Biografi

Kockum, släkt, härstammande från Ditmer fällberedare (garvare; d 1658), som avlade borgared i Kristianstad 1616 o i skiftesprotokoll 1658 kallas Ditmer Hemmingsson. Han var far till handels- o rådmannen Henrik K (d 1677) i Kristianstad. Dennes son handels- o rådmannen Jöns K (omkr 1670— 1739) i Kristianstad var far till rådmannen o gästgivaren Henrik K (1717—79) i Kristianstad, som långa tider vikarierade som borgmästare men vanskötte detta ämbete o 1770 avsattes som gästgivare.

Henrik K d ä:s halvbror fällberedaråldermannen Henning Ditmersson (omkr 1640— 1709) i Kristianstad var far till fällberedarmästaren Pål Kockom (1682—1747) i Helsingborg. En dtr till denne blev i två äktenskap stammor för två släkter Grönvall (bd 17, s 386 f). Hennes bror sämskmakarmästaren o rådmannen Lars Kockom (1719—90) i Malmö var rdgm 1769—72 (mössa) o far till sämskmakarmästaren Henrik K (1748—1825) i Malmö. Denne var förman för stadens äldste 1792—95 o upprepade gånger ledamot av rådsturätten samt fick såsom sådan rådmans titel. Hans son kopparslagarmästaren Petter K (1774— 1847) i Mitau var far till ryske generalen o generalguvernören i Astrachan Heinrich de Plazbec K (1810—67) o ryske översten Alexander de Plazbec K. Son till den förre var ryske översten Peter de Plazbec-K (1857—99), vars ende son dog ung.

Petter K:s äldste bror, garvaren Christian Petter K (1771—1828) i Malmö, var farfar till konstnärinnan Anna Julia K (1839— 1921) i Gbg, som efterlämnat fyra skissböcker i Malmö museum med topografiskt o kulturhistoriskt intressanta teckningar från Malmö på 1860- o 1870-talen samt är representerad med en oljemålning i Gbgs museum. Anna K var även verksam som geologisk o numismatisk samlare (Leffler).

Christian Petter o Petter K:s halvbror Johan {Jan) Daniel K (1787—1854) övertog den av fadern förvärvade gården Bulltofta i Västra Skrävlinge, Malm, som ärvdes av hans son Carl Ludvig Paulus K (1835— 1905). Ludvig K, som var en av E G Boströms vänner, var rdgm i FK 1877—85 o 1888—96 o ordf i Malmöhus läns hushållningssällskap 1897—1903. Hans bror Peter K (1821—91) köpte 1848 godset Rosengård i Västra Skrävlinge, som efter honom ägdes av en av hans döttrar ända till hennes död 1959. Peter K var ledamot av Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1852—82. Utom Rosengård ägde han godset Lindholmen i Svedala, Malm, av vilket redan fadern ägt en del, o som sedan ägdes av hans son Johan (Jan) Daniel K (1857— 1945), svärfar till bankdirektör Ernst Herslow (bd 18). Brorson till Peter o Ludvig K var apotekaren Axel Hjalmar K (1869— 1958) i Råsunda, Solna. Axel K blev känd genom sitt framför allt apotekshistoriska författarskap, särskilt boken Läkare o apotekare vid Gustav Vasas o hans söners hov (1949). Systerson till Peter o Ludvig K var Johan Henrik Kock (s 455).

Christian Petter, Petter o Jan K:s bror spannmålshandlaren Lorens K (1773—1825) i Malmö var i äktenskap med en dtr till kommerserådet Frans Suell far till fabrikören Frans Henric K (K 1). Dennes son kontorschefen i K:s mekaniska verkstads ab Gottfried Wedig Georg K (1838—75) var far till tobaksfabrikören Carl Georg K (1868—1902) i Malmö. Carl K:s yngste son emigrerade till Kenya o blev stamfar för en släktgren där. Gottfried K:s yngre bror direktör Frans Henrik K (K 2) var far till VD för K:s jemverks ab (K-verken i Ronneby o Kallinge) bergsingenjör Erik Frans Henriksson K (1889—1960). Söner till Erik K är f d VD för K:s jernverks ab bergsingenjör Lars K (f 1921) o f d VD för K:s mekaniska verkstads ab bergsingenjör Bernt-Erik K (f 1925). Gottfried K:s o K 2:s äldste bror var VD för F H K:s tobaksfabriksab Lorens Petter K (1834—99). Lorens K var far till direktör Carl Frans Henrik K (K 3), vars son är f d vice VD för K:s mekaniska verkstads ab ingenjör Gunnar K (f 1913).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Ant:ar om Malmögrenen af slägten K o denna grens Stamtafla för åren 1719—1884 (stencil), RA; O R Landelius ut-landssv saml: Ryssland, SBL:s dep i RA; Kristianstads skiftesprot 26 mars 1658, LLA; ant:ar o korrespondens med bl a tyska arkiv om släkten K:s ursprung i Personalhistorisk Instituts arkiv, LUB.

J Agri, Västra Skrävlinge i gamla dagar (Malmö fornminnesfören. Ärsskr 1940), s 79 ff; H Andersson, Rosengård (d:o 1969), s 84 ¦—98; S Andersson, Alnarps matr (1935); [E Angelin,] Hantverkare o fabriker inom sv tobakshantering 1686—1915 (1950); A Att-man, K:verken vid Ronnebyån (1951), särsk s 144, 147, 149, 151 ff, 201, 271, 284 f, 305, 315; P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760—66 (1953); [G Clemensson,] Klippans pappersbruk 1573—1923 (1923); E Kockum (DN 10 nov 1960); K Enghoff, Personhist ant:ar rör Kristianstads magistrat ... 1700—1800 (1910); dens, Kristianstads hist 1614—1948 (1949); T Fogelberg, Suell •—¦ K-arkiv (Malmö fornminnesfören. Årsskr 1975); [J G Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida, af Posthumus, 5 (1871), s 151; A U Isberg, Bidrag till Malmö stads hist, II b (1900); Jan K t (SvD 29 juni 1945); S T Kjellberg, Skåne, 2 (Slott o herresäten i Sverige, 1966), s 190 ff; [K Kock,] Skånska cementab 1871—1931 (1932); Gösta Kockum, Rosengård o släkten K (1962); K:s mek verkstads ab, Malmö (1940), särsk s 67, 71 f, 77, 95, 110 ff, 186; G Lagerström o H Erick-son, Fullm i Jernkontoret 1747—1947 (1947); A Leffler, Tvenne oskiljaktiga (Idun 1908, s 572); L Ljungberg, Valen i Malmö till riksdagen 1771—72 (Malmö fornminnesfören Årsskr. 1935); dens o Th C Bergh, Malmösläkten Bergh (1936); V Ljungfors, rec av Sv släktkal 1930 (PHT 1930); Malmösläkter i ny belysning: K (Sydsv dagbl 19 okt 1950); Millqvist; B 0[lsson], Anna Julia K (SKL 3, 1957); A Plåten, Släkten K (Malmö fornminnesfören Minnesskr. 1909—19, 1920); S Schartau, Riksdagsmannavalen i Malmö under frihetstiden (StvT 1928), s 341; C Sjöström, Skånska nationen ... (1682—1832) (1897); SMoK; SPG; G Sprinchorn, Malm:s hushålln:sällsk:s hist (1922), särsk s 119, 148, 182 f, 213; S-I Sundqvist, Färdigrensat i K:s Jernverk (DN 22 sept 1975); Svenskar i utlandet 1959 (1959); Sveriges apotekarhist, 4—6 (1922—49); Sv förfdex 1941—50 (1953); Sv släktkal, 15 (1962); SvTeknF; L Tingsten, Hågkomster (1938); Örnberg 3 (1887, tr 1886), 12 (1898), s 44. — E Hornborg, O Bjurling o Hj Börjeson, Studier över skånska sjöfartens hist (1950).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kockum, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11701, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11701
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kockum, släkter, urn:sbl:11701, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-09-19.