Meriter

Kraft, Mathias Petter, f 14 juni 1753 i Gävle, d 9 juli 1807 i Sthlm, Jak. Föräldrar: snickaren Mathias K o Regina Westerberg. Gesäll hos instrumentmakaren Pehr Lundborg i Sthlm 72 (trol) — 78, hovinstrument-makare 30 aug 79, egna privilegier på instrumentmakeri 23 febr 80, burskap 9 okt 88, avsade sig manufakturprivilegierna 7 nov 97, vann inträde i snickarämbetet 30 jan 98. — Ogift.

Biografi

Den gustavianska tiden var sv musikaliskt instrumentmakeris första egentliga blomstringsperiod. Bland de i näringsgrenens huvudort Sthlm verksamma mästarna — förutom K främst Gottlieb Rosenau, Pehr Lundborg, Pehr Lindholm, Daniel Wickström o Johan Jerner — intar K utan tvekan främsta rummet. Han utmärker sig i sin produktion genom en även för samtiden ovanlig bredd, ett smakfullt o välgjort arbete av hög kvalitet samt förmåga till självständigt nytänkande genom utvecklandet av "den svenska lutan". Från K:s verkstad finns ett betydande antal instrument bevarade: klaverinstrument (klavikord o hammarklaver; notiser i räkningar gör troligt, att K även tillverkat flyglar), stråkinstrument, halscittror, sv lutor, harpor o spikharpor; kvantitativt dominerar de sv lutorna.

Det förhållandevis rika o för instrumentmakare ovanligt detaljerade källmaterialet kring K:s verksamhet möjliggör ett närmare studium av hur hans rörelse drevs. Arbetet var (enl K:s bouppteckn) fördelat på två verkstäder, troligen en för klaverinstrument o en för stråk- o knäppinstrument. K har för finsmidesarbeten (främst harpregeringar) även använt sig av åtminstone två underleverantörer. Utom nytillverkning av instrument förekom reparationer, stämning o underhåll, handel med instrument av andra märken samt en inte obetydlig uthyrningsverksamhet, som stundom torde ha övergått i köp. Genom förteckningar över uthyrda instrument, räkningar o kvittenser kan en del av K:s kundkrets klarläggas, vilken övervägande förefaller ha utgjorts av personer ur adel o högre borgerskap. K:s anställda var extremt litet rörliga i jämförelse med övriga instrumentmakares. Hans första gesäll Göran Garman inskrevs 1784 o stannade i 23 år till K:s död, då han enligt testamenta- riskt förordnande övertog verkstaden i kom-panjonskap med Lorentz Mollenberg, en annan av K:s gesäller.

K:s instrument synes av samtiden ha skattats högt. Enligt likpredikan ägde han "en sällsynt o mer än vanlig kännedom av den konst, som utgjorde hans egenteliga yrke". Hans avsevärda ekonomiska framgångar, vilka resulterade i en ansenlig förmögenhet o därmed starkt kontrasterar mot vad man f n vet om de dåtida instrumentmakarnas genomsnittliga förhållanden, torde kunna förklaras av en kombination av arbetsamhet, yrkesskicklighet o utpräglat affärssinne. Så bedrev han bl a en regelrätt, inte föraktlig penningutlåning. Fastän K troligen aldrig erhållit någon skolundervisning efterlämnade han ett unikt bibliotek om c:a 400 nr, där avdelningarna biografi, historia o topografi dominerar. Vidare ingår ett tjugutal kartor o glober samt en samling kopparstick, medan musiken intar en förvånansvärt blygsam plats. Merparten av sin förmögenhet testamenterade han till Storkyrkan, som därför skulle driva en skola "för fattiga borgarbarn", den sk Kraftska skolan. K kan därmed måhända ha velat ge andra den möjlighet till skolning han själv inte fått. Kraftska skolans verksamhet upphörde 1972.

Författare

Eva Helenius-Öberg

Källor och litteratur

Källor o litt: K:s privilegieärende i Handels- o manufakturdivisionens prot jan—juni 1780, Kommerskoll :s arkiv, RA; Sthlms hallrätts arkiv o Sthlms rådhusrätts o magistrats arkiv samt sterbhusutredn i Storkyrkans arkiv, SSA.

H Boivie, Några sv lut- o fiolmakare under 1700-talet (Fataburen 1927); [A Borg,] likpred över K (1807); R Brandel, Hågkomster o erinringar om K:ska skolans stiftare, stiftelse o verksamhet (1909); T Norlind, Den sv lutan (STM 1935).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mathias Petter Kraft, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11746, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eva Helenius-Öberg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11746
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mathias Petter Kraft, urn:sbl:11746, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eva Helenius-Öberg), hämtad 2024-04-19.