Meriter

Kennedy, George Douglas, f 24 maj 1850 i Gbg, Domk, d 31 okt 1916 där, Vasa. Föräldrar: grosshandl o rådmannen George K o Eleonora Maria Landgren. Studentex vid realgymn i Gbg vt 70, handelspraktik, disponent för Gamla varvet där 72—96, led av folkskolestyr 73—79, av brandstodskomm för Städernas allm brandstodsbolag 73—82, av kyrkofullm 83—96, av Gbgs stadsfullm 87—98, av styr för Robert Dicksons stiftelse 88—92, skeppsredare i Gbg från 88, led av styr för firma A Landgrens Enka, Gbg, 30 juli 88—26 okt 03, av styr för Gbgs intecknings garanti-ab 89—12, av styr för bl a Bryggeriab Kronan 24 maj 91—02, för Renströmska badanstalten i Majorna 92—10, för Lindholmens verkstads ab 28 mars 94—06, för Sjöförsäkringsab Gauthiod jan 95—01, för Förnyade ångfartygs ab Sv Lloyd maj 96—13, stiftare av ab Gbgs handelsbank 97, ordf i styr där från 23 april 97, ordf i Sjökaptensfören i Gbg 02—12, led av styr för Navigationsskolan i Gbg 02—04, för Gbgs o Bohus läns sparbank från 04, medverkade vid bildandet av flera rederibolag, bl a Rederiab Transatlantic 04, ordf i styr där från 04.

G 27 nov 79 i Gbg, Karl Johan, m Mathilda Amalia Carolina Åhmansson, f 9 april 55 där, Domk, d 6 jan 46 där, Vasa, dtr till skeppsfournerare Karl Å o Johanna Augusta Dahlström.

Biografi

Douglas K visade tidigt teknisk o merkantil driftighet. Av morbrodern A P Landgren vid Gamla varvet i Majorna fick han lära sig bygga segelfartyg o blev efter dennes död chef för varvet 1872. Han blev snart en bland Gbgs största redare o drev också en träförädlingsfabrik på varvsområdet. Sedan ångfartygen tagit överhanden, återstod för varvet endast reparationer samt bygge av småbåtar o pråmar. Det för Gbgs utveckling viktiga varvsområdet, där bl ä Sjöfartsmuseet nu ligger, erbjöds staden 98 o köptes 02.

Genom att medverka i saneringen av det krisdrabbade Lindholmen övergick K till ångfartygsbranschen. Han blev 93 ledamot av styrelsen i det 92 bildade ab Lindholmens arrendatorer, med Sven Almqvist (bd 1) som VD. Detta bolag uppgick 94 i Lindholmens verkstads ab, där K satt i styrelsen till 06. Programmet omfattade både varvsdrift o verkstadsrörelse, o för marinens räkning byggdes tre pansarbåtar samt mindre örlogsfartyg.

K vidgade snart sina näringsintressen o ingick i styrelsen för flera industribolag. Han spelade en huvudroll i bryggeriet Kronan, grundat 91, som utvecklades till en medtävlare till Pripp & Lyckholm, vari det uppgick 02. I centrum kom alltmer rederiintressena med inriktning på transocean fart. Rederiet Nike (00), med K i styrelsen, höll sig först till Nord- o Östersjön men nådde efter boerkriget sitt huvudmål, Sydafrika. Nästa steg var Transatlantic (04), som införlivade Nike o blev ett rederi av internationellt format. K var styrelsens ordf till sin död o väl näst Wilhelm R Lundgren den främsta kraften. K ingrep även i Västkustens bankväsen. Han satt i styrelsen för Gbgs intecknings garanti ab 89—12 o var en huvudman i det konsortium som 97 stiftade Gbgs handelsbank, i brittisk stil o med interlokal inriktning. Bl a införlivades Jönköpings handelsbank 06 o Halmstads bank 11. K inträdde 04 i styrelsen för Gbgs o Bohus läns sparbank.

Kommunalt anlitades K tidigt. 87—98 tillhörde han stadsfullmäktige. Han nämns sällan i pressens debattreferat o var rätt ofta frånvarande men hade åtskilliga uppdrag, t ex i valkommittén 92—98. K:s kommunala insatser är svårbedömda men förvisso betydande.

K:s välgörenhet var rundhänt, o han räckte till även för socialt arbete, främst för sjöfolket. I stadens sjökaptensförening förde han klubban i tio år, o i dess sjömannasällskaps stiftelse var han mångårig ordf, med intresse särskilt för skolskeppen, varav ett i hans tid döptes till Douglas K. 47 gavs en gata i hemstaden hans namn. Över 3,5 mkr av hans förmögenhet donerades av hans änka främst till Pauvres honteuxstiftelsen Douglas o Caroline K:s minne.

Författare

Tom Söderberg

Källor och litteratur

A Attman, Gbgs stadsfullm 1863—1962 (1963); M Fahl, Gbgs stadsfullm. Biogr matr (1963); G R Fredberg, Från vår merkantila o industriela verld, 2 (1902); Gbgs stadsfullm:s handhar 1887—98 o 1902—03; Lindholmens varv 1845—1945 (1947); minnesteckn i GHT 20 maj 1950. — Nekr i Sv sjöfartstidn 1916, nr 45.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Douglas Kennedy, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11436, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Söderberg), hämtad 2024-11-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11436
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Douglas Kennedy, urn:sbl:11436, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Söderberg), hämtad 2024-11-08.