare i norra distriktet, samlade några yngre kolleger, däribland L, för experimentverksamhet o kamp mot hantverksmässig slentrian. De stöddes av Ockelboverkens ägare, greve Mårten Bunge, som lät dem göra försök inom hans olika verk. L visade i en relation 99 att flogistonteorin var ett passerat stadium o belyste där järnframställningen med hjälp av den kemiska vetenskapens framsteg (Jernkontorets hist, 3, s 92).

Trots det mörknande läget i Europa begärde L 03 tjänstledighet o företog på egen bekostnad en bergsvetenskaplig studieresa genom Danmark, Tyskland (särskilt Rhentrakten) o Nederländerna till Paris, där han under ett år åhörde berömda franska kemisters o mineralogers föreläsningar. Han besökte därefter franska bergverk. Kort efter hemkomsten ingav han 06 till Jernkontoret en avhandling Om brunstens inflytelse på tackjernet . . . samt om jern- och stålhandteringen i det Oran-Nassauska landet, där man arbetade med brunstenshaltig malm. S å belönades han av Brukssocieteten med Jernkontorets stora guldmedalj o erhöll

100 rdr i extra lönetillägg med skyldighet att i mån av tid betjäna bruk o bergslag i hela riket, biträdd av ämnessven o elever.

Åkers styckebruks ägare Anders v Wahrendorff hade åtagit sig att tillverka lätta fältkanoner modell Helvig (04). Gjutgodset i dem skulle vara tunnare än man dittills åstadkommit i landet. Wahrendorff vände sig därför till Swedenstjerna, som då tillsammans med L vid Åker byggde Sveriges första kupolugn för tackjärnssmältning 05. Med dessa kanoner genomfördes sedan fälttågen 08—09 o 13—14.

Swedenstjerna o L erhöll 5 sept 05 tillstånd att utge tidskriften Samlingar i bergsvettenskapen, som utkom i 10 häften, tryckta 06—12. L införde där en rad meddelanden om sin utländska resa o en översikt över den franska järnframställningen samt belyste tekniska frågor i allmänhet. Swedenstjerna var också flitig medarbetare. De fyra första häftena kritiserades skarpt i en anonym recension i VA:s Economiska annaler (1 :a häftet) men Swedenstjerna kunde i brev 20 febr 07 rapportera från VA att de fått full upprättelse. Tidskriften bar sig emellertid inte o måste nedläggas men var en föregångare till Jernkontorets annaler, som startade 10 år senare.

Masmästeriet tog L:s mesta tid i anspråk. 06 biträdde han dock bergmästare Gustaf Aron Lindbom med smidesförsök vid Storfors bruk i Värmland. 08 o 09 anlitades han av Finspångs styckebruk, vars kanoner råkat i vanrykte, o lyckades höja kvaliteten, 08 beslöt Brukssocieteten att L skulle få behålla det extra lönetillägget p g a ådagalagd flit o skicklighet.

Vid denna tid (08—09) arbetade L också i Jöns Jacob Berzelius' laboratorium i Sthlm. L intresserade sig för manganhaltiga brunstensmalmer, som han analyserade. Med sin årsberättelse för 09 insände han en avhandling om några sjö- o myrmalmer. Enligt Jernkontorets beslut 27 juni 09 företog Berzelius med biträde av L, Emanuel Rothoff o Per Lagerhjelm analyser av från distrikten insända malmprover. 11 sammanställde L en översikt över bergmalmer o sjö- o myrmalmer från sitt distrikt. Han redovisade också åtgärder för att minska olägenheterna med rödbräckta malmer. Ett uppslag var enligt L o Swedenstjerna att befria rödbräckt malm från svavel genom att laka den i vatten eller utsätta den för luftens inverkan.

Redan 07 hade Swedenstjerna påpekat att en omarbetning borde göras av Garneys klassiska Handledning uti svenska masmästeriet med tanke på den tekniska utvecklingen. 14 erbjöd sig L att utföra denna omarbetning. Förslaget mottogs med stor tillfredsställelse av Jernkontoret. L nyskrev snabbt framställningen med som förut masugnsbyggnad i första delen o masmästare-konsten i den andra. Han behandlade järnmalmernas natur samt förloppen vid reduktion o tackjärnets färskning till smidbart järn. Denna nya handbok med tillhörande ritningar i kopparstick utkom 16 o översattes sedan till tyska o franska. Gratisexemplar utdelades till alla landets masugnar, o arbetet blev praktiskt taget den enda läroboken i masmästeriet ända till mitten av 1800-talet.

L anlitades också för kommittéuppdrag, bl a ingick han i den kommitté som bildades 16 för att utreda frågan om en praktisk skola i bergshantering. Kommittén föreslog i stället 17 ett fullständigt teoretiskt o praktiskt bergsinstitut med professorer o adjunkter. Beslutet blev dock några år senare en rent praktisk bergsskola i Falun.

L, som allmänt titulerades direktör, var en framstående metallurg, en av landets skickligaste, o var mycket uppskattad för sitt gedigna kunnande. Han insjuknade hastigt o avled i Nora vid endast 43 års ålder.

Författare

Rune Kjellander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ms av L: Något om masugnar 1803, Om brunstenens inflytelse på tackjärnet m m 1805 o Försök till omarbetning av Garneys masmästeri 1814, i Jernkontorets arkiv, Fullmäktige F III a:25, RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Sign bidrag i Samlingar i bergsvetenskapen (se nedan) förtecknade i B Boethius o Å Kromnow, Jernkontorets historia, 3:2, Sthlm 1955, s 84. — Omarbetat [J C] Garney's Handledning uti svenska mas-mästeriet, d 1—2, Sthlm 1816, IX, 256 s, 1 pl, (8), 571 s, 19 pl.

Utgivit: Samlingar i bergsvettenskapen. D 1—3. Sthlm [1806—12]. (Tills med E. T. Svedenstierna.) 1. 18[06—]07. 333 s, 1 pl. 2. 1807. 350 s, 2 pl. 3. 1811 [1808—12], 225 s, 6 pl.

Källor och litteratur

Källor o litt: J E Almquist, Förteckn över studenter som före 1813 vid LU avlagt . . . kunskapsprov för inträde i rättegångsverken (1939); T Althin, Studera o probera (1941); Bergskoll; Biogr lex, 8 (1876); B Boéthius o A Kromnow, JK:s hist, 3 (1955); O Gertz, FS i Lund 1772—1940 (1940); H Hotberg, Sv biogr handlex, 1 (1876); S Högberg, M över led:er av PS 1766—1815 (1961); Å Kromnow, Övermasmästareämbe-tet under 1700-talet (MHoF 9—10, 1938— 39); S Lindroth, VA:s hist 1739—1818, 2 (1967); Minnesskr med anledn av JKA:s 100-åriga tillvaro (1917); nekr över L i JKA 1822, s 308—312; H G Söderbaum, Jac. Berzelius, 1 (1929).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Johan Lidbeck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11329, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2020-04-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11329
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Johan Lidbeck, urn:sbl:11329, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2020-04-08.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se