Peter Kruse

Född: – Tyskland (trol. i Lübeck)
Död:1645-12-30 – Säters församling (W-län), Dalarnas län (på Säters kungsgård)

Landshövding, Köpman, Ståthållare


Band 21 (1975-1977), sida 617.

Meriter

Kruse, Peter, trol f i Lübeck, d 30 dec 1645 på Säters kungsgård. Föräldrar: köpmannen Frantz K o h h. Var köpsven i Sthlm våren 01, burskap som köpman där 25 maj 05, en av direktörerna i sv handelskompaniet 1 jan 20 (konfirm:fullm 2 jan 23), adlad 12 mars 22, ståth över Näsgårds o Säters län 11 jan 25, arrenderade tills med Govert Silentz Säters garmakeri enl kontrakt 5 mars 28, ensam arrendator 10 febr 30, landsh över Kopparbergs, Näsgårds o Säters län o över österdalarna 4 okt 34 (endast över Säters län från 41).

Gm Cecilia Rehn, d 16 nov 45, dtr till rådmannen i Sthlm Ingevald Olofsson o h h.

Biografi

I maj 1601 fick K som utländsk köpsven redogöra för Sthlms magistrat, varför han legat kvar i staden över den tillåtna tiden. Han sade sig då ha "sin handel till Rostock" o ha levererat kläde till sv kronan, "för vilket han icke ännu haver fått sin betalning". Fyra år senare svor han sin borgared, o 07 köpte han ett stenhus på Österlånggatan nära Järntorget. Han utökade sedan efter hand sitt fastighetsbestånd i denna del av Sthlm. Redan 07 hörde han till dem som betalade högsta mantalsavgiften. Hans hushåll uppgavs 13 vid en rannsakning över husfolk bestå av fyra drängar, tre pigor o tre gäster. 14 betalade endast Mårten Trotzig högre bidrag till Älvsborgs lösen än han.

K var också personligen engagerad i den av kronan för gäldande av Älvsborgs lösen dirigerade kopparhandeln o hade egen bod vid Kopparberget. Efter kontrakt uppköpte han under flera år betydande partier koppar av kronan o vistades hösten 17 i Lübeck för kopparaffärer. När K M:t 19 överlät all kopparhandel på det nygrundade sv handelskompaniet under F Schedings ledning, blev K en av kompaniets sju direktörer (instr 1 jan 20) o insatte själv stora summor i företaget. Under de följande åren var han mycket aktiv för kompaniets räkning (bl a uppehöll han sig 22 i Lübeck, Hamburg o Holland för att sälja koppar) o efterträdde i jan 25 Scheding i det viktiga ämbetet som ståthållare över Näsgårds o Säters län.

K:s huvuduppgift som ståthållare blev att under handelskompaniet leda det 24/25 inrättade kopparmyntverket i Säter samt grunda en stad på orten. Samtidigt ansvarade han för det av den inkallade Govert Silentz något tidigare grundade garmakeriet, dit falukopparen fördes för raffinering. K gick med utomordentlig energi till verket. I livfulla rapporter till kompaniet, kammaren o Axel Oxenstierna redogjorde han för sina insatser. Av garmakeriet o myntverket avhängde handelskompaniets o den statliga kopparpolitikens framgång. "Min plåga o arbete", skrev K, "är var morgon ny". När vårfloden 25 spolat bort alla anläggningarna vid Säter, var K otröstlig men grep sig raskt an med att uppföra dem på nytt, o snart var de i utmärkt skick. K vakade oavlåtligt över driften o lärde egenhändigt en ung dräng hantera snidverkets saxar. Som självmedveten kraftkarl hade han dock ett dåligt samarbete med sina närmaste medarbetare på platsen, myntmästaren Gilius Coyet o Silentz. Mot den senare gick han ibland hårt fram; i mars 28 övertog de visserligen som kompanjoner garmakeriet på arrende, men inom kort skildes Silentz från bruket, o K drev därefter enl kontrakt med kronan garmakeriet i egen regi.

Sedan K hösten 34 utnämnts till landshövding även över Kopparbergslagen, bar han omedelbart ansvar för den sv kopparproduktionen i alla dess led. Mellan Säter o Falu gruva delade han därefter sin tid. Vid Kopparberget befordrade han grundandet av staden Falun, presiderade i gruvtinget o ledde jämte bergmästaren gruvbrytningen. Gruvan var nu på väg in i sin storhetstid, men 35 inträffade ett svårt ras o K genomdrev uppförandet av den kostsamma s k Knektstötsbyggningen i gruvan för att förekomma nya. Han tog initiativ rörande kopparsmältningen o lät uppsätta en proberugn vid sitt residens Herrgården. Under K:s sista år inskränktes hans verksamhetsområde. Johan Berndes tillträdde 41 Kopparbergs län, o K ansvarade under de få år som återstod honom bara för vad som tillsvidare kallades Säters län. Både garmakeri o myntverk i Säter avvecklades vid denna tid o flyttades till Avesta.

K framstår som en dynamisk handlingsmänniska, färgstark o uppslagsrik, visserligen mån om sitt eget bästa, vilket dock i regel sammanföll med kronans intressen. Sin mest betydande insats gjorde han på 20-talet som ledare av kopparindustrin i Säter. K hörde därmed jämte en rad andra inkallade tyska experter till den sv kopparhanteringens förgrundsgestalter under dess hektiska genombrottsskede. — Från honom härstammar släkten Grusebjöm (bd 9).

Författare

Sten Lindroth



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev o rapporter från K i KK:s ser ank brev 8, 11, 72 o 77, i Myntväsen 35, Bergsbruk 38, Bergskoll:s ink brev o i Kopparkompis efterräkningar 1—4, allt i RA. Extrakt av flera av K:s rapporter tr i Stiernman, Saml af k bref, stadgar . . ., 5 (1766). Brev från K till Johan Kasimir o Å Tott samt framför allt till A Oxenstierna i RA (de senare tri AOSB II: 11, 1905).

Källor och litteratur

Källor o litt: Kopparkomp :s regis tr, RA, o gruvrättsprot, Kopparbergs bergslags arkiv, Falun.

J Hallenberg, Svea rikes hist under konung Gustaf Adolf den stores regering, 5 (1796); K-G Hildebrand, Falu stads hist intill år 1687 (1946); S Lindroth, Gruvbrytn o kopparhantering vid Stora Kopparberget, 1—2 (1955); P Norberg, Säters garmakeri o myntverk (NNÅ 1940); dens, Vår förste garmakare (Blad för bergshandteringens vänner, 25, 1942); STb 1601—1602 (1957) . . . 1619 (1974); A A v Stiernman, Svea och Götha höfdinga-minne, 1 (1745); G Wittrock, Sv handelskompaniet o kopparhandeln under Gustaf II Adolf (1919).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peter Kruse, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11818, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Lindroth), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11818
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peter Kruse, urn:sbl:11818, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Lindroth), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se