Henrik Kreüger

Född:1882-06-24 – Kalmar stadsförsamling, Kalmar län
Död:1953-10-12 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Väg- och vattenbyggnadsingenjör, Byggnadsingenjör


Band 21 (1975-1977), sida 550.

Meriter

4 Kreuger, Henrik, kusin till K 3, f 24 juni 1882 i Kalmar, d 12 okt 1953 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: konsul Oscar Lorentz K o grev Ebba Ulrika Vilhelmina Sparre. Mogenhetsex vid h a li Kalmar 8 juni 00, ord elev vid KTH 15 sept 00, avgångsex från avd för väg- o vattenbyggnad 30 april 04, byggnadskonstruktör hos civiling F Söderbergh, Sthlm, april 04—april 08, assistent vid KTH i allm byggndära o byggn:statistik samt väg- o brobyggn:konst 05—09, egen konsultverksamhet maj 08—47, speciallär vid KTH i byggn:konstruktionslära 09—14, tf prof i väg- o brobyggn:konst 09—11, prof i byggn:teknik 29 april 14—43, led av Lidingöbrostyr o dess byggn:utsk 17—26, av betongbronämnden aug 17—juni 21, led av kommunikationsdep:s byggn:fullm 21—23, av stadsfullm i Sthlm 23—27, prorektor vid KTH 1 juli 27—31, rektor 1 juli 31—43, medlem av direktionen för statens väginst 38—47, led av komm för den högre tekn undervisn aug 40—april 44, för den tekn-vetensk forskn:s ordnande aug 40—sept 45, av styr för statens provn:anst 41—47 (inspektör där 46—47), ordf i statens komm för byggn: forskn 42—47, styresman för sv träforskn: inst 44—46, ordf i komm för fortsatt beredn av byggn :frågor vid KTH 44, led av styr för KTH 45—47, preses i överstyr för de tekn högskolorna 47—52. — LIVA 19 (förste v preses 43—45), fil hedersdr vid UU 16 sept 27, LVA 32, LKrVA 37, tekn hedersdi vid KTH 25 maj 44.

G 30 dec 05 (—29) i Kalmar m Karin Maria Eriksson, f 6 okt 84 där, d 23 maj 72 i Sthlm, Osc, dtr till dir August Ferdinand E o Anna Elisabet Maria Sabelström; 2) 29 juli 29 i Sthlm, Ad Fredr, m Agda (Greta) Elvira Göransson, f 17 okt 97 i Malmö, S:t Pauli, d 21 sept 69 i Sthlm, Hedv El, dtr till arbetaren Per G o Johanna Ahnfelt samt tidigare g Lindström.

Biografi

Efter sin ingenjörsexamen ägnade sig K åt konstruktions- o materialsidan inom byggnadstekniken o blev här snart en av föregångsmännen i landet. Särskilt gällde detta den armerade betongen som vid sekelskiftet börjat göra sitt segertåg över världen. Som skicklig konstruktör på detta område blev K anlitad som konsult vid flera större byggnadsföretag, monumentala byggnader såväl som industrianläggningar. Samtidigt undervisade han vid Tekniska högskolan o blev efter tjänstgöring som assistent, speciallärare o tf prof den förste innehavaren av professuren i byggnadsteknik inom fackavdelningarna för arkitektur o väg- o vattenbyggnadskonst. Denna växelverkan mellan praktik o teori gav goda impulser till en rik forskningsverksamhet inom byggnadstekniken. Resultaten härav redovisades i ett betydande antal skrifter o avhandlingar. Hans forskning gällde bl a klimatets inverkan på byggnader av skilda slag, grundläggning på olika underlag samt frågor om värme- o ljudisolering. På sin institution inrättade han ett särskilt akustiklaboratorium, som sedermera utvecklats o fått efterföljare till gagn för bekämpandet av den moderna tidens alltmer besvärande bullerfenomen.

Under K:s stimulerande ledning gjordes även grundläggande försök med gasbetong, ett lätt byggnadsmaterial, som sedermera utvecklats av hans förste assistent vid institutionen, arkitekten, senare teknologie doktorn Axel Eriksson, o som fått stor betydelse inom nutida husbyggnad. K sysslade även med de speciella problemen vid konstruktion av mycket höga byggnader, exempelvis industriskorstenar o radiotorn.

Med sin stora erfarenhet blev K anlitad av byggnadsstyrelsen som sakkunnig för statliga byggnormer o var även en tid byggnads-fullmäktig i kommunikationsdepartementet. Bland större byggnadsföretag, där K medverkat som konstruktör, märks Stadion, Stadshuset, Nordiska kompaniets affärshus, Konserthuset, det stora försvarskomplexet på Gärdet, Kanslihuset, Årstabron o Västerbron, samtliga i Sthlm, samt radiotornen för Var-bergs, Motala o Spånga radiostationer.

Vid KTH togs även K:s administrativa o organisatoriska förmåga i anspråk som prorektor o rektor. Under hans rektorstid genomfördes en rad genomgripande förändringar i högskolans organisation, o han intresserade sig livligt inte bara för teknologernas studiearbete utan även för deras kårproblem, personliga förhållanden, idrott m m. I de utredningar som under generaldirektören Gösta Malms ordförandeskap i början av 40-talet kom till stånd för att förbättra den högre tekniska utbildningen tog K verksamt del, främst vid utformningen av förslagen till undervisningsplaner o undervisningens organisation. Han fick även på ledande poster vara med om genomförandet av de nya riktlinjerna både för undervisningen o för den teknisk-vetenskapliga forskningen. Hans insatser på dessa områden har varit betydelsefulla för sv teknik o sv näringsliv.

K var tekniskt utomordentligt kunnig o skicklig, framgångsrik som forskare o framstående som lärare. Därtill kom en saklig objektivitet, som i förening med en mild humor o ett i alla avseenden korrekt uppträdande gav honom förtroende o uppskattning, inte minst bland hans många elever.

Författare

Torsten R Åström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se KTHH 1: List of pub-lications of members of the staff of the Royal institute of technology, Stockholm, [Sthlm, tr] Gbg 1947, s 135—140. Dessutom: Johan Gustaf Gröndahl * 11/2 1859, f 16/3 1932 (VAÅ 1931, Sthlm (tr Upps), s 333—344, 1 portr).

Källor och litteratur

Källor o litt: H K 60 år (SvD 23 juni 1942); G Malm H K t (TT 1953, s 879 f); minnestal över K (KrVAH 1953); J Sachs, Mitt livs saldo (1949), s 155, 159—163; SvTeknF. — Nekr:r 16 okt 1953 i DN o SvD.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henrik Kreüger, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11757, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torsten R Åström), hämtad 2019-06-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11757
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henrik Kreüger, urn:sbl:11757, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torsten R Åström), hämtad 2019-06-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se