Meriter

3 Kleman, Carl Fredrik, f 2 juli 1887 i Gbg, Domk, d 29 juni 1975 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: köpmannen Fredrik Marianus K (halvbror till K 2) o Emma Cecilia Stiberg. Mogenhetsex vid h a reallärov i Gbg 2 juni 06, avgångsex från fackavd för väg- o vattenbyggn vid KTH 30 april 10, bitr ing vid Gbgs hamnstyr 10—11, ing vid ab Vattenbyggn:byrån 11—14 o 16—22, konstruktör hos Hydro-Electric Power Commission of Ontario, Toronto, Canada, 14, ing vid Bo-wing & Co, Ltd, London, 14, anställd vid järnvägsstyr:s geotekn kommission 15, hydrograf o chefsassistent vid Board of Conser-vancy Works of Kwantung, Kina, 15—46, stadsfullm i Sthlm 27—35 (led av industriverksstyr 27—35, v ordf där 31—34, led av komm för den lägre tekn undervisn:s ordnande 30—34, av löneavtalsnämnden 30— 33, av hamnstyr:s dockkomm 30—32, av 1930 års trafikkomm 30—34, av stadsfullm :s valkomm 31—35, v ordf i spårvägskomm 32—34, led av drätselnämnden 34—35), led av komm för den högre tekn undervisas ordnande dec 29—nov 32, av styr för Sthlms frihamns ab 32—33, för ab Sthlms spårvägar 34, dir för Sthlms gas- o elektricitetsverk (från 50 Sthlms elverk) 35—52, VD för ab Svarthålsforsen 35—59, ordf i styr för Gas- o koksverkens ekon fören 35, för Sv elektricitetsverkens ekon fören 35—55, led av styr för Brännkyrka o Nacka elektriska distributions ab 35, för Dalälvens regleringsföretag u p a 35—54, för Indalsälvens regleringsfören 35—64, ordf i styr för Sveriges tekn-industriella skilj edomsinst 37—55, för Sv elektricitetsverksfören 39—56, ordf i styr för Sv vattenkraftfören 41— 57 (bitr sekr 18—22, sekr o verkst led 22— 35), led av industrikommissionen 42, ordf i styr för Krångede ab 45—63 (led av styr 35), led av komm ang vissa ändringar i vattenlagen nov 45—sept 47, av styr för ab Atomenergi 47—58, VD för Lanforsens kraft ab 52—64 (led av styr 27), led av styr för Sv träforsknånst 53—57, ordf i Sveriges standardiseringskommission 54—56.

G 1) 3 okt 19 i Landskrona m Dagny Anna Lilian Petersson, f 13 dec 90 där, d 5 nov 44 i Sthlm, Ad Fredr, dtr till ing Olof P o Ulrika Eleonora Kristina Olsson; 2) 26 juni 45 i Sthlm, Ad Fredr, m Martha Casten Carlberg, f 22 nov 04 där, Svea art, dtr till överste Per August C o Amelie Clara Johanna Christina Hamilton.

Biografi

Carl K började sin yrkesverksamhet vid Gbgs hamnstyrelse men gick snart över till Vattenbyggnadsbyrån. I dess tjänst fick han besöka olika delar av världen såsom England, Kanada o Kina. I Kina sysslade han bl a med projekt rörande flodregleringar. Hemresan saknade inte dramatik, då den företogs med Transsibiriska järnvägen under den begynnande revolutionen i Ryssland.

Efter återkomsten till Sverige ägnade K sina krafter åt Teknologföreningen. 23 blev han redaktör för Teknisk Tidskrift. Samtidigt var han sekreterare i Sv vattenkraftföreningen. K tillhörde en något senare generation än de egentliga grundarna av denna förening, Gustaf Richert o Sven Lübeck. Han kom ändå att utöva ett avgörande inflytande på föreningens verksamhet o utveckling. Under de berörda decennierna var vattenkraften praktiskt taget den enda produktionskällan för elkraft. Tiden präglades av en dragkamp mellan statliga å ena sidan samt enskilda o kommunala intressen å den andra sidan. När det gällde att hålla ihop de sistnämnda o föra deras talan kom Sv vattenkraftföreningen att spela en framträdande roll.

K utnämndes 35 till chef för Sthlms gas-o elverk. I slutet av 40-talet separerades de båda verksamheterna så att gasverket fick bli en självständig förvaltning. K kvarstod som direktör för elverket. Detta undergick samtidigt en betydande utveckling. Genom det helägda ab Svarthålsforsen byggdes vattenkraft ut i Indalsälven. Man anade redan då att vattenkraften så småningom skulle taga slut. K ledde in elverket i den begynnade värmekraftåldern. Under hans tid projekterades o påbörjades det stora kol- o oljeeldade kraftvärmeverket i Hässelby. Genom ett ledningssystem från detta verk uppvärmdes Hässelby o angränsande stadsdelar, vilket innebar att fjärrvärme för första gången infördes i Sthlm.

Vid denna tid skedde även elverkets första engagemang i kärnkraften. Elverket ingick som delägare i det halvstatliga ab Atomenergi, i vilket K blev styrelseledamot. K var även direktör i Lanforsens Kraft ab samt styrelseledamot o sedermera ordf i Krångede ab, i vilka bolag Sthlms elverk har betydande intressen.

I åtskilliga år var K ordf i Elverkens ekonomiska förening o Sv elverksföreningen. Han var framförallt ordf i Sv vattenkraftföreningen som under hans tid ändrade namn till Sv kraftverksföreningen. Han beklädde sålunda till långt efter sin pensionsålder ett antal viktiga förtroendeposter inom sv icke statlig kraftindustri. Han kom i hög grad att föra denna industris talan o blev i många avseenden en samlande gestalt o en inspirerande ledare. Under K:s tid o genom hans avgörande medverkan utvecklades o befästes det s k sv systemet. Detta innebär att sv kraftindustri blivit uppdelad i två ungefär lika stora delar, en statlig samt en enskild o kommunal. Detta har medfört en hälsosam konkurrens när det gäller att utveckla produktionskällor o överföringssystem. Samtidigt har emellertid även dessa båda hälfter utvecklat ett samarbete som varit både livskraftigt o ändamålsenligt.

När K avled var han 87 år gammal. Långt efter det han formellt lämnat sina uppdrag kvarstod han som konsult o rådgivare till de alltjämt aktiva inom kraftindustrin. Han bibehöll in i det sista sitt klara intellekt, sina gedigna kunskaper, vidsträckta samhällsintressen o goda minne. Om K kan till slut sägas att han var en fin människa med en sällsynt inre resning. Vid vattenkraftföreningens 25-årsjubileum 35 kallade han sin redogörelse Ideella strävanden och reell utveckling. Omdömet kunde lika gärna ha gällt hans egen livsgärning. Han var en ärlig kämpe för vad han ansåg vara rätt o riktigt.

Författare

Gösta Agrenius

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vattenkraftanläggningar för bygdebehov. Föredrag vid elektrifieringskursen i Stockholm den 27—30 nov. 1918. [Omsl.] Upps 1919. 36 s. — Vattenkraftutbyggnaderna i Sverige år 1918. Sthlm 1919. 31 s. (Svenska vattenkraftföreningens publikationer, 112.) — ... år 1919. Sthlm 1920. 24 s. (Ibid, 123.) — Ett kraftpolitiskt testamente. Några kommentarer till elektrifieringskommitténs utredningar och slutbetänkande. [Omsl.] Sthlm 1924. 16 s. (Ibid, 159.) — [Diskussionsinlägg] (ibid, 171: Statlig och enskild produktion och distribution av elektrisk energi, Sthlm 1925, s 9—17; omtr ur TT så). — Några intryck från kraftkonferensen i Basel 1926. Sthlm 1926. 20 s. (Ibid, 189.) — Vår stora kraftkälla. [Omsl.] Sthlm 1927. 23 s. (Ibid, 197.) —• Årets vattenkraftfrågor (ibid, 247: Svenska vattenkraftföreningens tjugotredje ordinarie årsmöte den 21 april 1932, Sthlm 1932, s 10—24). — Dagens kraftfrågor (ibid, 260: . . . årsmöte den 27 april 1933, Sthlm 1933, s 12—23). — Kommunala affärsföretags kapitalförräntning. Några synpunkter. Sthlm (delvis tr Norrköping) 1937. 14 s. — Bidrag i TT, årg 49—50, 1919—1920, 52—65, 1922—1935, 68, 1938, 72, 1942, Sthlm, 4:o (red 1923—34).

Källor och litteratur

Källor o litt: G Agrenius, nekr över K (SvD 1 juli 1975); SvTeknF; Väd 1973.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl F Kleman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11577, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Agrenius), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11577
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl F Kleman, urn:sbl:11577, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Agrenius), hämtad 2024-04-26.