J Carl Kempe

Född:1884-12-08 – Jakobs församling, Stockholms län
Död:1967-07-08 – Örnsköldsviks församling (Husby-Sjutolfts församling, Uppsala län)

Industriidkare


Band 21 (1975-1977), sida 58.

Meriter

6 Kempe, Johan Carl, son till K 4, f 8 dec 1884 i Sthlm, Jak, d 8 juli 1967 i Örnsköldsvik (skriven i Husby-Sjutolft, Upps). Mogenhetsex vid norra latinlärov, Sthlm, vt 03, inskr vid UU ht 03—05, anställd i Mo o Domsjö ab 06, underlöjtn i Norrlands dragonregis reserv 13 jan 08, led av styr för Sulfit-ab Mo o Domsjö 09—18, VD o disp där juli 15—18, för Sandviks ångsågsab 15— 17 o 41—48, VD o disp för Mo o Domsjö ab 17—48 (led av styr 16—65, ordf 47—64), led av styr för Sv Handelsbanken 18—26, av styr för Sthlms sjöförsäkriab 19—62 (ordf 33—61), VD o disp för Gideå o Husums ab 22—65, led av komm rör lagar om försäkr för olycksfall i arbetet juli—dec 25, ordf i Sv trävaruexportfören 31—40, led av handelskomm jan—april 32, av European Tim-ber Exporters Convention 35, av styr för skogsindustrins samarb:utsk 42, för Rederiab Pulp o Rederiab Jamaica 51-—61, för Salénrederierna 51—61, för Wedevågs bruk från 54, för Östasiatiska mus:s vänner 60—62, led av Kinakomm 59. — Iqml 34, tekn hedersdr vid KTH 49, fil hedersdr vid UU 31 maj 59, LVS 55, HedLVHAA 60, LGAA 60.

G 1) 19 okt 09 (—34) i Sthlm, Osc, m Ingeborg Helfrid Margareta Hammarberg, f 9 okt 85 i Gbg, Domk, d 22 jan 75 i Sthlm, Hedv El, dtr till grosshandl James H o Andrea Wilhelmina (Mina) Evers; 2) 23 dec 34 i London (enl vb för Hemsö, Vnl) m Aagot Marianne Axell, f 8 april 09 i Helsingborg, dtr till överstelöjtn Fredrik Severin A o Aagot Midling samt förut g m dir P A Dickson.

Biografi

När Frans K (K 4) 1917 drog sig tillbaka, anförtrodde han ett av Norrlands största, mest välskötta o mest ansedda företag åt sin 33-årige son o efterträdare Carl K. Att Mo o Domsjö över hela Norrland fått namn om sig att vara en mönsterindustri berodde inte bara på ledningens ekonomiska o tekniska duglighet utan säkerligen i lika hög grad på dess sociala intresse o insatser. Det var sålunda ett i många hänseenden dyrbart arv, som K fick sig anförtrott, o det saknades inte iakttagare, som med bekymmer frågade sig hur det skulle gå. K hade huvudsakligen gjort sig känd som en glad garcon. Han hade visserligen efter en allt annat än lysande mogenhetsexamen i Sthlm tillbragt två år vid univ i Uppsala under förevändning att studera nationalekonomi o kemi, men enligt egen utsago huvudsakligen använt denna tid till att lära sig tennis, spela kort o dansa vals. Att han dessutom var reservofficer vid Norrlands dragonregemente var knappast ägnat att dämpa farhågorna. Tennisspelet hade visserligen bl a lett till silvermedalj vid 1912 års olympiad men syntes vara en klen merit för en industrichef.

Oron, där någon sådan fanns, var dock överdriven. I själva verket hade K under sin lika beundrade som fordrande faders ledning blivit ganska grundligt fostrad för sin uppgift. Han hade fått tjänstgöra inom det stora företagets alla olika grenar, han hade fått lära sig skogen utan o innan, han hade studerat utomlands o följt fadern på affärsresor i främmande land. Dessutom stod denne, som ju inte avled förrän 24, under de första åren kvar som mentor o rådgivare. Men det dröjde inte länge förrän han med lugn kunde dra sig tillbaka o överlåta åt K att helt sköta sig själv.

Frans K:s stora intresse var skogen o dess rätta vård, o han underlät inte att framhålla detta för sin arvtagare. Tänkbart är att K fick höra talas litet för mycket om skog i sin ungdom, ty utan att någonsin försumma denna grundläggande faktor, inriktade han sitt huvudsakliga intresse på den teknisk-industriella utvecklingen o de sociala frågorna. Först o främst koncentrerade han sig på att utvidga o rationalisera driften inom företaget o lade upp ett stort program, varigenom under loppet av något mer än ett decennium Hörnefors, Husum o Domsjöfabriken utbyggdes o moderniserades. Samtidigt bevakades noga de tekniska framstegen på träindustrins område, o under 20-talet började blekning av pappersmassan i stor stil att genomföras. Kemiska laboratorier anlades, o en omfattande träforskning igångsattes.

Under den första epoken av Mo o Domsjös historia dominerades företagets produktion helt av trävaror av olika slag. Trävarorna undanträngdes så småningom av cellulosan, som redan under Frans K:s tid blev det viktigaste tillverkningsobjektet, en ställning som den bibehållit, inte minst sedan det visat sig att även lövved med fördel kan användas som råvara vid massaframställningen. En tredje epok, träkemins, som K kommit att framstå som grundläggaren av, tog under o efter andra världskriget sin början. Att skogsindustrins framtid låg på det träkemiska området förutsågs av K redan i början på 30-talet, o trots bristande intresse o förståelse från statsmakternas sida lyckades han bygga upp en kemisk industri, som under kriget visade sig vara en nationell nödvändighet o sedan expanderat i rask takt.

Men K:s insatser som industriledare o teknisk föregångsman får inte skymma bilden av honom som arbetsgivare. I faderns fotspår o efter hans exempel fullföljde o utvidgade han Mo o Domsjös sociala o kulturella insatser till de anställdas förmån. Det var inte bara så att företaget i genomsnitt höll de högsta lönerna inom branschen; arbetarna var föremål för en direkt omvårdnad från ledningens sida, som verkade mönsterbildande för andra företag. Bostadsstandarden hölls hög, egnahemsrörelsen uppmuntrades kraftigt, barnbidrag o socialassistenter infördes. Därtill kom att de anställdas kulturella intressen livligt omhuldades, studiestipendier inrättades, bibliotek o samlingslokaler uppfördes, orkestrar o sångkörer bildades. Som en följd bl a av denna verksamhet har förhållandet mellan ledning o anställda på Mo o Domsjö alltid varit osedvanligt gott. K ansåg, att det för arbetsglädje o trivsel var nödvändigt inte bara med vissa materiella förmåner utan också med känslan av att ha en uppgift att fylla, höra samman med företaget, förstå dess villkor o vara delaktig i dess framgångar. Själv var han också långt mer än ett begrepp för sina anställda, han var en levande o stimulerande realitet.

K:s personlighet hörde förvisso till de färgstarka o fängslande. Som människa var han emellertid rätt okänd för den stora allmänheten. Han hörde inte — annat än som samlare varom mera nedan — till dem som det talades om, han sökte aldrig publicitet o han identifierade sig med Mo o Domsjö på ett sätt som med få undantag inte gav honom tillfälle att ägna sig åt allmänna värv. I gengäld gjorde han ett så mycket starkare, intryck på alla dem med vilka han kom i beröring under sitt arbete o på sin stora o mångsidigt sammansatta vänkrets. Ingen kunde undgå att smittas av den oerhörda intensiteten i hans väsen, hans spontana, impulsiva o generösa natur.

K var en ypperlig sportsman, jägare o fiskare o en framstående vinkännare. Han var också en lika kunnig som intresserad botanist o dendrolog, o han behövde aldrig leta efter det latinska namnet på de sällsynta blommor o träd (orkidéer o barrträd var hans specialitet) han planterat i parken på sitt Ekolsund, vilket han återställt till dess gustavianska glans. Helt enastående i sitt slag var han som kännare av gammalt kinesiskt o mediterrant konsthantverk, o hans unika samlingar av keramik o ädelmetall från Kina o Medelhavsområdet gjorde honom internationellt ryktbar som konstsamlare. Kombinationen av framstående affärsman o framstående kulturpersonlighet hör inte till vanligheten.

K var en stor patriot, men liksom sin far en ännu större lokalpatriot. Han trivdes väl på sitt uppländska Ekolsund med dess gustavianska miljö o bellmanska anda, men hur fäst han än var vid sina samlingar innanför o utanför dess murar, så hade han dock sitt hjärta i Norrland. Om somrarna vistades han alltid i sin ångermanländska hembygd, till en början på Hemsön, under senare år på en bruksgård nära Örnsköldsvik, centrum för Mo o Domsjös väldiga domäner, och dit återvände han när han kände slutet nalkas. Han hade då sedan några år formellt lämnat ledningen av Mo o Domsjö i sin systerson Matts Carlgrens händer.

Författare

Gunnar Unger



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Goodwill hos ett industriföretag (Om goodwill. Några inlägg i en aktuell fråga, Sthlm 1943, s 55—63). — Anförande vid möte med Mo och Domsjö AB:s anställda den 13 oktober 1946. Sthlm 1946. 25 s. — Den kontinuerliga driften — några synpunkter baserade på erfarenheter från Essviks och Husums fabriker (Vår lösen, årg 45, 1954, Upps, 4:o, s 89—92). — Arsenik och spetsar. Några hel- och halvsanningar ruvade och kläckta av en gammal individ. Sthlm (tr Norberg) 1961. 41 s. — Stormhatt och Bella-donna. Ytterligare några hugskott, favorithat och profiler av samma gamla individ. Sthlm (tr Norberg) 1962. 33 s. — Gurare. Ett sista svep med glosor, moralkakor och klyschor av den nu överårige individen. Sthlm (tr Norberg) 1963. 27 s. ¦—¦ Antiqua et modernia. Quis Deus perdere vult dementat prius. Sthlm (tr Norberg) 1965. 25 s. — Odi profanum vulgus. Med denna sentens avser författaren att uttrycka sin avsky för allt vulgärt i livet, evad det förekommer högt eller lågt, till höger eller till vänster. Sthlm (tr Norberg) 1966. 20 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Festskr tillägn C K 80 år (1964); B Gyllensvärd, Chinese ceramics in the G K collection (1965); T Gårdlund, Mo o Domsjö intill 1940. Den ekon utveckl (1951); E Kempe o S Humble, Släkten K från Pommern (1937); T Nitzelius, Ekolsunds arboretum o barrträdskollektion (Lustgården 1962); Sågverksförb 1907—1957, ed K-G Hildebrand (1962); G Unger, C K, den siste patriciern (1967).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Carl Kempe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11425, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Unger), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11425
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Carl Kempe, urn:sbl:11425, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Unger), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se