Sven Kjellström

Född:1875-03-30 – Luleå stadsförsamling, Norrbottens län
Död:1950-12-05 – Matteus församling (AB-län), Stockholms län

Violinist


Band 21 (1975-1977), sida 229.

Meriter

1 Kjellström, Sven, f 30 mars 1875 i Luleå, d 5 dec 1950 i Sthlm, Matt. Föräldrar: snickerifabrikör Anders K o Gustava Carolina Engström. Elev vid h a l i Hudiksvall 86—89, vid Musikkonservatoriet i Sthlm ht 89—ht 92, andre violinist i hovkapellet nov 90—92, studier för G Remy i Paris 97—00, förste violinist i Colonneorkestern i Paris 00—04, sommarturnéer i Sverige 02—16, andre violinist i Paul Viardots kvartettensemble o medlem i kammarmusiksällsk La Chanterelle 04, verksam i Paris som violinpedagog o musiker t o m 08, violinlär vid R Anderssons musikskola 10, primarie för Mazerska kvartettsällsk 10—35, musikchef där 11—35 (led av styr 11—49, ordf 34—49), led av styr o verkst utsk för Kammarmusikfören 11—27, primarie i Kjellströmskvartetten 11—28, drev tills med G v Sydow musikinst i Sthlm 12—16 o därefter eget musikinst där, led av styr för Konsertfören i Sthlm 14, förste konsertmästare i fören :s orkester 14—16 o 24—28, juryman vid instrumentutställn:ar o fiolvärderingar från 25, dir för Musikkonservatoriet med prof:s titel 1 dec 29—40, ordf i styr för NordM:s musiksällsk 30—39, i Folkkonsertförb (Intim musik från 41) från 37. — LM A 12, Litt et art 15.

G 28 aug 02 i Sthlm, Engelbr, m Karin Sofia Selander, f 25 sept 78 i Tölö, Hall (enl fdb för Kungsbacka), d 4 juli 46 i Värmdö, Sth (enl db för Sthlm, Matt), dtr till möbelhandl Janne S o Sofia Christina Nordman.

Biografi

Redan före femårsåldern började K öva fiolspelning på ett instrument i halv storlek, som en arbetare vid den snickerifabrik i Luleå, där fadern var verkmästare, tillverkat o skänkt honom (nu i Musikmuseet, Sthlm). Då fabriken brunnit ner, flyttade familjen 1880 till Hudiksvall, där fadern startade en fabrik. Här fick K sin första egentliga vägledning i musik av Pelle Schenell, fiolspelman, pianostämmare o låtkompositör. Han spelade första fiolstämman i det lilla musikkapell som Schenell bildade i början av 80-talet, en ensemble som blev populär o anlitades vid privata o offentliga danser.

K tillbringade fyra år vid Hudiksvalls läroverk, där han vid orkesterrepetitionerna lärde känna Nathan Söderblom. Endast tio år gammal fick han framträda som solist i skolorkestern. Musikläraren A Enderberg förberedde honom för det lyckade inträdesprovet hösten 89 till Musikkonservatoriet, där han fick C J Lindberg som violinlärare. Här låg betoningen på sonat- o kvartettspel, o den samtidiga tjänstgöringen i hovkapellet gav nyttig inblick i den stora dramatiska musiken.

K verkade nu några år i Sthlm som privatlärare o konserterande violinist o anlitades ofta som solist vid de s k arbetarkonserterna. Han innehade en rad anställningar i smärre kapell, t ex vid Folkteatern i Sundsvall, badhotellen i Marstrand o Hangö o vid Södra teatern. Hans mångsidiga musikaliska erfarenheter vidgades ytterligare med vikariat i cirkuskapell.

Genom insatser från mecenater fick K tillfälle att studera violinspel i Paris. Han var där också ivrigt verksam för att sprida kännedom om sv musik. Med Alfred Roth o Emil Sjögren gjorde han en rad konserter, i pressen kallade "Séances de musique Scandinave", med program av bl a Sjögren, Stenhammar, Wiklund o Hägg. Han gav 07 egen konsert i Salle des Agriculteurs o presenterade våren 08 med biträde av franska musiker Franz Berwalds a-mollkvartett. I Sv kyrkan, där Nathan Söderblom var pastor kring sekelskiftet, medverkade K ofta med musik, o vid svenskträffar i pastorsbostaden spelade Sjögren o K stundom den förres nyskrivna sonatsatser från manuskript. K blev 40 riddare av Hederslegionen, o vid nuvarande sv kyrkan i Paris, Rue Médéric, är en minnesplakett uppsatt över honom. — Under paristiden konserterade K även i London o Berlin o 02, efter rekommendation av kronprinsessan Victoria, i Karlsruhe o på det storhertigliga slottet i Baden.

Då K återvände till hemlandet, tillfördes det ännu outvecklade sv musiklivet en entusiastisk o mångsidigt erfaren musiker med stor arbetskapacitet. Med sina riksomfattande konsert- o föreläsningsturnéer, som nådde ut även till rena småorter på landsbygden, gick han till attack mot den sv obildningen i musikaliska ting. Ett viktigt hjälpmedel hade han under 18 år i Kjellströmskvartetten, som även utgjorde Kammarmusikföreningens (grundad av bl a E Lidforss o K) i Sthlm speciella ensemble o totalt svarade för drygt hälften av konserterna under de 17 år föreningen existerade. Kvartettens sekundviolinist var från början Axel Runnqvist, från 13 Gösta Björk o från 24 Ernst Törnqvist; altfiolstämman spelades de första åren av Fritz Johansson o från 20 av Einar Grönwall; cellisten Carl Lindhe efterträddes 13 av Carl Christiansen, som med något avbrott kvarstod i kvartetten till 28; höstsäsongen detta år övertogs cellostämman av Gunnar Norrby, som efter den reguljära kvartettens upplösning ofta biträdde K i mera tillfälligt sammanställda kammarensembler.

Märkliga är de s k lappländska musikveckorna, som tillkom på begäran av disp Hj Lundbohm i Kiruna o bekostades av LKAB. De fortgick åren 12—28 o utgör sammanlagt Kjellströmkvartettens största konsertserie. Inalles gjordes 136 konserter, där de klassiska mästarnas kvartetter o kvintetter dominerade programmen. Då kvartetten alltid under lapplandsveckorna kompletterades med pianist (A Roth, N Broman, E Westberg, A Haquinius, Ingrid K), blev inslagen av kammarmusik med piano rikliga. Mer än fjärdedelen av antalet spelade nummer var kvartetter, kvintetter o trios med piano. Konsertplatser var Kiruna, Malmberget, Gällivare, Koskullskulle o Dennewitz, från 14 även Narvik. Vid konserter i Kiruna kyrka medverkade organisten o musikläraren Simon Holmberg med solosång o orgelsoli. Tack vare denna årliga "musikfestival" blev Kiruna något av en kulturhärd norr om polcirkeln o den ort — bortsett från huvudstaden — där K gjorde sina flesta konserter. Parallellt med konserterna i malmfälten genomförde K även kvartettveckor i sin födelsestad Luleå 17— 25.

Träningslägret i Gnarp somrarna 19—28 var av stor betydelse för Kjellströmkvartettens erkänt höga standard. Här instuderades ett antal samtida speltekniskt mycket krävande stråkkvartetter av tonsättare som Rosenberg, Kallstenius, Ravel, Honegger, Milhaud o Stravinskij.

Kjellströmskvartetten gav vissa år abonnemangsserier i Uppsala, Västerås o Örebro. Flertalet av de större konsertresorna i södra o mellersta Sverige gjordes för Sydsv kammarmusikföreningen o Mellersta Sveriges kammarmusikförening. Vid dessa turnéer biträdde stundom medlemmar av Mazerska sällskapet, vars medelpunkt K var i 40 års tid, o där han utförde en märklig gärning som primarie o musikchef. K hyste ett brinnande intresse för kammarmusik; anteckningar visar att han totalt spelade 2 529 kammarmusiknummer hos mazererna.

Med kvartetten som stomme framfördes åtskilliga verk för större besättning, däribland Beethovens, Brahms o Schönbergs sextetter, Beethovens o Berwalds septetter, Mendelssohns, Schuberts o Svendsens oktetter. Kvartettens program var den första kammarmusik som sändes i Sveriges radio; början gjordes redan i febr 25.

Med sin kvartettensemble synes K ha gett ca 1 300 konserter i Sverige, de flesta i Norrland. Kvartetten framträdde även i Norge, Danmark o Tyskland. Efter den reguljära Kjellströmkvartettens upplösning hösten 28 fortsatte K ännu ett 10-tal år att ge konserter med tillfälligt sammanställda ensembler, bl a inom NordM:s musiksällskap, som grundades på hans initiativ 30 o där företrädesvis äldre sv musik framfördes (bl a Kraus, Wikmanson, Roman o Norman). K utförde bearbetningar av äldre verk för dessa konserter, som ofta radierades 30—38. Franz Berwald låg honom varmt om hjärtat; han nyredigerade dennes samtliga kammarmusikverk.

Under turnéer o vid konserter i Sthlm samarbetade K med mer än 60 pianister, främst A Roth (ca 640 konserter), Ingrid K (ca 600 konserter), E Westberg, Ingrid Hökerberg o Anna Selander (alla mer än 100 konserter). Från slutet av 22 var dottern Ingrid (K 2) hans ständiga partner under turnéerna. I kyrkbyar o järnvägssamhällen på landet liksom i mindre o medelstora städer arrangerades konserterna mestadels av ortens föreläsningsförening; i något större städer stod därjämte orkester- o kammarmusikföreningar samt arbetarinstitut ofta som arrangörer. K gjorde många konserter på folkhögskolor, sanatorier, regementen o hos hembygds- o idrottsföreningar. De skolkonserter han gav på en rad orter torde vara de första i vårt land.

Vid sidan av turnerandet var K både på 10- och 20-talen under ett flertal år knuten till Konsertföreningen i Sthlm som förste konsertmästare. Han hade tillsammans med E Lidforss varit den drivande kraften vid dess reorganisering 13—14. Då K 29 valts till direktör för Musikkonservatoriet, upphörde hans längre konsertresor. Smärre turnéer i mellersta Sverige fortgick dock till i mitten av 30-talet. Då hade K från 1902, när sommarturnéerna började, givit allt som allt c:a 3 500 konserter o hållit musikföreläsningar på 520 platser med tonvikten lagd på Norrland.

K anlitades ofta som orkestersolist såväl i Sthlm som hos landsortsorkestrarna. Hans solorepertoar innefattade violinkonserter av bl a Atterberg, Aulin, Bach, Beethoven, Bériot, Berwald, Brahms, Glazunov, Mendelssohn, Mozart, Saint-Saëns, Spohr, Wieniawski o Vieuxtemps. Tillsammans med A Roth gjorde han åren 03—16 årliga sommarturnéer. Konsertresorna utökades år för år, nådde Sthlm 05 o Kiruna 07. Den rekordstora sommarturnén 08 (67 konserter) omfattade hela riket. Duon Kjellström/Roth var i 14 års tid en välkänd o allmänt uppskattad institution i sv musikliv.

K varierade skickligt programmen o avpassade dem efter publiken. Vid sidan av sonater, som var duorepertoarens stomme, spelade han ute i landsorten gärna vackert melodiösa stycken o tekniska bravurnummer av t ex Sarasate, Wieniawski o Paganini. Han var varm vän av folklig musikutövning o tog på programmen upp inslag av spelmanslåtar från olika landskap, ej sällan i egen uppteckning efter framstående spelmän. K var en mästerlig tolkare av polskor o andra folklåtar.

K:s kärlek till sv folkmusik följde honom livet ut; den avspeglas också i de spelmansprogram som han 39—41 gjorde i sv radio tillsammans med bl a Olof Andersson, Sven E Svensson o Johnny Schönning o där ett stort antal sv spelmän porträtterades. Flera av hans talade radioinslag blev uppmärksammade (på band hos SR). I mitten av 30-talet tog han initiativet till en serie låtaftnar på Skansen med namnet Svensk Ton. Hans vana att vid konserterna enkelt o säkert karakterisera tonsättarna o de spelade verken blev mycket omtalad. Han musicerade med överlägsen teknik o djup musikalisk uppfattning. Till sin natur var K lugn, vänlig o okonstlad. Hans enastående insats som musikalisk folkbildare uppbars av en stark tro på den gedigna musiken som en förädlande o uppfostrande kraft. "Att höra S K spela är att genomgå ett förnyelsens bad. Den som överhuvud är känslig för musik kan inte lämna en av hans konserter utan att känna att han genomlevt en stund av rikt livsinnehåll" (Skara tidn jan 23).

Vid K:s bortgång bildades Stiftelsen Sven K:s minne med uppgift att årligen utdela en förtjänstmedalj till musiker som utfört betydelsefulla insatser för sv folkmusik. Plaketten bär K:s bild efter en teckning av konstnären Bror Chronander.

Författare

Axel V Sundkvist



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s saml:ar av programtryck, brev, tidn:-klipp, foton, hyllningsadresser etc i Musikmus, Sthlm. Enligt K:s egna dispositioner har hans betydande notbibliotek delats så att kammarmusiken tillföll Mazerska sällsk, som K efter hustruns o dotterns bortgång insatte som sin universalarvinge, folkmusik o olika arrangemang dåv Musikhist mus, medan tr klassisk musik överlämnades till MAB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några möten med Nathan Söderblom i musikens värld (Hågkomster och livsintryck, 15, Upps 1934, s 60—65). — Vi kring mikrofonen [enkätuttalande] (Röster om radio, Sthlm 1934, s 79 f). — Beethovens stråkkvartetter. En orientering. [Omsl.] Sthlm 1936. 15 s. — [Enkätuttalande om jazz] (Orkester journalen, årg 8, 1940, Sthlm, 4:o, nr 1, s 16). — Två kontraster bland svenska tonsättare (Hågk o livsintryck, 24, Upps 1943, s 86—101). —¦ En femtioårig orkesterkrönika. Personliga minnen och intryck (Svenska konstnärer inom teaterns, musikens och filmens värld, Sthlm 1943, 4:o, s 77—84). —¦ Sandiers musikintresse (En bok till Richard Sandler på 60-årsdagen den 29 januari 1944, Gävle 1944, 4:o, s 76—80). — Emil Sjögren (Röster i radio, årg 13, 1945, Sthlm, 4:o, nr 35, s 10, 35). — Förord (A Burgartz, Kärlekens kompositör. En bok för Mozartvän-ner, Sthlm 1945, s 5 f). — Obetydlig, men dock betydande (Min mor. Ny saml, Upps 1946, s 141—144). — Folklåtens kulturvärde (Upplands-spelmannen, 1947, Upps, 4:o, n:o 4, s 2). — Minnen från konsertresor i Hälsingebygden (Hälsingerunor, 1950, Edsbyn, s 14—48). — Granskning av 3. omarb uppl av A Hedlund, Lärobok i fiolspelning, Sthlm 1911, 176 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: H Glimstedt, S K (SMoK, 4, 1948); E Hedin, Mazerska kvartettsällsk ... (1949); Die Musik in Geschichte und Gegen-wart, 7 (1958); G Rodenstam, S K (dens, Hudiksvall. Glimtar från en gammal stad, 1960); Slöjd o ton 1950, nr 1/2 (dubbelnr tillägn K); Sohlman; A V Sundkvist, Wilhelm Peterson-Berger, S K o Västerbotten (1975); S E Svensson, S K (Blå boken 1941); G Thimon, Matr över Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811—1961 (1963).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven Kjellström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11554, Svenskt biografiskt lexikon (art av Axel V Sundkvist), hämtad 2019-10-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11554
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven Kjellström, urn:sbl:11554, Svenskt biografiskt lexikon (art av Axel V Sundkvist), hämtad 2019-10-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se