Meriter

Kjerrulf, Gustaf, f 16 jan 1861 i Hedemora landsförs, Kopp, d 13 juli 1931 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: brukspatronen Gustaf Leonard K o Charlotta Emilia Ulff. Mogenhetsex vid h a l på Södermalm i Sthlm vt 81, elev vid Veterinärinst 15 aug 81, veterinärex 12 juni 85, leg veterinär 15 juni 85, tf bitr stadsveterinär i Sthlm o bitr veterinär vid hälsovårdsnämndens ympanstalt där 1 juli 85, bitr stadsveterinär där 26 okt 85, förest för Sthlms n köttbesiktn:byrå 1 jan 86, gav kollegier i köttkontroll vid Veterinärinst ht 87-vt 90, överkontrollant vid Sthlms mjölkkommission 87—05, led av komm:erna ang kommunalt slakthus i Sthlm 90, 99 o 05, extra lär i köttkontroll vid Veterinärinst 14 juni 90—31 dec 00, förest för hälsovårdsnämndens i Sthlm ympanstalt 20 maj 92— 31 mars 05, stadsveterinär i Sthlm 11 juni 92—00, besiktn:veterinär vid karantänanstalten för husdjur i Sthlm 29 aug 94—00, statens ombud o referent vid internat veterinärkongresser 99 o 05, medicinalråd o led av medicinalstyr 7 dec 00 (tilltr 1 jan 01)— 28, led av dir för Veterinärinst 01—15, av styr för Sthlms slakthus o saluhall 07—08, rådgivare där 09, ordf i komm ang kontroll vid införsel o utförsel av kött maj 08—dec 09, ang utförsel från Sverige till Norge av kött o levande boskap juni—nov 08, led av Sthlms stadsfullm 09—13, president vid 5:e internat mejerikongressen i Sthlm 11, chef för medicinalstyr :s veterinärbyrå 15—28, led av styr för Veterinärhögsk 15—28, huvudred för Skand veterinärtidskr från 23, ordf i komm ang bekämpande o förebyggande av smittsamma husdjurssjukdomar okt 28—juli 29. — LLA 04, med hedersdr vid UU 24 maj 07.

G 5 nov 93 i Halmstad m Johanna (Hannie) Baertling, f 31 maj 71 där, d 5 maj 57 i Sthlm, Engelbr, dtr till handl Georg Fredrik Teodor B o Hilda Amanda Emilia Henrietta Allbrecht.

Biografi

K:s veterinära bana utmärktes redan från början av en klart livsmedelshygienisk inriktning. Under sin 15-åriga tjänstgöring som stadsveterinär m m i Sthlm förvärvade han mycket goda insikter i livsmedelshygien o praktisk livsmedelskontroll, vilka han under hela 1890-talet såsom extralärare vid Veterinärinstitutet kunde tillämpa vid sin undervisning i det nya examensämnet köttkontroll. I denna berörde K även kontroll av andra animala födoämnen samt hygieniska aspekter på livsmedelsproduktionen, varför han framstår som den förste som gav sv veterinärstuderande utbildning i livsmedelshygien.

K uppmärksammade tidigt de allvarliga hygieniska brister som förelåg vid livsmedelshanteringen o kämpade intensivt i tal o skrift för att få till stånd en bättring främst i fråga om den urusla kött- o slakterihygienen. Det var därför också till stor del hans förtjänst att lagen om köttbesiktning o slakthus trots starkt motstånd kunde genomdrivas 97. Under den nära tre decennier långa period K var chef för den veterinärmedicinska sektionen inom medicinalstyrelsen kom hans insikter på hygienområdet att bli av synnerligen stor betydelse för utvecklingen av livsmedelskontrollen i Sverige. Han ägnade dock mycket stort intresse även åt djursjukvården. Särskilt starkt engagerade han sig i problem rörande bekämpandet av smittsamma djursjukdomar — framför allt de upprepade mycket förlust-bringande mul- o klövsjukeutbrotten — o publicerade bl a redogörelser för det an-svarskrävande men framgångsrika bekämpandet av denna fruktade kreaturssjukdom.

K:s kapacitet togs också i anspråk för utredningar av olika slag inom hans verksamhetsområde. Han var även några år ledamot av stadsfullmäktige o huvudredaktör för Skandinavisk veterinär-tidskrift. Han bedrev en betydande litterär verksamhet, som främst berörde hygienområdet, o utgav redan 96 Handbok i köttbesigtning. Genom publikationer i in- o utländska tidskrifter framhävde han köttbesiktningens stora betydelse. På ett liknande sätt ägnade han mjölkhygienen sitt intresse i några skrifter.

Som medicinalråd stod K kraftigt på veterinärernas sida o gjorde vad han kunde för att höja kårens anseende. Han visste vad han ville o dagtingade inte med sin övertygelse. Hans värsta dagar inträffade nog under de upprepade mul- o klövsjukeepidemierna. Men som den kärnkarl han var stod han rycken, o hade han inte avvärjt de upprepade försöken att sätta p för stamping-outmetoden o ersätta den med andra mer eller mindre ineffektiva åtgärder, så hade man förmodligen måst räkna med en allmän mul- o klövsjukeinvasion med de oerhörda förluster en sådan skulle ha tillfogat husdjursskötseln. För sin rakryggade hållning var K högt uppburen inom veterinärkåren, vilket bl a tog sig uttryck i insamlandet av medel till en Medicinalrådet Gustaf K:s stipendiefond, vilken efter hans avsked överlämnades till honom.

Författare

Kaare Lilleengen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Svensk biografisk veterinär-matrikel från 1750 till närvarande tid, 2. uppl Gbg 1927, s 199. — Dessutom: Herman Em. Rungdahl t (Svensk veterinärtidskrift, årg 34, 1929, Sthlm, s 201 f). — Bidrag i Hygiea, bd 49, 1887, 54—56, 1892—1894, 60—61, 1898—1899, 70—71, 1908—1909, 79, 1917, Sthlm. Redigerat: Skandinavisk veterinär-tidskrift, årg 13—21, 1923—1931, h 9, Upps & Sthlm (tr Upps).

Utgivit: Författningar m. m. angående det civila veterinärväsendet i Sverige. Samlade och utg. 4. uppl [Sthlm, tr] Upps 1931. VII, 650 s. (Tills med G Regnér.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Jägmästare Lennart K:s släkt-anteckn:ar, Genealogica minora, LUB.

N T Frykholm, Sv biografisk veterinärmatrikel (1927); Inbjudn till med drsprom ... [UU] 24 maj 1907 (1907); V Millqvist, Sthlms stadsfullm 1863—1913 (Minnesskr vid Sthlms stadsfullm:s femtio-årsjubileum 1913).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Kjerrulf, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11557, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kaare Lilleengen), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11557
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Kjerrulf, urn:sbl:11557, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kaare Lilleengen), hämtad 2024-04-25.