Nils Keyland

Född:1867-03-28 – Mangskogs församling, Värmlands län
Död:1924-07-08 – Mangskogs församling, Värmlands län

Etnolog


Band 21 (1975-1977), sida 105.

Meriter

Keyland, Nils, f 28 mars 1867 i Mangskog, Värml, d 7[1] juli 1924 där. Föräldrar: lantbrukaren Nils Olsson o Stina Andersdtr. Mogenhetsex vid h a l i Karlstad vt 88, inskr vid UU ht 88, FK där 11 sept 90, studier vid univ i USA o lär vid Hope Academy, Moorhead, Minnesota, 90—95, informator i Gbg 96—98, samlaruppdrag för NordM 98, amanuens där o förest för kulturhist avd på Skansen 06, led av folkmusikkommissionen 08, intendent vid NordM dec 12. — Ogift.

Biografi

K kom från ett bondehem i västra Värmland. Modern hörde till den värmlandsfinska släkten Kailainen — hon kunde ännu något finska — o efter henne tog sig K under studieåren sitt efternamn. Redan i Arvika läroverk o senare i Karlstad väckte han uppmärksamhet genom den lätthet, varmed han lärde sig moderna språk. När han fortsatte dessa studier vid univ, jämte sådana i nordiska språk, var hans avsikt att ägna sig åt lärarbanan. Först ville han emellertid skaffa sig ökad erfarenhet utrikes o for därför till USA, där han växelvis med anställning som kroppsarbetare fortsatte sina universitetsstudier. Slutligen fick han plats som lärare vid Hope Academy, där han bl a undervisade i latin o franska. Genom överansträngning bröts emellertid hans hälsa o i medtaget tillstånd återvände han till Sverige. Sedan han vilat ut i föräldrahemmet, sysselsatte han sig några år som privatlärare o informator i Gbg o på andra håll. En god vän o kamrat i skolan o vid univ, sedermera domprosten C V Bromander (bd 6), vände sig vid denna tid till Artur Hazelius o föreslog att K skulle få i uppdrag att samla föremål från Värmland för Nordiska museets räkning, särskilt sådana som hörde samman med den utdöende finska kulturen. I brev 97 o 98 skildras han som "ett universalgeni med mångsidig begåvning o vidsträckta kunskaper; språkkarl, matematiker, tecknare, poet, musikalisk". Hans "finska börd o från barndomen stora förtrolighet med finnbygdsförhållandena . .. jämte hans finska typ, enkla väsen o stora förmåga att umgås med o vinna allmogefolk gör honom ... särskilt lämplig" för en sådan uppgift.

Uppslaget blev ett lyckokast. Redan i nov 98 har K, mestadels till fots, färdats över 300 mil o en första gång genomströvat de flesta socknarna med finnbebyggelse: Gräsmark, Lekvattnet, Östmark, Nyskoga, Finnskoga, Dalby, Vitsand, Fryksände, Bogen, Mangskog o Gunnarskog. Han hade tillvaratagit en stor mängd föremål o fyllt skissblock efter skissblock med teckningar inte bara av sådana utan även av byggnader o inredningsdetaljer. Också de muntliga traditionerna blev uppmärksammade o i ett av breven till Hazelius meddelar han, att han ivrigt sysselsätter sig med "att samla folkmelodier efter gehör, vilka jag inlärt på dragspel, som jag trakterar. Jag har aldrig tagit lektioner i musik, men minns vanligen en melodi, då jag hört den en gång. ... Om sådant skulle hava något värde för museet, vilket jag tänkt mig, så vore det bäst, att någon van tonsättare i Sthlm finge plocka reda på lekarne o visorna. Det är för den skull jag burit dragspelet med." Detta var en tanke som gick i uppfyllelse 01, när arbetet Värmländska låtar utkom.

Resorna fortsatte under flera år o lämnade rika resultat. Det skulle emellertid dröja till 02, innan K kallades upp till Sthlm närmast för att medverka vid uppförandet på Skansen av den finngård, som han gjort ett utkast till i brev till Hazelius redan i aug 99. Under sina resor hade han också utsett o inköpt de byggnader som i första hand borde komma i fråga. På Skansen togs han i anspråk även i andra sammanhang o visade sig snart oumbärlig.

De resor K företog i museets tjänst 03— 05 berörde inte längre endast finnbygderna utan även bergslagen i Värmland o Dalarna samt Härjedalen, Hälsingland o Jämtland. Undersökningarna omfattade traditionsuppteckning i lika hög grad som insamling av föremål. Hans forskningsprogram, sådant han tidigt utvecklar det i sina brev, präglas av stor klarsynthet o pekar med sin fixering av problemen kring culture contact o sin strävan efter fast datering av kulturföreteelserna utan tvekan mot framtiden. De ekonomiska resurser museet förfogade över var emellertid små, o först 06 blev K som amanuens fastare knuten dit. Han fick då genast överta ansvaret för Skansens kulturhistoriska avdelning, vars föreståndare han även formellt blev 12, då han utnämndes till intendent.

På Skansen fick K tillfälle att planlägga o uppföra flera betydande anläggningar, bland dem den stora bondgården från Älvros i Härjedalen med dess 14 hus. Folkmusik, folkdans o folklekar hade i honom en varm tillskyndare o övervakare. Han anordnade redan tidigt demonstrationer av ålderdomliga arbetsmetoder, tillagning av folkliga maträtter etc på ett sätt som kommer nära nutida pedagogiska museiprogram. Det har sagts att han levde en stor del av sitt liv på Skansen, fast han inte bodde där.

Under all denna utåtriktade verksamhet fullföljde K sina forskningar särskilt rörande de tekniska förfaringssätten. De resulterade i ett betydande antal skrifter, där mycket nytt material framlägges o granskas under jämförelse med äldre iakttagelser. K kunde härvid stödja sig på en vidsträckt beläsenhet i den vetenskapliga litteraturen. Men han förstod också att insamla material på annat sätt, bl a genom ett nät av korrespondenter över hela landet. I de tryckta arbetena spelar bildmaterialet en stor roll. Hans momentfotografering kan sägas vara en föregångare till nutidens dokumentärfilmning i vetenskapens tjänst.

Hela sitt liv var K nära förbunden med sin värmländska hembygd o erfarenheter härifrån spelar en stor roll i alla hans litterära arbeten. Han hade haft för avsikt att själv sammanställa sina senare forskningsresultat på detta område men hann inte med att slutföra detta. En del efterlämnade uppsatser o bilder publicerades 54 genom Nordiska museets försorg under titeln Folkliv i Värmlands finnmarker. Även 16 o 20 företog K tillsammans med en arkitekt omfattande resor i Värmlands o Norges finnbygder för att studera befolkningens äldre byggnadsskick o bostadsförhållanden. Det väldiga materialet av fotografier, ritningar o kartor härifrån ligger delvis till grund för den finske forskaren Albert Hämäläinens avhandling Bostads- o byggnadsskick hos skogsfinnarna i Mellan-Skandinavien (45, på finska 47).

Författare

Gösta Berg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s omfattande saml av ms, uppteckn:ar, ritn:ar o fotografier liksom hans ämbetsarkiv på NordM.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se N E Hammarstedt, Bibliografi över N. Keylands etnologiska författarskap (Fataburen, 1925, Sthlm, s 29—33). Vidare: Folkliv i Värmlands finnmarker. Efterlämnade uppsatser och bilder. Sthlm 1954. 81 s, 16 pl-bl. (NordMH, 46.)

Källor och litteratur

Källor o litt: G Berg, N K som folklivsskildrare (N K, Folkliv i Värmlands finnmarker, 1954); G V Bromander, NK (Fataburen 1924); NE Hammarstedt, NK. Några ord om hans vetenskapliga verksamhet (ibid 1925). — Nekr:er av G Upmark i DN o E Klein i SvD juli 1924.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Felaktigt datum korrigerat., 2018-09-07
Enl dödbok för&nbsp;&nbsp;Mangskog, Värml, och Oscar, Sthlm, dog K den <u>7</u> juli 1924 i Mangskog (påpekande från Kenneth Larsson, Mangskog), 2012-04-17
Korrekturläst., 2011-11-30


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Keyland, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11461, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11461
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Keyland, urn:sbl:11461, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se