Biografi

Kuylenstierna, släkt, härstammande från holländaren Jan Jacobsson Kuyl (d 1661). Denne blev 1642 "verk- o slussmästare" vid fortifikationsbyggnaderna i Gbg o kallade 1646 till Sverige sin bror timmermannen Adrian Jacobsson Kuyl (d tidigast 1656), som från 1647 var verksam vid befästandet av Kvarnholmen i Kalmar. Denne har med orätt identifierats med den vid kyrkobygget där engagerade Adrian [Olausson] byggmästare. 1649 var även Jan verksam i Kalmar, o 1659–60 användes han under kriget i Danmark. Han blev genom olyckshändelse ihjälslagen av vindbryggan vid Västerport i Gbg. Hans son amiralitetskaptenen Wilhelm Jansson Kuyl (d 1670) deltog 1658 med utmärkelse i sjöslaget i Öresund, där han blev tillfångatagen. Dennes son Henrik Kuyl (d tidigast 1710) gick i venetiansk tjänst 1687, blev 1694 tillfångatagen av turkarna o var slav i två år varefter han gick i turkisk tjänst o blev kapten i turkiska flottan. Ättartavleuppgiften, att han skall ha fått namnet Ali pascha, har ej kunnat verifieras.

Henrik Kuyls bror Jean Kuyl (1662–1746) adlades 1693 med namnet K o var 1695–1710 amiralitetskapten. Dennes son Wilhelm K (1693–1749) deltog i slaget vid Gadebusch 1712, blev tillfångatagen vid Tönningens kapitulation 1713, rymde 1714, sårades vid Fredrikshald 1716, deltog i kriget i Finland 1741–42 o blev till sist major. Hans son Otto Samuel K (1737–1817) tillfångatogs vid Demmins kapitulation 1759 o tvangs deltaga i det preussiska fälttåget mot ryssarna i Polen men rymde efter kort tid o blev sv överstelöjtnant 1790. Han kvarstannade som godsförvaltare i Pommern efter dess avträdande till Preussen 1815 o blev stamfar för en i preussisk krigstjänst verksam släktgren, som utdog på manssidan 1900, o vars främste medlem var hans sonson Ture Ernst Gustaf von K (1829–88), preussisk generalmajor 1882 o generallöjtnant 1887.

Otto Samuels bror kapten Johan Anders K (1724–95) köpte godset Landsjö i Kimstad, Ög, som han 1794 gjorde till fideikommiss för sina bröder o deras manliga ättlingar efter förstfödslorätt. Dennes bror Carl Wilhelm K (1727–99) blev överste 1788 för sin tapperhet i sjöslaget vid Högland. Han var far till Johan Carl K (1769–1852) på Landsjö, som deltog i slaget vid Svensksund 1790, fick majors avsked 1810 o blev friherre 1832 enligt RF § 37 men introducerades ej o dog barnlös. Han var en av Östergötlands direktörer för Göta kanal 1810–34 o revisor i kanalbolaget 1838–40 samt en av stiftarna av Ög:s hushållningssällskap 1813, i vilket han 1814–52 var ledamot av förvaltningsutskottet o ordf i Memmings o Skärkinds hushållsgille. K publicerade flera skrifter i jordbruksfrågor, av vilka två 1806 o 1808 prisbelöntes av Ör:s hushållningssällskap, där han blev hedersledamot. En brorson till Johan Anders, Carl Wilhelm o Otto Samuel K var far till Carl Ulrik Kuylenstjerna (1791–1856). Carl K deltog i striderna på Åland 1808, i Västerbotten 1809 o i Tyskland o Norge 1813–14, var överste för Södermanlands reg 1837–56 o blev generalmajor i armén 1848. Han blev 1839 ledamot av Söd:s hushållningssällskaps förvaltningsutskott, var vice ordf i detta sällskap 1846–48 o blev hedersledamot 1849. Hans son Otto Adolf Edvard K (1827–93), som var överste för Södermanlands reg 1887–90, var far till skriftställaren kapten Alexis Edvard Ulrik K (K 1). En kusin till O A Edvard K hade två söner som blev tändsticksfabriksdisponenter i Kapstaden resp Durban i Sydafrika o kallade sig Brandt, Kusin till dem var författarinnan Maria Elisabeth K-Wenster (K 2).

Wilhelm K:s bror löjtnant Johan K (1698–1775) var farfar till Erik Magnus Kuylenstjerna (1789–1869), som var underståthållare i Sthlm 1835–47. Dennes bror Wilhelm Gustaf Kuylenstjerna (1784–1830) deltog i striderna i Pommern 1807, mot Norge 1808 o 1814 o i Västerbotten 1809 samt befordrades till överste 1829. Hans änka gifte om sig med prof Carl Thomas Järta (bd 20). Hans son översten för Göta artillerireg Carl Wilhelm Kuylenstjerna (1826–88) var gift med målarinnan Anna Charlotta Amalia Kuylenstjerna, f Haeffner (1842–1909), sondotter till J Chr F Haeffner (bd 17). Barn till dem var miniatyrmålarinnan Gurli Amalia K (1866–1957) o major Oswald Fredrik K (1865–1932).

Oswald K skrev en mängd historiska arbeten, särskilt om Karl XII, samt romaner. Ofullbordade memoarer av honom finns hos hans äldste sons änka, fru Märta K, Sthlm, jämte bl a brev, dagböcker o anteckningar av hans far o farfar. En bror till Wilhelm Gustaf o Erik Magnus Kuylenstjerna var far till kammarherre Carl Johan Gammal Kuylenstjerna (1816–91), som efter sin morfar ärvde godset Susegården i Kvibille, Hall, o 1866 köpte godset Sperlingsholm i Övraby, Hall, vilket ännu tillhör en av hans ättlingar inom släkten K, medan Susegården ärvts till ättlingar på kvinnolinjen. Han var 1847–89 styrelseledamot o länge vice ordf i Smålands med flere provinsers hypoteksförening, som han 1858 efter besvärliga underhandlingar lyckades förskaffa ett amorteringslån på 10 miljoner mark hos hamburgfirman Paul Mendelssohn Bartholdy o berlinkonsortiet Mendelssohn & Co o H C Plaut. En annan bror till Wilhelm Gustaf o Erik Magnus Kuylenstjerna var farfars far till direktör Carl K (f 1912).

Wilhelm Gustaf o Erik Magnus Kuylenstjernas kusin Carl K (1762–1829) deltog i krigen i Finland 1788–90, Pommern 1805–07 o Västerbotten 1809 samt fick överstelöjtnants avsked 1810. Han var far till överstelöjtnant Johan Carl Kuylenstjerna (1813–80). Denne gifte till sig Stora Kålltorp i Västra Gerum, Skar, som ännu äges av en av hans ättlingar, o där släktens sköldebrev finns i original. Han var vice ordf i Skar:s hushållningssällskap 1857–60 o i dess landsting 1865–67 o 1869, ordf i Smålands med flere provinsers hypoteksförenings styrelse 1862–77 o rdgm i FK 1867–73. I äktenskap med en syster till Carl Johan Gammal Kuylenstjerna var han far till byråchefen i patent- o registreringsverket kammarherre Arvid Jesper Christoffer Kuylenstjerna (1859–1937), som skrev det omfångsrika ms:et Ant:ar om slägten Kuylenstjerna (hos frih Märta Liljencrants, Sthlm). En av Johan Carl Kuylenstjernas kusiner var farfar till Anders Karl Gustaf Kuylenstjerna (1868–1915), som avlade apotekarexamen 1892 o blev Dr phil i Heidelberg 1893. Efter verksamhet som assistent o lärare vid Farmaceutiska institutet i Sthlm var Gustaf K föreståndare för kemisk-bakteriologiska laboratoriet i Sthlms vattenledningsverk från 1905 till sin död. En annan kusin till J G Kuylenstjerna var farfar till Nils Gustaf Otto K (1885–1975). Nils K blev docent i matematik vid LU 1912 o var lektor i Västerås från 1919, i Landskrona från 1920 o i Helsingborg 1934–50. Bror till honom är f d regeringsrådet jur dr Carl K (f 1889).

En kusin till Carl, Wilhelm Gustaf o Erik Magnus var farfar till Gustaf (Gösta) Wilhelm Georg Kuylenstjerna (1876–1961). Gösta Kuylenstjerna utexaminerades från Skogsinstitutet 1898 o var efter verksamhet i jägeristaten i Västerås, Askersunds, Ombergs o Karlsby revir disponent för Ramnäs bruks ab 1914–28 o för Ferna bruks ab 1921–28. Som generaldirektör för domänstyrelsen 1928–42 genomförde han en länge uppskjuten översyn av organisationen o sökte under de kärva krisåren på 1930-talet leda verket efter strängt ekonomiska principer. Inom skogsvården intresserade han sig särskilt för avverknings- o föryngringsfrågorna, men hans ingripanden på detta område mötte kritik från biologiskt håll. K blev LLA 1930 o LIVA 1934. En kusin till honom emigrerade till USA o antog sin mors släktnamn Uhr samt blev stamfar för en släktgren med detta namn.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Jan Jacobsson Kuyl: A Backström, Studier i Gbgs byggnadshist före 1814 (1923); Fortifik, 1—2, 6: 1 (1902—16); H Fröding, Berättelser ur Gbgs äldsta hist (1908), s 54, 212, 341. Adrian Jacobsson Kuyl: Fortifik, 2, 6:1 (1906—16); G Håkansson, Kalmar o kalmarbor under 1600-ta-let (1944), s 130; M Olsson, Kalmar Storkyrka (Sveriges kyrkor. Småland, III: 2, 1974), s 267. Wilhelm Jansson Kuyl: Adelsbrev, vol 12, Sköldebrevsaml, RA. — W Berg, Sambar till Gbgs hist, 1, 3 (1882—90); A Zettersten, Sv flottans hist åren 1635—80 (1903). Henrik Kuyl: N W Marks v Wur-tenbergs genealogier, RHA. — KKD 5 (1909); Th Palm, Gustaf Celsings dagbok (KFÅ 1932—33), s 52 f. Jean K: Adelsbrev, vol 12, Sköldebrevsaml, RA. — H Almquist, Gbgs hist, 2 (1935); Lewenhaupt. Wilhelm K: M 1093, RA; J O Åkersteins genealogier, RHA. — Lewenhaupt. Otto Samuel K: C G Plåten, K skånska dragonreg:s hist (1901); A F Skjöldebrands memoarer, 1 (1903), s 40 f, 2 (1903), s 122, 5 (1904), s 26 f. Otto Samuel K:s släktgren: Arvid Kuylenstjernas ms Ant:ar om slägten Kuylenstjerna (se ovan). — E H Kneschke, Neues allg Deutsches Adels-Lexicon, 5 (1864). Johan Anders K: Kommittéarkiv 220 (Fideikommissutredn), vol 2, RA. ¦— Alexis K, En gammal östgötagårds öden (En bok om Östergötland, 1915), s 352 f; Å Nisbeth, Östergötland (Slott o herresäten i Sverige, 1971), s 395. Carl Wilhelm K: Hj Börjeson, Biogr ant:ar om örlogsflottans officerare 1700—99 (1942); G Tersmedens memoarer, 6 (1919), s 217, 247. Johan Carl K: S E Bring, Göta kanals hist, 1—2 (1922—30); J V Jonsson, Ör:s k hushålln:sällsk:s hist 1803—¦ 1902, 1 (1902), s 64 f, 69; A Lewenhaupt, "Minnesbilder i profil" af frih Carl Otto Palmstierna (PHT 1913); H Schött, Ög:s hushålln:sällsk:s hist, 1—2 (1913—14); W Stenhammar o R Stenbock, K Andra liv-grenadjärreg (1941). Carl Ulrik Kuylenstjerna: J A Almquist, Söd:s k hushålln:sällsk 1814—1914, 1—2 (1914); H Gillingstam, Ätten Siöblads medeltida släktförbindelser o äldsta hist (1949); K K:son Leijonhufvud, K Södermanlands reg:s hist 1771—1915 (1919); C F Palmstierna, Nils Fredrik Palmstierna (PHT 1933); [C M Thulstrup,] Carl Ulrik K (KrVAH 1857, s 10 f). Bröderna Brandt: O R Landelius utlandssv saml: Afrika, SBL:s dep i RA. Erik Magnus Kuylenstjerna: N Staf, Polisväsendet i Sthlm 1776—1850 (1950); G Ulfsparre, Från Karl XIV Johans dagar (1907); Överståthållarämbetet 1634— 1934 (1934). Wilhelm Gustaf Kuylenstjerna: M 1093, RA. — AF Skjöldebrands memoarer, 5 (1904), s 198; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 9 (1922), bil, s 94; H Wichman, Jämtlands reg i krig o fred (Jämtlands o Härjedalens hist, 4, 1962), s 301; dens, 1718—1814 (Jämtlands fältjägarreg:s hist, 1966), s 81. Amalia Kuylenstjerna o Gurli K: SKL. Oswald K: U D [alen], Oswald Fredrik K (SMoK 4, 1948); Sv förfdex 1900—40 (1942). Carl Johan Gammal Kuylenstjerna: E Ékegård, Smålands med flere provinsers hy-poteksfören 1847—1947 (1947), s 128, 152, 155, 158, 161, 213, 215, 302; S Kjellberg, Halland (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 151, 157, 180, 182. Johan Carl Kuylenstjerna: C Anshelm, Peter Fjellstedt (1930), s 50 f; E Ekegård, ovan a a, s 126, 128, 212, 302; R Eldh, Skar:s landsting (1962); R Kjellén, Skans k hushålln :sällsk 1807—1907 (1907), bihor, s 69, L Luthander, Västergötland, 2 (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 42, 46; P v Möller, 1867 års FK (1875). Gustaf Kuylenstjerna: K Ahlberg, Den sv farmaciens hist (1908); S L[indman], Anders Karl Gustaf K (SMoK 4, 1948). Nils K: H Gejrot mfl, LärarM 1946 (1946); Nils K (SvD 13 aug 1975). Gösta Kuylenstjerna: Gösta K (NDA 13 sept 1939); E Höjer, G K död (SvD 12 okt 1961); E Lindeberg, Gösta K (Skogen 48, 1961); A P[etre], Gustaf (Gösta) Vilhelm Georg K (SMoK 4, 1948); Samzelius.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kuylenstierna, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11885, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11885
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kuylenstierna, släkter, urn:sbl:11885, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.