Carl O Kylberg

Född:1878-09-23 – Fridene församling, Skaraborgs län (på Vasängen)
Död:1952-01-06 – Oscars församling, Stockholms län

Målare


Band 21 (1975-1977), sida 733.

Meriter

4 Kylberg, Carl Oscar, bror till K 3, f 23 sept 1878 på Vasängen, Fridene, Skar, d 6 jan 1952 i Sthlm, Osc. Inskr vid Slöjdfören:s skola i Gbg 93, studier vid Tekn skolans i Sthlm byggnilinje okt 95—97, studier vid Berlins högskolas arkitekturavd i Charlottenburg 99—00, vid Valands målarskola i Gbg 01—02. Målare.

G 11 juni 21 (enl vb för Gbg, Domk) på Styrsö, Göt, m gymnastikdir Ruth Liljeblad, f 5 juli 87 i Norrköping, d 16 juni 67 i Sthlm, Osc, dtr till kassören Nils Fredrik L o Tekla Augusta Svanström.

Biografi

I Carl K:s föräldrahem rådde en sträng ordning o en bigott religiositet. Familjens ekonomi var svag, men man levde efter förmåga ett ståndsmässigt liv. Av sin far fick K tidigt lära sig teckna på ett pedantiskt, detaljkärt sätt. När familjen 1882 flyttade till Sthlm, inskrevs K i Jakobs skola, o sommarloven 84—91 fick han tillbringa hos sin mors farbror frih Fredrik von Essen på Kavlas i Västergötland. Här levde han ett glatt o bekymmersfritt liv, helt olikt det i föräldrahemmet. Det har gjorts gällande, att K:s självhävdelse o ekonomiska sorglöshet grundlades på Kavlas. Sommaren 93, då föräldrarna flyttade till Gbg, mönstrade K på skolskeppet Abraham Rydberg, men fann att sjömanslivet inte var något för honom. Upplevelser under denna tid av hav o segelfartyg kom dock senare till uttryck i hans konst. För att förbereda en utbildning till arkitekt inskrevs K vid Slöjdföreningens skola i Gbg o fick praktisera vid ombyggnaden av Hellidens gård, som hans morbror Alfred von Essen då tillträtt. Med dennes hjälp kunde han i okt 95 fortsätta sina studier vid Tekniska skolans i Sthlm byggnadslinje, som han 97 lämnade med svaga betyg, utom i perspektivritning. Återkommen till Gbg tog han arbete som murarpraktikant. Det var en svår tid, som fick sitt slut, när grosshandlaren Robert Dickson, som var svärfar till två av K:s morbröder, lovade bekosta hans fortsatta utbildning i Berlin. 99—00 var han inskriven vid dåv högskolans arkitekturavdelning i Charlottenburg men ägnade mindre intresse åt arkitektstudierna än åt konst- o musiklivet i staden samt läsning av klassisk o modern litteratur, som var förbjuden i föräldrahemmet. Här mognade också hans beslut att bli målare. Fadern motsatte sig dock dessa planer o betecknade en av K hemsänd pastell som slarv. Robert Dickson var mer förstående o lovade fortsatt stöd, på villkor att K förlade sina studier till Paris. Pengar skickades också till fadern, som emellertid innehöll dem, varför K medellös o efter en fysisk kollaps måste sändas hem.

Så småningom fick K faderns tillstånd att studera vid Valands konstskola i Gbg, där han var inskriven 01—02. Lärare var då Carl Wilhelmson. Under denna tid o närmast därefter utförde K bl a västkustmotiv i olja (ett på Waldemarsudde), där påverkan från Wilhelmson är tydlig, samt ett självporträtt i gouache 03 med intryck från den jugendkonst han sett i Berlin. Då förhållandet till fadern alltjämt var spänt, levde K tidvis ett bohemiskt liv tillsammans med jämnåriga konstnärskamrater som Ole Kruse, Ivar Arosenius o lutsångaren Gunnar Bohman samt delade en tid ateljé med Gerhard Henning. Han försörjde sig på tillfälliga uppdrag, affischer o skämtteckningar i pressen o utgav 05 Äfventyrs-jakten, Sagobok för barn. K:s främste uppdragsgivare blev dir Gösta Fraenckel, som representerade en tysk kalifirma o gjorde reklam för konstgödning. I skriften Abcd i landtbruk visade K med groteska överdrifter konstgödningens välsignelser.

K ville fortsätta sina studier o antogs 05 vid Konstnärsförbundets skola i Sthlm, men sjukdom o brist på medel gjorde att han ej kunde infinna sig. Till Sthlm kom han dock 06 o fick genast vänner bland teaterfolk samt var med vid inredningen av Intima teatern. Han medverkade också i Söndags-Nisse o andra skämttidningar o fick fortfarande uppdrag av Fraenckel. För sin "blädderbok" om konstgödsel erhöll han 14 av denne 2 000 kr i arvode, vilket tillät honom att göra en fem veckors studieresa till Paris o Italien, där han studerade gammal o ny konst.

Sommaren 16 hyrde K egen ateljé vid Lilla Vattugatan 16 o målade somrarna 17—19 i Skåne, där han framförallt fann sina motiv i Skanör o Dalby. Medel till sitt uppehälle fick han bl a genom att komponera kommersiella "ormspel", tärningsspel med motiv från landets största städer. Under 10-talets senare år började K:s första måleriska frigörelse, o resultatet kunde han visa upp på Februarigruppens utställning i Liljevalchs konsthall 19, där han deltog med 14 dukar. Utställningen blev en kritikerframgång; man betonade det intima draget i hans konst o fann inflytanden från Cézanne samt betecknade hans deltagande som utställningens angenämaste överraskning. Men han hade alltjämt svårt att sälja sina målningar, led tidvis nöd, var sjuk o deprimerad.

När K 21 gifte sig med gymnastikdirektören Ruth Liljeblad, förändrades hans liv helt. Hon övertog hemmets praktiska omsorger, o han fick arbetsro. Efter en bröllopsresa till Frankrike bosatte sig paret i Gbg, där hon hade sin praktik. Sommaren 22 hyrde de en villa nära Helsingör o köpte 23 den närbelägna villan Grönatorp, där de vistades sommartid tom 30. Nya sommarhem i Danmark skaffade sig K 31 utanför Hornbæk o 37 i Ellekilde på Själlands nordkust. Sommarhemmen o Sundet blev nu ofta återkommande motiv i K:s konst.

I Gbg deltog K med fyra målningar i utställningen Sv konst på Chalmers 23 men väckte ingen uppmärksamhet. Samtidigt fortsatte han sitt arbete med barnböcker o utgav 24 Kalle och Ulla och sprätten. S å tillkom akvarellserien Lejonet Leo med självbiografisk bakgrund (tr 39). Besviken på Gbg beslöt sig K att åter flytta till Sthlm o förberedde sin första separatutställning i Gummesons konsthandel 26. Recensenterna förvånades över att intimisten från 19 nu utvecklats till "en av de största, rikaste o finaste kolorister vår konst i närvarande stund äger" (G Johansson). NM inköpte målningen Skörd, utförd i Helsingör 24, men i övrigt gick försäljningen trögt. K:s andra separatutställning i Sv-franska konstgalleriet 31 blev inte bara en kritikerframgång utan även en försäljningssuccé. S å deltog han i Unionalens utställning i Khvn, där Statens Museum for Kunst inköpte målningen Meditation, utförd 25—26. Utställningarna följde sedan tätt både i Sthlm o den sv landsorten, i Khvn, Paris, Brügge, Budapest o Pittsburg, USA. Särskilt viktig för K var utställningen 36 i Gbg, där han tidigare inte kunnat göra sig gällande, men sedan blivit mycket uppmärksammad som impulsgivare till 30-talets gbgs-kolorister. Han deltog även i Biennalen i Venedig 38.

K var omstridd, o varken gemene man eller en del konstnärer kunde förstå hans färgkonst, där det visionära o formupplösande alltmer tog överhand. Med framgångarna växte också motståndet, som kulminerade när NM på K:s stora retrospektiva utställning i FrKA 37 inköpte målningen Uppbrottet, utförd 35. Enligt museets dåv stadga skulle inköpen av modern sv konst underställas K M:ts prövning. Denna bestämmelse hade sedan länge varit helt formell, men nu inlade ecklesiastikminister Arthur Engberg sitt veto mot förvärvet. Skådespelerskan Tora Teje inköpte o skänkte då målningen till museet, som hade rätt att själv bestämma om mottagandet av gåvor. I den livliga pressdiskussion som följde påstod Engberg bl a, att målningen var ofullgången i sitt utförande o besynnerlig i sin helhetsverkan. Han stöddes i sin uppfattning av bl a Isaac Grünewald, som framhöll, att det måste finnas balans mellan färg o form o att "om en konstnär medvetet slopar endera måste det nödvändigtvis bli en bankruttförklaring". Engberg motiverade sedan utförligt sin konstuppfattning i ett skoltal i Karlshamn. Inköpsärendets behandling väckte oro för den framtida statliga kulturpolitiken, då Engbergs veto till tiden helt sammanföll med det nazistiska Tysklands förföljelse av "entartete Kunst". Medan striden varade, vistades K huvudsakligen i Danmark, som han alltjämt ofta besökte o där hans konst var allmänt uppskattad. Då K:s motståndare bl a gjort gällande, att han inte kunde teckna, ordnade museichefen Leo Swane 37 på Statens Museum for Kunst en särskild utställning av K:s teckningar o akvareller. K kallades 48 till HedL av danska FrKA; en motsvarande hedersbevisning fick han aldrig i Sverige. — Efter utställningen på FrKA följde nya i Sthlm, i landsorten o i Hfors. Dessutom deltog K i Golden Gate-utställningen i San Francisco 39, i en sv samlingsutställning i London 45 o i UNESCO-utställningen i Paris 46.

K:s måleriska frihet växte med åren sakta o utan häftiga kast. Hans stil var helt personlig, o själv har han uppgivit, att han lärt av sina föregångare o av hela den konsthistoriska traditionen, inte av enstaka målare. Men han sade sig ha haft särskilda förälskelser o nämnde Turner, Delacroix, van Gogh o Matisse. Tidigare har han framhållit sin beundran för Cézanne, o andra har som hans förebilder särskilt nämnt Ivan Aguéli o Karl Isakson. Beträffande den sistnämnde torde dock ingen direkt påverkan föreligga, men väl en gemensam i det danska konstklimatet.

Redan under första världskriget blev K pacifist. När andra världskriget utbröt, blev han djupt skakad o började dagen efter krigsutbrottet måla pentatyken Frid på jorden (Västerås stad), en klart religiös bildsvit. K:s tankar, som han från mitten av 20-talet började skriva ner i en "dagbok", kom i mycket att kretsa kring andliga ting. Han studerade nyindisk filosofi, främst Swani Vivekandas skrifter, o nådde en personlig syntes mellan indisk o kristen religion. För K var "livet en religiös uppenbarelse, och konstnären den, vilken det tillkom att tolka det sköna undret" (R Hoppe 36). I en utställning på Liljevalchs konsthall 46 framgick hur stor plats det religiösa måleriet fått i K:s senare konst. Även målningar med så neutrala namn som Trädet, Källan m m blev för honom religiösa symboler.

Efter Liljevalchsutställningen följde nya i Sthlm, i landsorten o i Khvn. Då K var en av de få moderna sv konstnärer som väckt internationellt intresse inbjöds han som förste nordiske konstnär att ordna en separatutställning i Musée Nationale d'Art Möderne i Paris 51, som 52 överflyttades till Palais des Beaux Arts i Brüssel. Själv kunde K på grund av sjukdom inte närvara vid parisutställningens öppnande, o innan den överflyttats till Brüssel, hade han avlidit. En minneskollektion visades på Biennalen i Venedig 52, i Liljevalchs konsthall 54 o på Moderna museet i Sthlm 76.

Författare

Boo von Malmborg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Äfventyrs-jakten. Sagobok för barn. Gbg (tr Sthlm) 1905. Tv-4:o. 10 bl. [Ny uppl 1908.] — Abcd i landtbruk. [Omsl.] Gbg [1911]. Tv-4:o. 21 pl. — Den lustiga staden. Spel för snälla barn. Sthlm [1917]. Tv-4:o. (1) s. — Kalle och Ulla och sprätten. Saga. [Sthlm] 1924. 32 s. — Lejonet Leo, 1924. [Gbg 1939.] Fol. (38) s. — Ur ett livs dagbok. Sthlm 1959. 91 s, 1 pl-bl. [Utg R Kylberg.]

Källor och litteratur

Källor o litt: K Hjern, art K i SKL o där anf litt; dens, Valands konstskola (1972); F Holmér, förord till C K. Minnesutställn (Liljevalchs konsthall, kat nr 208, 1954); R Hoppe, förord till Sagor av C K (kat till ut-ställn på Samlaren 1956); B Knyphausen, C K. Färg o idé (1965) o där anf litt; U Linde, G K (utställn:kat, Moderna mus 1976); G Näsström, G K (1937, 2 uppl 1952).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl O Kylberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11899, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2019-05-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11899
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl O Kylberg, urn:sbl:11899, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2019-05-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se