Matthias Kewenter

Född:1735-07-22 – Karlshamns församling, Blekinge län
Död:1805-05-24 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Riksdagsledamot, Rådman, Källarmästare


Band 21 (1975-1977), sida 74.

Meriter

Kewenter, Matthias, f 22 juli 1735 i Karlshamn, d 24 maj 1805 i Uppsala. Föräldrar: handl Hans Christopher Keventer o Catharina Berg. Inskr vid LU 23 jan 50, mag där 23 juni 57, inskr vid UU 27 sept 59, doc i kemi vid UU 24 febr 63, burskap i Uppsala 2 nov 65, källarmästare 66, ordf för Uppsala stads äldste 18 nov 72—5 maj 73, 30 dec 73—29 aug 76 o 2 juni—16 sept 83, led av borgarståndet vid riksdagen 86, eo rådman 22 dec 92 (inst 23 jan 93), ord 8 juni 95, kyrkvärd i domkyrkan 27 mars 93—04.

G 1) 19 jan 66 i Uppsala m Anna Kristina Kyronius, f 21 sept 35 där, d 7 jan 74 där, dtr till källarmästaren o rådmannen Nils K o Maria Elisabet Holmberg; 2) 17 nov 74 i Tuna, Upps, m Maria Hedvig Edling, f 27 jan 49 i Uppsala,  4 maj 33 på Forsbacka, Mo, Älvsb, dtr till kronobefalln:mannen Erik E o Anna Helena Kjellander.

Biografi

K började sina universitetsstudier i Lund o fortsatte dem i Uppsala. Där gällde han först som lärjunge till Linné, som sände ut honom på olika uppdrag, bl a till Tessins Åkerö med dess naturaliesamling. Hans främsta vetenskapliga verk behandlar dock koppargarningen i Avesta, där f ö nystavningen ao och kål (kol) lanserades. Framställningen har karakteriserats som vederhäftig o är den utförligaste som ägnats ämnet (Lindroth). Han blev efter sin disputation docent o laboratorieassistent hos sin lärare professorn i kemi o metallurgi J G Wallerius.

1765 blev K emellertid borgare o övertog sin svärfar Kyronius välkända källarrörelse. Detta åberopades kritiskt, då han 67 sökte professuren efter Wallerius. När han några år senare sökte politiborgmästareämbetet, gällde omvänt inte hans lärdomsmeriter; på själva valdagen förklarade magistraten K inkompetent i brist på tidigare jämförlig syssla. Hans svar blev den 69 till riksdagen ställda stridsskriften Skam at wara borgare, skam at wara lärd, där naturvetenskapliga insikters nytta för "stadspolitin" o för tjänster inom kommers-, bergs- o krigskollegiernas områden betonas. Ett inlägg från gbgshåll utlöste 71 en andra skrift, där 20 kniviga frågor rörande borgerliga rättigheter ställdes. K:s stridbarhet gjorde honom tydligen obekväm i bägge uppsalalägren.

Men K blev en folkets man; han anlitades ofta som sakförare i fastighetstvister o dyl o visade då polemisk skärpa. Åberopande brett medborgerligt förtroende sökte han rådmanstjänst 71 o återkom förgäves vid minst fyra senare ledigheter. Redan 66 var han drivkraften i en reform av stadens 24 äldste, vilken innebar fria val o treåriga mandat. Han tillhörde själv de äldste 69— 83 o var långa tider ordf. Det förut svaga organet fick under K:s ledning sitt genombrott. Han tog en mängd initiativ o uppsatte själv skrivelserna. Rätt till enskilda överläggningar begärdes o gavs 74 efter överklagande hos K M:t av magistratens nej. Oviljan på högre kommunal nivå tilltog. 75 inträdde under en hantverkares formella ledning en regisserad förtroendekris, men landshövdingen stödde K o hantverkaren åtalades.

I Dagligt Allehanda 1—3 april 77 var infört ett fränt inlägg av K om missförhållandena i Uppsala, om lidna oförrätter o om oegentligheter av den självrådige politiborgmästaren Yckenberg o stadsfiskalen. K åtalades o genstämde. Denna hans kanske största process bollades mellan underrätterna i Uppsala o Sthlm, hänvisades till hovrätten o förblev troligen oavgjord. Andra kontroverser åberopades, ett försök gjordes att beröva K rätten att föra andras talan o det blev även processuella efterspel.

Tillsammans med boktryckaren P A Brodin redigerade K halvveckobladet Den swenske Lycurgus jan 85—juni 86. Namnet efter antikens lagstiftarideal är i K:s anda. Innehållet består till drygt hälften av aktstycken o historiska belägg för kommunala o konstitutionella rättsanspråk m m. K stod för det mesta uppsalastoffet, både i egna saker o från de äldste. Främst skrev han kåserier o essäer; högst står serien Målningar af människors sinnen, karaktärsteckningar i Moliéres o La Bruyéres efterföljelse. Tidskriften var bland de pressalster som föranledde 85 års inskränkning av tryckfriheten o drabbades omgående. Man övergick då till numrerade "ark" utan titel, tydligen för att ej anses som tidskrift, men även denna utgivning måste efter ett halvår upphöra i "en bekymmerfull tid".

Av en stark borgarmajoritet invaldes K i riksdagen 86 för Uppsala jämte Östhammar. Han sökte givetvis främja ortsintressena men kom också att spela en bemärkt roll inom den politiska oppositionen. Han vände sig mot den skärpta pressövervakningen o begärde återgång till 74 års tryckfrihet. I förslag till besvär talas om hur måttligt litterata boktryckare censurerade författarna i enlighet med det ansvar som 80 ålagts dem. Inför borgarståndet förde han högstämt upplysningens talan o låtsades tro, att de styrande blivit vilseledda av gruppintressen — underförstått boktryckarnas. Då även adeln vunnits för tryckfriheten, nådde ständerna fram till en gemensam begäran om återgång till 74 års tryckfrihetslag. I frågan om val av bankofullmäktige yrkade K, att inom borgarståndet ämbetsmän utan burskap ej skulle få delta. Han antydde, att vid valen "med penningar opererats", vilket väckte hetsig debatt. Följdriktigast blev K:s aktion emot riksdags-sejourens avkortning. I ett memorial hävdas riksdagens bindande lagstiftningsmakt o åberopas utöver lag o författning "nationens opinioner". Då ordalagen var syrliga, tog det skrämda ståndet uttryckligen avstånd från K.

K hade blivit en förarglig folktribun som skulle kväsas. Att han i förtid publicerat sitt senaste memorial fördömdes. Justitiekanslern fann dess förgripliga skrivsätt om statsskicket åtalbart. Det blev två veckor på vatten o bröd jämte mistad behörighet att föra allmän talan som fullmäktig, som riksdagsman etc. Efter K:s vad från hovrätten fastställdes domen i justitierevisionen efter k bearbetning o med utomstående riksråd på vakanta stolar, "ett i konstitutionellt hänseende mycket märkligt prejudikat" (Almén). Men inför sina trogna i Uppsala var han martyr. Vid hemkomsten mottogs han av en deputation, som överlämnade en silverkanna med inskrift; lovtal o hyllningsdikter följde. Sedan Reuterholm blivit "storvesir", upphävdes den ådömda obehörigheten 27 nov 92. S å blev K för "gagnande insikter o medborgerligt nit" hedersledamot av Sällskapet för allmänna medborgerliga kunskaper.

93 blev K eo rådman o, med förtur som sådan, ord 95. Han hade på riksdagen väl framhävt handelns o hantverkets betryck i sin stad o synes omsider ha vunnit mer allmän uppskattning. Hans kommunala insatser i sextioåren är emellertid outforskade. Själv ofta motarbetad var han uppenbarligen en felfinnare o kverulant men även en energisk o uppslagsrik kommunalman. Hans politiska syn förblev frihetstidens —- enligt E G Geijer närmast mössornas.

Författare

Tom Söderberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Två inlagor 69 i KB. En inlaga 73 förklaring 03 i UUB. Brev från K i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Chemisk-metallurgisk avhandling om koppar-gårningen uti Avesta. [Akad avh, resp S Ehrengren.] Uppala [!] 1762. 42 s. ¦— Skam at vara borgare, skam at vara lärd. Upsala 1769. 4:o. (8) s. [Undert.] — Svar på anmärkningarne uti Dagligt allehanda n:o 146. Öfver skriften: Skam at vara borgare, skam at vara lärd. Upsala 1769. 4:o. (4) s. [Undert.] — Bref til den välmenande borgaren i Götheborg från en enfaldig svensk undersåte. Upsala 1771. 4:o. (8) s. [Anon.] —• Tal, för stadens äldste i Upsala, då de, den 6 Junii 1776, för första gången firade sin al-lernådigste konungs höga namnsdag, och vid samma tillfälle, skjänkte hans Kongl. maj:t portrait til prydnad på rådhuset, hållit och sedermera med anmärkningar förökt. Upsala [1776]. 32 s.

Utgivit: Den svenske Lycurgus, nr 1—106, Sthlm 1785—86, 4:o (anon).

Källor och litteratur

Källor o litt: Borgarståndets arkiv 1786: 3, RA; G Annerstedt, Saml:ar till UU:s hist, UUB; Biographica o Uppsala borgerskaps äldstes prot 1772—88, ULA.

F Almén, Gustav III o hans rådgivare 1772—89 (1940); G Annerstedt, UU:s hist, 3: 1 (1913) oBih4 (1912); S Boberg, Gustav III o tryckfriheten 1774—1787 (1951); BorgRP 1786; KW Herdin, Bygge o bo, 2 (Bidr till Uppsala stads byggnadshist, 2, 1934); Konung Gustaf III:s efterlemna-de ... ppr, ed E G Geijer, 3 (1845); S Lindroth, Gruvbrytning o kopparhantering vid Stora Kopparberget intill 1800-talets början, 2 (1955); T Petré, Uppsala under merkanti-lismens o statskontrollens tidsskede 1619— 1789 (Uppsala stads hist, 3, 1958), bl a s 124 f, 300 ff, 313 ff; G Sjöström, Blekingska nationen i Lund 1697—1900 (1901); Sv biogr lex, NF, 6 (1865—68).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Matthias Kewenter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11447, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Söderberg), hämtad 2019-08-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11447
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Matthias Kewenter, urn:sbl:11447, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Söderberg), hämtad 2019-08-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se