Esther E L Kjerner

Född:1873-10-29 – Klara församling, Stockholms län
Död:1952-10-03 – Matteus församling (AB-län), Stockholms län

Målare, Grafiker


Band 21 (1975-1977), sida 233.

Meriter

Kjerner, Esther Emilia Léontine, f 29 okt 1873 i Sthlm, Klara, d 3 okt 1952 där, Matt. Föräldrar: överläkaren MD Karl K o Emilie Constance Magnell. Elev vid Tekn skolan i Sthlm, vid FrKA 90—95, studerade etsning för Axel Tallberg 95—96, studieresor till Italien, Frankrike o Holland hösten 96—hösten 98, Tyskland o Italien 03—04, Holland o Frankrike 08, Italien 21—23. Målare, grafiker. — Ogift.

Biografi

Sina konstnärliga anlag ansågs Esther K ha ärvt efter sin mor, som utövade o hade fått viss utbildning i både sång o målning. Hennes lärare på akademin var främst Malmström o v Rosen, men hon tycks ha tagit störst intryck av Oscar Björck, som då tjänstgjorde som extra lärare. Hon följde också Tallbergs undervisning i etsning. K slöt en nära vänskap med studiekamraten Eva Bagge, också hon sthlmsflicka, o tillsammans for de 96 på en tvåårig studieresa, som först förde dem till Italien. Rom blev deras huvudsakliga uppehållsort o studiet av den stora klassiska konsten deras främsta mål. Våren 97 for de vidare o bosatte sig över sommaren i Bretagne (Ploumanach). Resultatet blev för K:s del både landskapsmålningar o genrebilder. Över vintern vistades de i Paris, där de fortsatte studierna med modellteckning på Académie Colarossi. Sommaren 98 återvände de båda över Holland, där de målade en tid i Katzand vid kusten före hemresan på hösten. Denna första, grundliga studieresa blev emellertid inte den enda. De båda väninnorna, som delade bostad o ateljé i Sthlm, gjorde även senare åtskilliga resor till de stora konstländerna.

Sin debut gjorde K 98 på Sv konstnärers förenings utställning. Hon deltog även senare i liknande samlingsutställningar o var även representerad i några av de sv kollektioner, som sändes till utlandet under åren efter sekelskiftet. Hon hade funnit sin stil o sin motivkrets, det trädrika park- eller ängslandskapet o stillebenet. I början av seklet var hennes målningssätt o ämnesval tidsenliga, o hon fick ett visst renommé, men när andra konstnärliga ideal började göra sig gällande o snart helt dominera både utställningsväggarna o konstdebatten ledde hennes ståndaktiga fasthållande vid en gång omfattade metoder o mål till en isolering, som avskärmade henne från det aktuella konstlivet. Hon var inte ensam i den situationen. Främst delades den av Eva Bagge, som målade på ett snarlikt sätt. Vad som skilde henne från det stora flertalet av "konservativa" målare var hennes förmåga o praktiska möjligheter att endast med stöd av en liten, uppskattande krets orka förfina sitt konstnärskap o behålla friskheten i syn o känsla.

Det var därför ett mycket konsekvent o vitalt livsverk, som redovisades, när hennes första separatutställning 41 ordnades i Stenmans konstsalong, då hon redan uppnått en ålder av 67 år. Så lång tid hade då förflutit o så många -ismer kommit o gått sedan den epok, då hennes konst glidit ut ur rampljuset som "omodern", att kritik o publik inte förhandsdömde den som otidsenlig utan kunde upptäcka den personliga kvaliteten. Under de sista tio åren av sitt liv fick hon alltså uppleva ett fullständigt erkännande.

Den stil K så ståndaktigt odlat till allt större finess kan närmast karaktäriseras som en målerisk realism med särskilt aktgivande på färgers o dagrars rika o harmoniska samspel. Hennes ofta mustigt mörka, brett o skissaktigt målade landskapsbilder ville återspegla en stämningsfylld naturglädje. I sina oftast raffinerat arrangerade stilleben med blommor, frukter o vackert, ibland praktfullt husgeråd fullföljde hon medvetet de gamla mästarnas tradition, ehuru med sekelskiftets breda penselföring, utan fruktan för den snarvackra effekt, som hennes fina färgsinne o samvetsgranna verklighetsstudium hjälpte henne att undvika. Vid hennes överraskande framträdande 41 skrev Gotthard Johansson i SvD: "I modernt sv måleri är K:s konst en anakronism. Men det är en ovanligt levande anakronism. Ur en stor tradition har hon inte som så många andra hämtat motiv till en banal imitation utan kraft till ett i varje penseldrag inspirerat måleri."

Författare

Gertrud Serner



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: O G Garlsund o M Lindgren-Fridell, EK:s konst (1953); Hultmark; G Jo- hansson, En återupptäckt målarinna (SvD 26 jan 1941); SKL. — Nekner i SvD o S-T 14 okt 1952.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Esther E L Kjerner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11555, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gertrud Serner), hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11555
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Esther E L Kjerner, urn:sbl:11555, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gertrud Serner), hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se