Pehr Jakob Liedbeck

Född:1802-06-16 – Trosa stadsförsamling, Södermanlands län
Död:1876-10-05 – Klara församling, Stockholms län

Läkare, Homeopat


Band 22 (1977-1979), sida 739.

Meriter

1 Liedbeck, Pehr Jakob, f 16 juni 1802 i Trosa, d 5 okt 1876 i Sthlm, Klara. Föräldrar: handl Per L o Katarina Marschell. Elev vid lärov i Strängnäs, inskr vid UU 5 april 21, med fil ex där 17 dec 23, MK vid UU 15 dec 26, disp där 1 dec 27, ML där 27 febr 28, kir mag i Sthlm 11 dec 28, bitr lär vid Kl läsåret 29—30, vid GCI ht 29— vt 31, erhöll rätt att söka akad lärarbefattn:ar 19 juni 30, tf provinsialläk i Var-berg 11 april—hösten 31, anatomie prosektor vid UU 20 maj 31—46, kirurg vid Nosocomium acad i Uppsala 31—46, MD vid UU 15 juni 35, tf lär i anatomi vid GCI 46—hösten 51.

G 15 maj 33 trol i Solna m Henrica Sophia Carolina (Jetta) Ling, f 8 april 10 i Lund, d 30 aug 93 i Sthlm, Jak o Joh, dtr till prof Pehr Henrik L o Sofia Maria Charlotta Rosenqvist.

Biografi

Efter en kortvarig tjänstgöring i Sthlm som biträdande lärare i anatomi vid Kl o lärare i samma ämne vid Gymnastiska centralinstitutet verkade Jakob L 1831—46 som anatomie prosektor vid Uppsala univ. Tiden i Uppsala avsatte en inte obetydlig vetenskaplig produktion (bl a experimentellt anlagda studier rörande lilla hjärnan o fosforförgiftning) parallellt med insatser som lärare o praktiker. Han vikarierade periodvis för professorerna I Hwasser (bd 19) vid Nosocomium o H W Romanson som föreläsare i anatomi. Trots obestridliga ambitioner o stor arbetskapacitet uteblev emellertid de akademiska framgångar L väntat på. 35 misslyckades han med att bli kompetensförklarad för en adjunkttjänst i medicinsk teori o praktik. Missmodigt övervägde han att övergå till en verksamhet som provinsialläkare bland "den naturliga lantbefolkningen" (brev till L G Branting 19 sept 35). En för L negativ utgång vid konkurrensen om en professur tio år senare blev slutpunkten i hans akademiska karriär. Han flyttade till Sthlm, där han i fortsättningen verkade som privatpraktiserande läkare — en sannskyldig practicus currens, välkänd för sina snabba förflyttningar till fots utefter stadens gator till o från patienter.

L vanns tidigt för den homeopatiska lära, som kring sekelskiftet 1800 skapades av S Hahnemann. Den förste homeopaten i Sverige var Uppsalabotanisten G Wahlenberg, o som hans lärjunge tog L upp de nya idéerna. 32 presiderade han för en avhandling Om homöopathiska medicinen och dess litteratur.

Härigenom ställde han sig vid sidan av gängse medicinska uppfattningar i landet, något som sannolikt negativt påverkade hans akademiska karriär. Exempelvis ställde sig Hwasser helt oförstående till homeopatin, fastän den inte saknade inslag som hade framtiden för sig. I full anslutning till den homeopatiska grundsatsen "similia similibus curantur" (lika botas med lika) experimenterade L tidigt (kring 30), o enligt egen uppfattning framgångsrikt, med svaga koncentrationer av växtmedlet Belladonna. L:s behandlingsprogram innefattade ett "milt" o naturnära arbetssätt, grundat på experimentella iakttagelser o erfarenheter ur den folkliga traditionen. Han sympatiserade mindre med lärd spekulation o teoribildning. Efter 29 tillgrep L ej den då gängse behandlingsmetoden åderlåtning (Hartelius) o var även skeptisk till starkare laxering, allt i enlighet med den homeopatiska läran. Särskilt vid kolera fann han en homeopatisk behandling effektiv o fick goda tillfällen att skriftligen o i praktiken söka' visa detta i samband med 34 års epidemi o även senare. Det främsta medlet var i detta sammanhang kamfersprit. Med sina meningsfränder delade L emellertid den generella svårigheten att ge vetenskapligt hållbara bevis på behandlingarnas specifika effekter.

L förefaller att i huvudsak ha varit en eklektiker som hämtade sina grundläggande idéer från utländsk litteratur. Han ville utan förutfattade meningar förena de homeopatiska rönen, den folkliga erfarenheten o traditionell läkekonst. I detta syfte utvecklade han ett omfattande populärt författarskap avsett för den sv opinionen. Detta kombinerades med översättningar av utländsk homeopatisk litteratur (t ex Hahnemanns Organon för läkekonst, 35) o med åtskilliga egna uppsatser i utländska facktidskrifter (t ex den tyska Hygiea). Medlemskap i utländska samfund o ett mindre antal resor på kontinenten understryker den internationella orienteringen.

L spände i sitt populära författarskap över ett brett register. Han tycks ha stått de tidigt organiserade nykterhetssträvandena nära. En socialmedicinsk inriktning visade han även i skrifter om köldskador, bordellväsendet, förlossning o barnavård m m.

Redan under sitt korta gästspel som föreläsare vid GCI kring 30 blev L bekant med P H Ling. Ett par år senare ingick han äktenskap med Lings äldsta dotter "Jetta". Vid sin återkomst till Sthlm 46 återupptog han verksamheten som föreläsare vid det av Ling 13 grundade institutet. Han stod i nära o god kontakt med Lings efterträdare (from 39) som institutets föreståndare L G Branting. Genom dessa kontakter med den sv gymnastikens främsta företrädare fick han en god inblick i denna specifikt nationella kroppsövningsform som snart började spridas runtom över den civiliserade världen. L tycks inte själv ha varit utövande gymnast men hänvisade många av sina patienter till sjukgymnastisk behandling vid GCI o tillmätte både sjuk- o friskgymnastiken en stor betydelse. I linggymnastikens utveckling svarade L för en traditionsbevarande o allmänt stödjande insats, så mycket mer behövlig som den medicinska sakkunskapen med få undantag var oengagerad. L deltog därtill mycket aktivt vid utgivandet av Lings skrifter. Främst bör kanske nämnas utgivandet (tills med svärsonen C A Georgii, en av Lings mer framträdande lärjungar — jfr bd 17) av Gymnastikens allmänna grunder. Denna skrift — Lings viktigaste idéskrift o något av den sv gymnastikens grunddokument — började tryckas 34. Arbetet avbröts emellertid o slutfördes av de båda utgivarna först 40, året efter Lings död.

L medverkade i Brantings oförsonliga o delvis obalanserade fejder för att hävda GCI o sin egen kompetens. I första hand gällde dessa kampen mot Gymnastiskt-ortopediska institutet, vars ledare N Åkerman o därefter C H Sätherberg utsattes för mycket hård kritik. Angreppen iscensattes bl a från Crusenstolpes omstridda periodiska publikation Ställningar och förhållanden.

L framstår som den sv homeopatins pionjär framför andra. Han utgjorde förbindelselänken mellan de homeopatiska strömningarna på kontinenten o Sverige. Som sådan gav han — frigjord från åtskilligt av den akademiska läkekonstens föreställningar — uttryck åt vissa idéer som föregrep en senare utveckling. Samtidigt begränsades han av homeopatins allvarliga vetenskapliga brister. Störst uppskattning torde han ha fått av egna patienter o kongeniala kretsar i utlandet.

Författare

Jan Lindroth



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till L från C Gyllensköld (19 st o 25 bilagor) i NordM. Brev från L till bl a L G Branting o C A Georgii i GIH:s bibi, till bl a A Bohlin i KB o till M J Grusenstolpe i Ericsbergs autografsaml, RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se SLH, N F, bd 1, Sthlm 1873, s 442.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED, konseljakt 26 febr 1846, RA.

N Beyer, Hjalmar Brantings föräldrar (Fest-skr till S U Palme, 1972), s 23 ff; GCI:s hist 1813—1913 (1913); T J Hartelius, nekr över L (Tidskr i gymnastik 1877:1); I Hwas-ser, Afskedshelsn till lärjungar o studiikamra-ter (1857); P H Ling, Gymnastikens allm grunder (1834, 1840); G Moberg, Sv gymnastikens märkesmän (1920); SLH 1:5 (1853) o 2:1 (1873); C A Westerblad, Ling. Tidshist undersökn:ar, 1 (1913) o 4:1 (1946). — H Krook, Göran Wahlenberg o homeopatins entré i Sverige (Sydsv medicinhist sällsk. Arsskr 1974).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr Jakob Liedbeck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11361, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2021-10-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11361
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr Jakob Liedbeck, urn:sbl:11361, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2021-10-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se