Biografi

Klingstedt, släkt, härstammande från Nils Jonsson (f omkr 1583 enl K 505; d 1663), som uppgav sig ha kommit i kronans tjänst omkr 1604 o identifierats (Helmfrid 1965) med en skrivare med detta namn hos hertig Johan av Östergötland omkr 1615. Nils Jonsson kan beläggas som slottsskrivare i Norrköping 1624 o var fogde där 1625—29 o 1633—53 samt proviantmästare i Östergötland från 1629. Han var 1655—59 underlagman i samma landskap o 1659—61 borgmästare i Norrköping. 1629 hade han fått k brev på livstids frihet från gästning o skjutsning för bl a sitt skattehemman i Klingstad i Östra Eneby (nu Norrköping) o 1647 K M:ts tillstånd att köpa o åtnjuta frälsefrihet för frälsegods. 1652 fick han som norrköpingsbeslutsdonation skatten av bl a hemmanet i Klingstad, som jämte det av honom grundade säteriet Grimstad i samma sn blev centrum för hans godsbesittning i trakten. Med Nils Jonsson har felaktigt identifierats dels en fogde i Linköpings län 1618—21 som dock hette Nils Jönsson (Östergötlands handl 1621: 10), dels den linköpingsbo (KK:s arkiv B III a 1):2) som 1624—28 arrenderade Vifolka hd o i ättartavlorna identifierats med J Hadorphs (bd 17) far.

Förutom en dotter, som blev gift med borgmästaren i Norrköping Olof Hisingh (bd 19, s 92), o döttrar, som blev stammödrar för släkterna Ristelius-Ristel[l] o Weidenhielm samt för den ena av de båda friherrliga släkterna Lagerheim, hade Nils Jonsson bl a sonen kontraktsprosten Magnus Klingius (1612—66) i Skärkind, Ög, som var rdgm 1652 o g m en dotter till biskop P Bjugg (bd 4).

En annan son, Jonas Cling (1626—91), studerade i Uppsala från 1637 till 1645, då han fick fritt uppehälle hos Schering Rosenhane vid Westfaliska fredskongressen (självbiogr ant:ar i Biographica, RA). Han var sv korrespondent i Paris 1651—53 o blev 1653 i det k kansliet först kanslist o sedan referendarie med uppgift att uppvakta drottningen, särskilt på resor, mottaga suppliker, expediera "privatsaker" o förrätta skrivarsysslor, när sekreterare ej fanns till hands. 1657—58 deltog Cling som sekr i C Rålambs beskickning till Turkiet, från vilken han efterlämnat ett fragmentariskt diarium (Rålambska saml, kv vol 25, KB). 1660 adlades han med namnet K. Han var den förste sekreteraren för ärenden rörande Skånelandskapen o Danmark men förflyttades 1662 till sekreterartjänsten för de fin-, liv- o ingermanländska expeditionerna, som han skötte, även sedan han befordrats till hovråd 1673 o kansliråd 1674, ehuru med långa avbrott för deltagande i underhandlingar med ryssarna. Redan 1662 hade K varit verksam vid förhandlingarna med de ryska sändebud som sänts till Sthlm för ratifikationen av freden i Kardis. 1673 hindrades han av sjukdom från att deltaga i G Oxenstiernas ambassad till Moskva. Jämte riksrådet E J Creutz (bd 9) o lantrådet Hans Henrik von Tiesenhausen representerade K emellertid sommaren 1676 Sverige vid förhandlingar vid den livländska gränsen, vilka i okt oförmodat avbröts genom de ryska delegaternas hemresa. Under de följande årens resultatlösa brevväxling mellan de sv o ryska regeringarna om förnyade underhandlingar kvarstannade de sv sändebuden nästan hela tiden i Reval. Creutz befriades 1680 från sin del av uppdraget, men K o Tiesenhausen stannade ända till 1682, mestadels i Reval men 1681 länge i Narva under långvarig resultatlös brevväxling med de utsedda ryska sändebuden om lämplig mötesplats. 1684 besökte K jämte landshövding Konrad Gyllenstierna (bd 17) o lantrådet Otto Stackelberg Moskva i spetsen för en manstark ambassad på mer än 200 personer för utväxling av bekräftelser på tidigare fredstraktater. Han var landshövding i Nylands o Tavastehus län 1685—87, varvid han åter engagerades i resultatlösa underhandlingar med ryssarna vid gränsen 1685, o i Kronobergs län 1687. S å fick K avsked, då han plötsligt fått fel på synförmågan.

Hans son Henrik K (1663—1735) blev efter verksamhet som generaladjutant hos konung Stanislaus av Polen sv överste i Wismar 1712 o sändes av Stanislaus till Bender för att underrätta Karl XII om dennes förestående ankomst. Han tillfångatogs i samband med kalabaliken där, lösköptes o blev 1714 generalmajor i mecklenburgsk tjänst o senare i holsteinsk. Hans bror överstelöjtnanten i holländsk tjänst Gustaf K (1670—1747) var farfar till Gustaf Fredrik K (1771—1851). Denne blev sergeant 1785 o livdrabant s å, fick ryttmästares avsked 1794 o över jägmästares karaktär 1800, blev 1801 magasinsförvaltare i Lovisa o 1808 adjutant vid finska generalkrigskommissariatet, blev s å överadjutant o fick hovjägmästares n h o v. Han ådagalade "otrolig nit o drift" under 1808 års fälttåg vid anskaffandet av proviant åt armén, vid sjuktransporterna o vid räddningen av lasaretten o proviantförråden under reträtten norrut, vilken verksamhet han fortsatte i Norrbotten o Västerbotten under vintern. K blev 1809 generalintendent, 1813 överadjutant vid armén i Tyskland o 1814 chef för arméns sjukhus vid marschen till Nederländerna, fick s å överstes n h o v o blev s å generalintendent vid 1:a armékåren mot Norge. Han ägde 1812—18 järnbruken Selet i Nederluleå o Alter i Piteå, vilka han sålde till Karl XIV Johan. 1820—28 var K distriktschef för det norrländska tulldistriktet. Han publicerade memoarboken Ekonomiska bidrag vid fälttågen 1808, 1809, 1813 o 1814 (1832).

Släkten K utdog i Sverige 1880 med en av Gustaf Fredrik K:s döttrar. En av hans bröder hade emellertid immatrikulerats på Finlands riddarhus 1818. Dennes son Fredrik Jonas K (1807—83), som kom i fransk fångenskap vid Bomarsunds kapitulation 1854, blev överste 1862 o var farfar till prof i skogsprodukternas kemi o kemiska teknologi Fredrik Voldemar K (1881—1964) i Åbo. Syssling till denne var eo prof i zoologi Torsten Holger K (1900—47) i Hfors. En bror till honom emigrerade till Australien.

Författare

Källor och litteratur

RR jan—juni 1629, f 102v, jan—febr 1651, f 338, sept—okt 1652, f 1739, mars 1680, f 826—29, sept—okt 1687, f 215 v, Biographica, Adelsbrev, vol 7, P Son-déns ms K kansliets ämbets- o tjänstemän samt vaktbetjänte omkr 1620—1713, Gallica, vol 11, Muscovitica, vol 89, f 1—lv, vol 93— 99, 101—113, o 569—73, K 505, f 795v, KK:s arkiv B III a 1): 2, f 53, likv, Östergötlands handl 1621:10, 1622: 3: tiondel, f 3, Länens kopieböcker: Östergötland, vol 2, p 696, Reduktionskoll:s arkiv F I: 289, f 75— 194-, RA.

G Ahlström, De mörka bergen (1966); H Almquist, Scener från Ryssland år 1699 (KFÅ 1937), s 12, 26; H H Bantysj-Kamen-skij, Obzor vnesjnich snosjenij Rosii, 4 (1902); S Bonnesen, Jan Sapieha. Ett bidr till hist om kalabaliken i Bender (KFÅ 1954), s 143; G Carlquist, J B Savarys relation om Karl XII:s vistelse i Turkiet (KFÅ 1913), s 291; dens, Om o ur Josias Cederhjelms papper (KFÅ 1915), s 80; F F Carlson, Sveriges hist under konungarne af pfalziska huset, 4 (1875), s 247; T C[arpelan], Gustaf Fredrik K (FBH, 1903); Carpelan, 2 (1958); E Dahl-berghs dagbok (1912); J R Danielson, Finska kriget o Finlands krigare 1808—09 (1897), s 92 f, 101, 306, 517, 551 f, 560 f, 653; N Edling, "Risteliska slägtens ursprung o ättelängd". — "Grubbars o Risteliers slägte-bok" (HVUÄ 1959); B Fahlborg, Sveriges yttre politik 1660-64 (1932); dens, d:o 1664—68, 2 (1949); dens, d:o 1668—72, 1— 2 (1961); E F[ries], Ant:ar om en resa i Ryssland af J G Sparfvenfeld (HT 1886); Frälseg, 1:1—3:2 (1931—47); A Grape, Ihreska handskr:saml:en, 2 (1949); B Helmfrid, Tiden 1568—1655 (Norrköpings hist, 5, 1965); dens, Tiden 1655—1719 (d:o, 6, 1971); R Hoffstedt, Sveriges utrikespolitik under krigsåren 1675—79 (1943); T Holm, Sveriges allm postväsen, 3 (1909); C V Jaco-bowsky, J G Sparfwenfeld (1932); G Jacobson, Sverige o Frankrike 1648—52 (1911), s 165; dens, d:o 1652—54 (1911), s 11; S Jägerskiöld, Den hessiska politiken o den sv tronföljdsfrågan 1713—18 (KFÅ 1934), s 126; KKD 4, 6 (1908—12); K M:ts kanslis hist, 1 (1935); E Lagerheim, Arfwedh Larsson o Karin Utter samt deras afkomhar, släkterna Weidman, Lagerheim, Weidenhielm (1910), s 67; Lags o doms, s 274; Lewenhaupt; Linköpings hm, 3 (1919), s 21; Lokalf, 4, s 176; Hj Lundgren, Borgmästarens testamente (1944), s 23—27; J Nordberg, Konung Carl XII hist, 2 (1740); J Nordwall, Sverige o Ryssland efter freden i Kardis, 4 (HT 1891), s 126, 132; W Odelberg, "Herr Hollsten Håkanssons bok" o östgötasläkten Ristelius-Ristell (SoH 1955); PrRP 1 (1949); G R[ein], Kustaa Fredrik K (Kansallinen elämäkerrasto, 3, 1930); Repertorium der diplo-matischen Vertreter aller Länder, 1 (1936), s 491, 497 f; E Ringborg, Till Norrköpingskrönikan, 4 (1921), s 49, 172—76; C Rålamb, Kort beskriffning om thet som wid then con-stantinopolitaniske resan är föreluppit (1679); Samzelius; SMoK; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 2:2 (1895), bil 21, 26, 3:1 (1902), bil, s 90, 5:2 (1910), s 122, 166, 276, 8:1 (1921), s 346 f, 385, 9:1 (1922), s 182 f, 190, 194 ff, 200, 204 f; G Wittrock, Carl X Gustafs testamente (1908), s 106, 141, 213, 223; dens, Karl XI:s förmyndares finanspolitik ... 1661—67 (1914), s 96; dens, d:o 1668—72 (1917), s 85, 167, 258; Örnberg, 10 (1894), s 8, 13 (1905), s 182. — A Isberg, Sv segregations- o konversionspolitik i Ingermanland 1617—1704 (1973); A Munthe, Utrikesförvaltningen 1648—1720 (Den sv utrikesförvaltningens hist, 1935); C Rå-lamb, Diarium under resa till Konstantinopel 1657—58 (HH 37: 3, 1963).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Klingstedt, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11620, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2026-04-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11620
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Klingstedt, släkter, urn:sbl:11620, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2026-04-15.