Sven S Kulle

Född:1860-05-13 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län
Död:1945-02-06 – Bromma församling (AB-län), Stockholms län

Medaljgravör


Band 21 (1975-1977), sida 678.

Meriter

3 Kulle, Sven Servatius, bror till K 1 o K 2, f 13 maj 1860 i Lund, d 6 febr 1945 i Sthlm, Bromma. Lärling hos A Lindberg i Sthlm 76—87, elev vid Tekn skolan 76, vid FrKA (principskolan) 6 april 76—vt 78, arbetade i Paris hos P Tasset jämsides med studier vid École nationale des Arts décora-tifs 87—01, drev egen ateljé där 91—01, verksam i Sthlm från 01.

G 27 sept 90 i Nora m Sofia Charlotte Karlsson, f 29 sept 61 där, f 28 dec 36 i Sthlm, Hedv El, dtr till hovslagaren Anders Gustaf K o Anna Catharina Carlsdtr.

Biografi

Genom förmedling av brodern Jakob fick Sven K 1876 plats som lärling hos medaljgravören Adolf Lindberg i Sthlm. Försedd med rekommendationsbrev från denne for han 87 till Paris o fick omedelbart anställning hos medaljgravören Paulin Tasset, som han presenterades för av Per Hasselberg. Hos Tasset arbetade utom K tre tyska, en rysk o två franska gravörer.

Impressionismens genombrott i fransk konst på 60-talet återspeglades även i medaljkonsten. Ledande medaljkonstnärer var Tassets studiekamrat, J C Chaplain, som gärna arbetade med tvåsidiga plaketter, då en nyhet, o O Roty, "mästarnas mästare", som K kallade honom, särskilt på grund av "den känsla o själ i uttrycket", som han förmådde återge. K påverkades av medaljimpressionismen. Fälten borde vara matterade o opersonliga "slagna" tryckstilsbokstäver undvikas. I brev till Lindberg karaktäriseras Tassets medaljer som "hårda". Dennes största betydelse inom medaljkonsten kom att gälla utvecklingen av mekaniskt-tekniska hjälpmedel, där han var en föregångsman o i hans ateljé fördjupade K sitt tekniska kunnande. I brev till Lindberg redovisar han de senaste tekniska nyheterna i fråga om medaljframställning. Tidiga arbeten av K från paristiden är plaketter i litet format över Pontus o Göthilda Fürstenberg (88) o Carl von Linné (90). K deltog med några arbeten i Salongen 90 o belönades med Mention honorable.

Hos Tasset förekom alla slags gravyrarbeten, bl a för franska myntverket o posten. För flera utomeuropeiska länder tillverkades myntstampar. Arbetstakten tycks ha varit hektisk. Under tre månader lyckades K utföra 40 stålstansar för frimärken. På grund av den ständiga fukten i ateljén, som förorsakade värk i armar o händer, men också för att få mera tid att ägna sig åt det "artistiska" sade K upp sig hos Tasset o öppnade 91 egen ateljé på Rue Bourbon-le Chateau, nära Place S:t Germain-des-Prés. Innan han slutade utförde han en medalj över Gambetta, som emellertid signerades av Tasset, vilket K klagar över, eftersom han själv gjort nästan hela arbetet.

Verksamheten i egen ateljé blev framgångsrik, K hade flera medhjälpare, bl a medaljkonstnären Svante Nilsson, också han elev till Lindberg. K åtog sig allt slags gravyrarbete: mynt o medaljer men även stämplar, guldsmedsarbeten, chiffermonogram m m. Främst arbetade han åt präglingsfirmor o editörer på området. Hemifrån fick han bl a beställning på kaméporträtt av kungaparet i samband med regeringsjubileet 97. K drev firman i Paris till 01, då han återvände till Sverige.

I Sverige dominerades medaljkonsten från 70-talet till mitten av 1900-talet av Adolf o Erik Lindberg, far o son. Att K:s produktion även i hemlandet till stor del kom att bestå av utställningsmedaljer, prismedaljer för idrotts- o skytteföreningar etc kan delvis ses mot denna bakgrund. De porträtt K fick tillfälle att utföra kännetecknas av en strävan efter fotografisk korrekthet kombinerad med viss stramhet i modelleringen. Konturen förstärks gärna med en mörkare patina. Representativa är medaljporträtten över Otto Samson (06), J C De la Gardie (11), P H E Brändström (20) o Hjalmar Wallgren (24). Ofta är K:s medaljer försedda med en något slentrianmässig, ytfyllande växtdekor, t ex Lunds univ:s 250-årsjubileum (18). Flera medaljer o plaketter har väl återgivna arkitekturmotiv, t ex plaketten över Timmermansordens nya byggnad (23) som är graverad för hand direkt i stål, en även ur teknisk synpunkt mycket skicklig prestation. L M Ericsson-plaketten över den första miljonen sålda telefoner (12) visar en mera komplicerad komposition med en över jordgloben svävande genius. Som bokstavsstil använde K alltsedan paristiden nästan genomgående en mjuk grotesk, typisk för den nya franska medaljkonsten.

Författare

Brita Malmer



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från K till bl a M Lagerberg till A Lindberg i ATA.

Källor och litteratur

Källor o litt: U Ehrensvärd, Medaljgravören Erik Lindberg, 1 (1974); B E Hyckert o V E Lilienberg, Minnespenningar öfver enskilda sv män o kvinnor (1905—15); E Lindberg, S K (Nord numismatisk unions medlemsblad 1945); SKL; A Wahlstedt, Minnespenningar över enskilda sv män o kvinnor (1925—43).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven S Kulle, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11856, Svenskt biografiskt lexikon (art av Brita Malmer), hämtad 2019-10-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11856
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven S Kulle, urn:sbl:11856, Svenskt biografiskt lexikon (art av Brita Malmer), hämtad 2019-10-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se