Meriter

Kleberg, Henrik Johan Saxo, f 8 sept 1883 i Lund, d 4 nov 1957 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: kontraktsprosten Oscar Axel Wilhelm K o Gunborg Johanna Hedenblad. Mogenhetsex vid Lunds katedralskola vt 04, und:löjtn i Wendes art:reg reserv 06, löjtn 13, kapten 21, amanuens vid Kulturhist mus i Lund okt 06—juli 08, inskr vid LU vt 08, kansliex vid LU 31 maj 11, eo tjänsteman i arméförvaltn 31 juli 11, i KK 11, eo tjänsteman i marinförval tn 5 okt 16, amanuens i arméförvaltn 31 dec 18, notarie o bokhållare där 30 maj 21, sekr i riksheraldikerämb 31—48, 1: e sekr där 48—49, led av styr för Genealog fören från 33, ordenshistoriograf 37—44, sekr i 1939 års fankomm, konsultativ sakk i frågor av militär heraldisk art 42—49.

G 5 juli 19 i Saltsjöbaden, Sth, m Edith Oldenburg, f 9 febr 96 i Sthlms-Näs, Upps, dtr till disp Hjalmar O o Ingeborg Levy.

Biografi

Johan K:s heraldiska intresse var mycket tidigt väckt. I ett nummer av Kristianstads läns tidning från sekelskiftet meddelades, att heraldiska vapen ritades ytterst fint o elegant av ynglingen K. Redan i helt unga år fick han idén till sitt först 1919 utgivna Heraldiskt lexikon över å svenska riddarhuset introducerade ätter, en examinationsbok, varigenom ett adligt sv vapen, vars ägare man inte känner, kan bestämmas. Detta hans förstlingsverk har förblivit hans heraldiska huvudarbete, en sinnrikt uppställd o pålitlig uppslagsbok, som alltjämt har sitt värde. För heraldisk forskning passade hans praktiska läggning ej lika väl. Vad han skrivit om riksheraldikerämbetets uppkomst o utveckling är endast en summarisk introduktion. Hans försök till förklaring av de äldre vasavapnen uppmärksammades vid publiceringen men ger knappast den slutliga lösningen av problemet (jfr Gillingstam).

Betydelsefullt för K:s heraldiska verksamhet blev hans vänskap med frih H Fleetwood, vilken han efterträdde som amanuens vid Kulturhist mus i Lund 06. Fleetwood antog genast vid sitt tillträde till posten som riksheraldiker 31 K till sekreterare med fyra timmars tjänstgöring per vecka, motsvarande mottagningstiden för allmänheten. Större omfattning fick K:s tjänstgöring vid riksheraldikerämbetet, då han överflyttades dit efter motioner i riksdagens båda kamrar, sedan hans tjänst hos arméförvaltningen genom 36 års härordning blivit indragen.

K kände nu, att han kommit på sin rätta plats i livet. Med stor energi grep han sig an alla de ärenden som uppfyller den heraldiska vardagen. Men mer än så, han gav intervjuer, varom talrika tidningsklipp vittnar, han blev sakkunnig i militärheraldiska frågor, en anordning vidtagen för att underlätta behandlingen av krigsmaktens under andra världskriget starkt ökade emblemfrågor, han gav föreläsningar för konsthantverkare, senare publicerade i Hantverkets bok, han mottog med både pondus o gemyt kommunala deputationer, som kom för att överlägga om sina territoriella vapenfrågor. På detta sätt blev K vårt lands förste heltidsarbetande yrkesheraldiker. Folk lärde sig under hans tid att hitta till den heraldiska myndigheten för att få upplysningar antingen det gällde exempelvis det heraldiska utförandet av en plakett eller identifieringen av ett vapenprytt föremål.

Inom riksheraldikerämbetet ökade arbetsuppgifterna starkt. Utbyggnaden av den statliga o kommunala administrationen medförde, att dess begränsade resurser inte räckte till. En ändring av ämbetets organisation till överensstämmelse med statsförvaltningen i övrigt stämde väl med K:s heraldiska ambitioner. En riksdagsmotion om en översyn av riksheraldikerämbetets former för organisation o finansiering ingavs 1946. Fleetwood synes ha ansett, att frågan om en ändring av organisationen i varje fall borde anstå till efter hans avgång. Den långvariga vänskapen mellan honom o K bestod inför så motsatta uppfattningar inte provet, o perioden inför riksheraldikerämbetets avveckling blev för båda en smärtsam tid.

Värdefulla tillskott till den sv personhistoriska litteraturen utgör den biografiska serien Sv ämbetsverk (se Tr arb). Det bearbetade materialet kan betecknas som jättelikt, o de utredningar som krävts, särskilt för äldre tider o för tjänstemän av lägre grad, måste väcka respekt (Nils Ahnlund om krigskollegiedelen i SvD 5 juni 1930). Arbetet Kungl svenska riddarordnarna är betecknande nog av rent biografisk natur. Det är i huvudsak fråga om illustrerade matriklar över ordensinnehavare. Utarbetandet av den historiska inledningen till detta verk överlät K till en medarbetare. Som välkänd matrikelutgivare anförtroddes K 35—52 att redigera Kalender över ointroducerad adels förening. Att denna kalender företer mindre stringenta drag, är knappast K:s skuld utan snarare vållat av föreningens sammansättning.

K var en sällskapsmänniska som trivdes väl i Sthlms olika ordenssamfund, Frimurareorden, Timmermansorden o på senare år även i det skånskt betonade Sällskapet CC. I dessa sammanhang upprättade han ett stort antal personvapen, omkr 2 000 enbart för frimurare på olika håll i landet. Han var frih J Rudbeck behjälplig med utarbetandet av frimurarlogernas vapenkarta 26. Mycket av tid o arbete offrade K som vårdare från 44 av Timmermansordens mynt- o medaljsamling, som han installerade i nya lokaler o tillförde nyförvärv av hög kvalitet.

Författare

C GU Scheffer

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Heraldiskt lexikon över å svenska riddarhuset introducerade ätter. Sthlm 1919. 4:o..XI, 217 s. — Ett strövtåg på symbolernas område. En kritisk granskning av järnhandlareföreningens nuvarande emblem (Järnhandlaren, årg 15, 1928, Sthlm, 4:o, s 533—538; även sep, 7 s). —¦ Ätten Gripenbergs ursprung. Hfors 1928. 4:o. 27 s, 6 tab. — Fortifikationens fanor (Tidskrift i fortifikation, årg 51, 1928, Sthlm, s 169—173). — Släkten Leczinsky (PHT, årg 30, 1929, Sthlm, s 214—220). — Svenska ämbetsverk. D 1—6: 1*. Sthlm 1930—57. 4:o. 1. Krigskollegii historia. Biografiska anteckningar 1630—1865. 1930. XVI, 558 s, 22 portr. 2. Arméförvaltningen. Biografiska anteckningar 1866—1930. 1936. XII, 383 s, 34 portr. 3. Amiralitetskollegium-marinförvaltningen. Biogr ant:ar 1634—1934. 1934 [1935]. XV, 526 s, 37 portr. 4. Kammarrevisionen-kammarrätten 1695—1940. 1940 [—41.] 321 s, 34 portr. 5. Statskontoret 1680—1946. Tr Upps

1948. 220 s, 28 portr. 6: 1*. Kammarkollegium 1634—1718. Tr Norrköping 1957. 278 s. — Riksheraldikerämbetets uppkomst och utveckling (Meddelanden från Riksheraldiker-ämbetet, [1,] 1933, Malmö, s 8—10). — De äldre Vasavapnen (ibid, [2,] 1934, s 10—21; även sep, 14 s). ¦—• Heraldik (Hantverkets bok, 1: 1. Måleri, Sthlm 1934, 4:o, s 420— 457, 4 pl; 2. uppl s å; dansk övers Khvn 1935, s 404—415, 2 pl). — Kungl. svenska riddar-ordnarna. D 1—2. Sthlm & Malmö (tr Sthlm) 1935—36. 4:o. 1. Historisk översikt. Kungl. serafimerorden. Kungl. svärdsorden. Kungl. Nordstjärneorden. 616 s. 2. Kungl. Vasaorden. Konung Carl den XIII:s orden. 626 s. ¦—¦ Svenska offentliga vapen och flaggor (Hantverkets bok, 1:1. Måleri, 3. omarb o utökade uppl 1937, s 338—343, pl 14; 4. uppl 1938). -—¦ Riksheraldikerämbetets uppgifter under äldre och nuvarande tid (Medd fr Riksheral-dikerämb, 6, 1937, s 5—10; även sep, 6 s). — Våra svenska ordnar (Almanack för alla, årg 42, 1938, Sthlm 1937, s 135—145, 2 pl-bl). — Skånska vapen för landskap, län, städer, kommuner och härader (Skånegillet i Stockholm. Årsskrift 1948/49, Sthlm (tr Malmö)

1949, s 8—17). — Släkten Bexelius. Släkthistoria med tabeller, utarb. efter föranstaltande av släktföreningen Bexelius. Sthlm 1950. 49 s. [Text.] — Heraldik (Hantverkets bok, 1: 1. Måleri, 5. [förk] uppl 1953, s 327—333, 1 pl). ¦—• Kungl. arméför\'altningens plenisal år 1930 (Meddelande 14 från Kungl. Armémuseum, Sthlm 1953, s 63—79). — Tolv_ generalfält-tygmästare. Kungl. Arméförvaltningens artilleri- och tygdepartement 1866—1943 (Artilleritidskrift, årg 80, 1951, Sthlm, s 71—86).

Redigerat: Kungl. Vasaorden. Sthlm (tr Upps) 1944. 4:o.XVI, 880 s, 2 pl-bl, 1 pl. [Biografiskt galleri.]

Utgivit: Kalender över ointroducerad adels förening, årg 1—8, 1935—1952, Sthlm (delvis tr Upps) 1934—51.

Källor och litteratur

Källor o litt: Riksheraldikerämb:s arkiv o saml av tidn:klipp, heraldiska sektionen, RA; E Bredbergs parentation över K, mm, Timmermansordens arkiv. H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952); Högkv:Fst nr 6 : 101. Sept 29. Sakk i heraldiska frågor (Tjänstemeddel rör lantförsvaret, B nr 137, 1942 okt 5); P Möller, HJS Kleberg (SoH 1958—59, 1959); riksdagsmotioner i FK (1937: 50, 1946: 243, 1950: 233 o 1951: 283) o AK (1937:120); riksdagsprot; SMoK; [G] W [ijkmar] k, J K död (SvD 6 nov 1957). —¦ Upplysn:ar av kammarrättsrådet Lennart Kleberg.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
H Johan S Kleberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11562, Svenskt biografiskt lexikon (art av C GU Scheffer), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11562
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
H Johan S Kleberg, urn:sbl:11562, Svenskt biografiskt lexikon (art av C GU Scheffer), hämtad 2024-04-20.