Meriter

Kristina, levde 1158. Föräldrar: trol den danske kungaättlingen Björn järnsida o konung Inge d ä:s (bd 19) av Sverige dtr Katarina.

G trol i början av 40-talet (Westman 1954) m konung Erik Jedvardsson "den helige" (bd 14) av Sverige, d omkr 60.

Biografi

Den ovan anförda uppgiften om K:s börd finnes i den ungefär ett sekel efter hennes livstid tillkomna Knytlingasaga o torde styrkas av en genealogi av abboten Vilhelm (d 1203) av Æbelholt (Beckman; Westman 1954; S Carlsson). En uppgift, att hon i stället skulle ha varit dotter till konung Inge dy (bd 19), förekommer först i en kungalängd från 1300-talet. Om K var dotter till Björn järnsida, var hennes barndom fylld av makabra händelser, då denne liksom sin far Harald kesja o de flesta av sina elva bröder blev dödad på anstiftan av sin farbror konung Erik emune av Danmark.

I övrigt nämnes K endast i en i 1600-tals-avskrift känd medeltida berättelse om grundandet av Vitsköls kloster. Enligt denna skall detta jylländska kloster ha grundats 58 av munkar, som måst lämna Värnhem i Västergötland på grund av trakasserier från K, sedan hennes franka Sigrid dött, vilken donerat Värnhem till dem. Senare mildrades emellertid K:s o hennes makes inställning, så att en del munkar kunde återvända till Värnhem.

Enligt Knytlingasaga var K mor till konung Knut Eriksson (s 383) o till två döttrar, av vilka den ena blev gift med konung Sverre av Norge.

Författare

Hans Gillingstam

Källor och litteratur

Källor o litt: N Beckman, Kungagravar o medeltidshistoria (Fornv 1921), s 31 ff; S Bolin, Om Nordens äldsta historieforskning (1931), s 175, 198; G Carlsson, Sigrid Storråda o Sigridlev (PHT 1957); Catalogus re-gum Sveciae a primordiis regni ad Magnum Erici an 1333 (SRS 1:1, 1818), s 4; I Lundahl, Det medeltida Västergötland (1961), s 226 f; Scriptores minores historias danicae medii avi, 1 (1917—18), s 182 f, 2 (1922); Sogur danakonunga (1919—25); H Toll, Släktskapen i andra led mellan konungarne Valdemar I, Knut Eriksson o Bela 3 (Perso-nalhist Tidsskr 60, 1939); dens, Cistercienser-munkar i Erik den Heliges gårdskapell? (KÅ 1939) s 271; K B Westman, Den sv kyrkans utveckling från S:t Bernhards tidevarv till In-nocentius III:s (1915), s 68—77; dens, Erik den helige o hans tid (Erik den helige, 1954), s 20 f, 30, 51—54, 90. — S Carlsson, Förord (B Wall, Erik den helige. Kyrkoopera, 1976), s 3 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kristina, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11769, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11769
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kristina, urn:sbl:11769, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-24.