Ernst A Kock

Född:1864-12-06 – Åby församling, Kalmar län
Död:1943-08-05 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Filolog


Band 21 (1975-1977), sida 452.

Meriter

3 Kock, Ernst Albin, f 6 dec 1864 i Aby, Kalm, d 5 aug 1943 i Lund. Föräldrar: lantbrukaren o handl August Fredrik K o Clara Wilhelmina Hebbe. Mogenhetsex vid Kalmar h elementarlärov 8 juni 82, inskr vid LU 15 sept 82, FK 14 dec 86, vik adj vid h a l i Kalmar 87, assistent master o foreign master vid olika skolor i England 89—90, FL 27 okt 94, lär vid Lunds privata elementarskola ht 95—vt 10, medl av red för SA:s ordbok 1 jan 96—31 dec 00 (souschef sept 98—31 dec 00), disp vid LU 25 maj 97, FD 31 maj 97, doc i engelska språket o litteraturen 14 juni 97, tf eo prof i nyeuropeisk lingvistik med tjänstg:skyldighet i germanska språk 7 nov 01—31 dec 03, tf prof i tyska språket 1 juni 04—30 april 06, lär vid privata h lärarinnesem i Lund ht 05—ht 08, prof i tyska språket 27 april 06—29, inspektor för Kalmar nation 07—29, ordf i Sv-tyska akademiska förb 22—32. — LHVL 18, LVHAA 34.

G 1) 6 dec 94 (—09) i Lund m Lilly Maria Edith Wells, f 5 maj 68 i Rawalpindi, Punjab, Indien, utfl till England jan 10, dtr till underofficeren William W o Elisabeth (Elly) Anne Russel; 2) 20 jan 19 i Lund m Elisabeth Johanna Stiiwe, f 14 april 80 i Dresden, d 19 juni 62 i Åmål, dtr till köpman Robert S o Louise Erfurt samt tidigare g m rektorn FD Johannes Daniel Strömberg.

Biografi

Sedan Ernst K avlagt sin fil kand 1886, inriktade han sina studier närmast på de moderna engelska o tyska språken, som han grundligt lärde känna genom utlandsvistelser. Därmed grundlades också hans starka intresse för den praktiska undervisningen i dessa skolämnen, som yttrade sig i för skolbruk avsedda texteditioner, grammatiska hjälpmedel o en Tysk-svensk ordbok (29). I motsats till bl a sin årsbroder Elof Hellquist var K opåverkad av den tyska unggrammatiska forskningen, dess historiska syn o insikt om fonetikens betydelse för språkutvecklingen. För K var studiet av levande folkmål helt främmande. Det skulle snart visa sig, att hans intresseområden dominerades av deskriptiv syntax o textinterpretation.

96 erhöll K anställning vid SA:s ordbok i Lund o kvarstannade där som aktiv medarbetare till 00. För ordboken, som börjat utgivas 93, skrev han ett 40-tal artiklar. På grundval av vad som dittills utgivits o stödd av egen erfarenhet utarbetade han en Handbok för redigeringen av SA:s ordbok, vilken trycktes som manuskript 04 o under beteckningen "Kodex Kock" ännu befinner sig i dagligt bruk vid sidan av senare komplement o revideringar.

Den förmåga till skarp analys o exakt systematisering som K visar i Handboken, utmärker redan hans vetenskapliga förstlingsarbete, doktorsavhandlingen The English relative pronouns. A critical essay (97). Man finner redan här hela den arsenal av metodiska handgrepp, schematiska o tabellariska uppställningar, lakonisk stil o mot meningsmotståndare kritisk skärpa, som i framtiden skulle bli hans vetenskapliga signatur. Man finner också, att K bygger sina undersökningar av de relativa satsernas funktion på ett mycket omfattande material. Den synkroniska framställningen, där den historiska utvecklingen ej på samma sätt tillgodoses som den deskriptiva översikten, har, även den, en klart programmatisk karaktär. I påfallande målmedvetenhet o parallellism fortsatte K sina studier av de relativa pronomina även på de högtyska (01) o lågtyska (04) språkområdena. Greppet om ämnet är lika säkert. Den minutiösa uppdelningen av formtyperna, i sig själv berättigad, gör läsningen även här något obekväm.

Som filologiskt orienterad lingvist fann K det angeläget att meritera sig även inom området för utgivning av senmedeltida texter. Med osedvanlig energi publicerade han i rask följd Three Middle-English versions of the Rule of St. Benet (02) o Die Wolfenbütteler mittelniederdeutschen Versionen der Benediktinerregel (03). Editionerna ställer inga högre krav på textkritiska ingrepp men vittnar om den uthållighet i arbetet som når sin höjdpunkt i den mödosamma o tidskrävande editionen av Merlin, A Middle-English metrical version of a French romance, by Kerry Lovelich. P 1—3 (04—32).

Vid sidan av arbetet med de olika versionerna av Benediktinregeln (02—03) fann K tid att inleda sin forskning på ett fält, där hans framstående egenskaper som vetenskapsman kom ännu mer till sin rätt än eljest: uppgiften o förmågan att förstå germansk fornspråklig litterär text. I tidskriften Anglia 03—04 (senare 18—23) publicerade K serien Interpretations and emendations of Early English texts, där han med sin grundliga kännedom om texttolkningens mål o medel, metriken, parallellismen — som han tidigare behandlat i sin ej offentliggjorda licentiatavhandling — allitterationen osv spridde nytt ljus över texternas form o innehåll.

03 stod K fullt rustad att tävla om professuren i nyeuropeisk lingvistik i Lund. Den fick han inte, men när den 06 nyinrättade ord professuren i tyska språket ledigförklarades, sökte o erhöll han denna. Att K likväl, sedan han utnämnts till professuren i tyska, även sökte eo professuren i engelska 07, får troligen härledas ur prestigeskäl. Uppförd i första förslagsrummet återtog han sin ansökan.

Textförklaringar blev numera kärnan i K:s verksamhet. Med sin vanliga precision o snabbhet utgav han studier över främst de västgermanska språkens äldsta diktning: Jubilee jaunts and jottings. 250 contributions to the interpretation and prosody of Old West Teutonic alliterative poetry (18), Plain points and puzzle. 60 notes on Old English poetry (21), Fornjermansk forskning (22) mm. Tack vare sin grundprincip att betrakta de västgermanska språken som en enhet, vann K här erkänt vackra framgångar.

I Fornjermansk forskning ger K sin programförklaring: intensivt jämförande av allt till fornspråket självt hörande material, vilket i sin tur jämföres med motsvarande material i de närmast besläktade fornspråken. I sin klart uttalade kamp mot vad han uppfattade som trångsynthet i den hittillsvarande forskningen drog sig K ej för att höja en moralisk pekpinne mot dem som utan insikt om egen begränsning gjorde sig till domare i tolkningsfrågor. Han ville gärna i en sådan attityd se en "intellektuell skavank", liksom han betraktade det som ett "moraliskt lyte" att i en kritisk medforskare nödvändigtvis se en fiende.

Detta klander var otvivelaktigt främst riktat mot utgivaren av Den norsk-isländske Skjaldedigtning, Finnur Jonsson i Khvn, som irriterat avvisat de kritiska angrepp mot äldre Eddatolkare som K inlett i Arkiv för nordisk filologi (19). K har själv satt året 23 som begynnelsen av en "epok" i studiet av den norsk-isländska poesien, särskilt skaldediktningen. Denna epok grundlades genom Notationes norrcenae, Anteckningar till Edda o skaldediktning, 1—27 (23-41), vartill kom Ställe-, ord- o sakrejister (44).

Med ständigt förnyad upptäckarglädje gick K här till storms mot den förkonstling, de "meningslösheter" o stilvidrigheter, den bristande förståelsen av den norsk-isländska poesiens betydelsesystem o metrik, som möter särskilt i Khvnsupplagans B-version, den av F Jonsson tillrättalagda texten. K krävde största möjliga anslutning till bevarad text, större hänsyn till syntaxens o rytmens lagar o framför allt till det allmänna språkliga förnuftet. De traderade texterna får ej våldföras men inte heller urskiljningslöst godtagas, eftersom de av senare skrivare o "omdiktare" kunnat vantolkas: misstänk hellre en sömnig skrivare än en högtstående diktare för en stilvidrighet, säger K i festskriften till G Neckel (38), där han sammanfattar sina tolkningsprinciper.

Med särskild förbittring vänder sig K mot tendensen att som textkritiskt relevanta godtaga en viss konstlad ordföljd (tmesis), av K kallad "huller-om-buller-metoden" o drastiskt exemplifierad genom typen "sinn ... Blöd-". Notationes norrœnae (=NN) kan betraktas som en enda skoningslös rensningsaktion i förnuftets tjänst. Den har i stort godtagits av forskningen, även om det invänts (A Heusler), att det finns gränser för det allmänmänskliga förnuftet även i poesiens språk. Om någon likt Siguröur Nordal, som i mycket följer K, försynt invänder, att världen väl ändå inte före 23 var till den grad slagen av blindhet, som K påstår, svarar K (NN § 2908), att "den blindheten icke kan överdrivas". När vidare Hans Kuhn (Kiel) i Paul und Braunes Bei-träge 60 (36) går till frontalangrepp mot K, råkar han ut för en avhyvling, som i temperamentsfullhet söker sitt motstycke inom germanistikens historia (NN § 1901—1902).

Man kan inte neka till att K förmodligen mer än någon annan inom nordisk språkvetenskap "talat för sin vara" (se t ex § 1901), men det måste å andra sidan erkännas, att knappast någon, om man undantar några få stora av hans samtida, Eduard Sievers o Andreas Heusler, visat en sådan fyndighet vid uttolkningama o ett så fint gehör för germansk, särskilt nordisk vers- o stilkonst. Lyckligtvis hann K med en reviderad upplaga av Den norsk-isländska skaldediktningen med fortlöpande hänvisningar till §§ i NN, postumt (46—49) föredömligt utgiven av Elisabeth Kock o Ivar Lindquist. Här har K tagit steget från delarna till det hela.

Som lärare var K allmänt uppskattad för sin klara propedeutiska undervisning. Han samlade däremot inte kring sig någon större lärjungeskara på högstadiet. Seminarieövningar tycks ej ha varit den form av undervisning, som han trivdes bäst med. De återkom ej ofta, allra minst för licentiander. Som tentator ansågs han krävande.

Som människa var K älskvärd, förbindlig, någon gång spjuveraktigt sarkastisk. I sin villa Liden på Tunavägen var han med sin maka en gästfri, livligt underhållande värd. K var en de många särdragens man, som demonstrativt ljudenligt skrev jermansk, jiva, jud o intresserade sig för "världsspråket" ido. Han var skicklig som seglare, som trakterare av olika instrument, inte minst fiol. Hans expertis i alla sorters spel, biljard, kort, schack, tennis är omvittnad. K tog sig själv som forskare på djupaste allvar men var i sin privata livsföring snarast lekfull, en homo ludens.

Författare

Erik Rooth



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s efterlämnade ppr i LUB (excerpter, anteckn:ar, ms, brev från utländska forskare m m).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 1897—1939 se LUM 1939, Lund 1940, s 228 f. — Notationes norrcenae. Anteckningar till Edda och skaldediktningar. D 26—27. Lund & Leipzig (tr Lund) 1940. 105, 33 s. Ställe-, ord- och sak-rejister jämte tillägg och rättelser. Lund 1944. 96 s. (LUA, N F, avd 1, bd 37, 1941, nr 2, 5, bd 39, 1943, nr 3.) — Liljukvistur (Studia neophilologica, vol 15, Upps 1942, s 141— 156). — A revolution (Helicon. Revue inter-nationale des problémes généraux de la litté-rature, tome 4, 1943, Amsterdam & Basel (tr Debrecen), s 161—164). — Die Sprache der Skalden (Jahrbuch des Auslandsamtes der deutschen Dozentenschaft, 1943, s 95—101). — Håttalykil enn forni (Festskrift till Jöran Sahlgren 19 8/4 44, Lund 1944, s 23—35). — Den norsk-isländska skaldediktningen. Revid. Bd 1—2. Lund 1946—49. 4:o. 344 s, 1 portr, 350 s. [Utg Elisabeth Kock o I Lindquist]

Utgivit: O Wilde, The happy prince and other tales. With explanatory notes for schools. 7. uppl 2. tr Lund 1950. 79 s. med G Ernsti] (Modern English texts, 4.)

Källor och litteratur

Källor o litt: E Alker, nekr över K (Ger-manisch-romanische Monatsschrif t 1943); KG Ljunggren, E A K (ANF 5:1, 1944); LUM läsåret 1924—1925 (1925); E Rooth, nekr över K (HVL:s årsber 1943—1944); C Thom, E K död (SvD 6 aug 1943).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst A Kock, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11698, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Rooth), hämtad 2018-12-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11698
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst A Kock, urn:sbl:11698, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Rooth), hämtad 2018-12-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se