Meriter

Kempe, Johan (Janne), f 17 juli 1878 i Ytterlännäs, Vnl, d 24 nov 1959 i Ludvika. Föräldrar: maskinisten Johan Erik K o Anna Christina Sellstedt. Mogenhetsex vid h a l i Uppsala vt 98, inskr vid UU ht 98— 99, elev vid KTH 15 sept 99, avgångsex som gruvingenjör 17 dec 02, gruvmätare o bitr gruving vid Norbergs gemensamma gruvförvaltn 03—05, assistent hos gruving H Sundholm, Kopparberg, 06—07, gruving vid Ickorrbottens grufveab, Håksberg, Ludvika, 07—09, vid Gruf-ab Dalarne, Idkerberget, Stora Tuna, 09—13, disp där 14—21, led av styr 14—36, VD 16—36, disp för Idkerbergets gruf-ab 25—43, VD 25—39 (led av styr 40—52), led av stadsfullm i Ludvika 23— 26, av styr för Bergslagernas järnvaruab, Ludvika, 23—30, för Exportkomp Suecia ab, Sthlm, 24—47, ordf i styr för Mellansv gruv-förb 26—49, för Nyhammars bruk 29—59, led av styr för Nitroglycerinab, Gyttorp 32—53, ordf i styr för Jernkontorets gruv-byrå (Gruvnämnden) 36—49, för ab Arvid Böhlmarks lampfabrik, Sthlm, från 38 (led av styr från 28), för Gusselhytte masugn ab, Gusselby, 45—46, led av styr för Persbergs sprängämnesfabrik 48—51.

G 15 april 08 enl vb för Uppsala, Domk, m Elsa Otterborg, f 23 nov 80 i Örtomta, Ög, d 17 april 70 i Ludvika, dtr till brukspatron Svante Rudolf O o Johanna Pollack.

Biografi

K anställdes först som gruvmätare o bitr gruvingenjör av Norbergs gemensamma gruvförvaltning, där han tidigare praktiserat. Som assistent 03—05 åt mellersta bergmästaredistriktets gruvingenjör o konsult Herman Sundholm fann han snart att västra bergslagen hade en gynnsammare utveckling genom nya anrikningsmetoder o kraftigt ökad export, o när Ickorrbottens gruvor skulle exploateras av ett nytt bolag, utförde K tillredningar, byggnation o försöksbrytningar. Men malmtillgången var ringa, o 09 övergick han till Gruf-ab Dalarne, som då ägde eller arrenderade flertalet av Idkerbergets järngruvor i Stora Tuna. Han var där under fem år Torsten Hummel-Gumælius (bd 19) behjälplig att utbygga detta nya gruvsamhälle o efterträdde honom 1 jan 14 som disponent samt utsågs 16 till VD. Då hade ett modernt centralschakt tagits i bruk, varur 15 bröts 244 000 ton berg o magnetiskt utsovrades 134 000 ton malm. Ett stort anrikningsverk fullbordades vid de tillhöriga Gonäsgruvorna nära Ludvika, o 17 tillkom ett verk i Rämshyttan för Tuna-Hästbergsgruvorna, vilka då togs i större drift.

Huvuddelen av Idkerbergets malm exporterades över Gävle till Tyskland, men eftersom bolaget liksom Fagersta bruk m fl också ägdes av ett tyskt företag, L Possehl & Co i Lübeck, uppkom under första världskriget en del förvecklingar, främst ekonomiska. Förhållandet förvärrades under efterkrigsårens inflation i Tyskland o följande depression i Sverige, varunder den tyska firman nödgades realisera sina sv intressen.

Idkerbergets centrala gruvor (Voxna-, Bråfalls-, Laxsjö- mfl) sammanslöts 21 i Idkerbergets gruf-ab under kontroll av ab Mellansvenska malmfälten, men Gruf-ab Dalarne fortsattes med bl a Tuna-Hästbergs- o Gonäsgruvorna. Sysselsättningen var då blott 37 % vid de till Järnbruksförbundet anslutna gruvorna o en lönesänkning med 50 % vidtogs; de följande åren inskränktes driften till ett minimum.

När verksamheten åter kom i gång 24, blev Idkerbergets gruf-ab fristående, o K utsågs till VD även för detta mindre bolag, varigenom hela Idkerbergsfältets o närliggande gruvors ledning samlades hos honom. Ett utmål, Herrgruvan, ägdes av Stora Kopparbergs bergslags ab men förvaltades av K för leveranser till Domnarfvets jernverk. Åtta timmars arbetsdag hade införts, o lönekostnaderna ökade men produkternas prisnivå sjönk, varför K igångsatte en kraftig rationalisering o samordning av driften för att nå. större lönsamhet. Nya svårigheter uppstod vid den djupa depressionen 30 o en tid syntes Idkerbergets gruvor vara slutbrutna. Men K:s optimism o vederhäftighet ledde till lyckade undersökningar, o företaget kunde föras genom kriserna samt utvecklas till en modernt utrustad industri med fördubblad kapacitet. Gott förhållande rådde också i relationerna till arbetstagarna, o K förbättrade bl a väsentligt bostadsförhållandena. Han deltog även i kommunens förvaltning, hembygdsrörelsen o det frivilliga försvaret. K gjorde sig också uppmärksammad som konsult i Sverige o Norge o blev en av centralgestalterna i den mellansv gruvhanteringen såsom ordf i olika samorganisationer.

36 övergick Gruf-ab Dalarne i Stora Kopparbergs bergslags ab:s ägo, o 39 övertogs Idkerbergets gruf-ab av Ställbergs grufve-ab, varvid K avgick som VD men kvarstod som disponent till pensioneringen 43. När han lämnade ordförandeposten i Gruvnämnden, instiftades "Janne K:s stipendiefond" åt elever vid Bergsskolan i Filipstad. Postumt hedrades han med Sv gruvföreningens förtjänstmedalj i guld.

Författare

Arkivuppgifter

K:s släkthistorik, Eriksbergssläkten K o dess trol fortsätta på Graninge, i KB. Brev från K till K-E Forsslund i NordM.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om upptagandet af en diamantborrkrona, som fastnat i ett djupt borrhål [sign] (TT, årg 35, 1905, Sthlm, 4:o, afd Kemi och bergsvetenskap, s 139). -—¦ Västerbergslagens gruvdrift (ibid, 44, 1914, s 161—167; även sep, 7 s). — [Inlägg i diskussion om sintring av slig och finkorniga malmer enligt Greenawalt's metoden] (Ingeniörsklub-bens i Falun förhandlingar 1931, Falun 1932, s 74—79). ¦—• Förmanskurs för gruvorna [jämte diskussion] (ibid, 1937, tr 1938, s 17—33; även sep, 17 s). —¦ Bidrag i JKA, 1924—25, 1935, 1939, 1942, 1944, Upps.

Utgivit: Gruf-sång. Gammal folkvisa, ar-rangeradt för manskör af musikdir. K. Söderström. Örebro 1922. (4) s. (Sancte Örjens Gilles kulturhistoriska skrifter, n:o 4.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Tekn mus:s personhist arkiv.

A I:son Alarik, J K in memoriam (SvD 28 nov 1959); Blad för Bergshandteringens vänner, bd 34, 1960, nr 3, s 137—138; H Carlborg, J K (Dödsrunor utg av Sancte Örjens Gille, bd 6, 1956—61); K-G Hildebrand, Erik Johan Ljungberg o Stora Kopparberg (1970); H8D 3 april 1927, nr 27; G Indebe-tou, Bergshögskolans elever ... (1919); N Meinander, Gränges, en krönika om sv järnmalm (1968); SMoK; Stora Tuna, ed O Bol-ling mfl (1959); H Sundholm, Järnbruksförb 1906—1931 (1931); Sv gods o gårdar, 20, Södra Dalarna (1939); Sv industrien 1907, ed C o E Sjögren (1906); Sverige, geogr be-skrivn, 5, ed O Sjögren (1935); SvTeknF; Sv teknologfören 1911 (SPG 2:1, 1911); E Söderlund o P E Wretblad, Fagerstabrukens hist, 3 (1957); Ö Tigerstedt, Fagerstabrukens hist, 4 (1957); Vem är vem inom handel o industri? 1944—45 (1944); Väv, Svealandsdelen, 1947.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan (Janne) Kempe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11430, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11430
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan (Janne) Kempe, urn:sbl:11430, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-26.