Kyle, släkter



Band 21 (1975-1977), sida 736.

Biografi

Kyle, släkt. Namnet uppträder i Sverige veterligen tidigast med den Kyle Henriksson som var i Mats Gustavssons (sparre) följe, då denne 1374 i Linderås, Jönk, dräpte biskop Gotskalk Falkdal (bd 15). Den tyske frälsemannen Kyle Glotzow (d 1406 el 07), som av tillnamnet att döma kom från Glutzow på Rügen, ägde jord i östra Småland. Han är möjligen identisk med en 1394 där nämnd Herman K o var far (SMR) till Hans K (d 1454). Denne kallade sig 1422 konung Eriks kaplan o blev 1436 prästmunk i Vadstena kloster. Han var en av dem som 1440 därifrån sändes till dotterklostret i Nådendal, varifrån han 1441 tillfälligt återkom med dettas anhållan om flyttning till en lämpligare plats. Från 1445 el 46 var K det nya klostrets "fader o förman" (generalkonfessor). Två av hans bröder hette Klas K, o den ene av dem var 1441 häradsfogde i Konga, Kron.

Herman K (d tidigast 1505), som 1483 var hövitsman för Sten Sture d ä:s tjänare i Sthlm, uppges (Brask) ha varit morbror till bröderna Johan K (d tidigast 1490), fogde på Åbo åtminstone 1486–90, o Påvel K (d tidigast 1513). Den senare, som redan 1464 var häradshövding i Norra Möre (Rääf), ägde jord i Älverslösa, Kläckeberga, Kalm, som tidigare tillhört Hans K (Liedgren), vilket tyder på att Påvel K:s mor o Herman K var barn till någon av Hans K:s bröder. Påvel K:s första hustru var dtr till riksrådet Erik Ryning, o själv var han lagman på Öland åtminstone 1495–99. 6 jan 1495 var K jämte bl a Svante Nilsson (Sture) o Sten Turesson (Bielke; bd 4, s 164 f) ombud för Sten Sture vid förhandlingarna med ärkebiskopen Jakob Ulvsson i Tillinge, Upps. Han uppges då uttrycklingen ej vara riksråd (Registratur), o en dansk uppgift, att han var det på sommaren s å (Forhandlinger) torde vara oriktig, då han ej senare kan beläggas ha haft detta ämbete. Under 1497 års konflikt förekommer K bland Sten Stures anhängare (Registratur), men sedan Hans blivit sv kung, köpte han gods i Blekinge 1499 (Sjögren). Under Sten Kristiernssons (Oxenstierna) frånvaro från sitt befäl över de sv trupperna kring det för Hans försvarade Kalmar hösten 1505 var K dennes ställföreträdare. Danskarnas befälhavare i Kalmar Joakim Trolle plundrade o brände då Barkestorp i Dörby (BSH), som varit K:s sätesgård åtminstone sedan 1491 (Gen 79). För att ersätta honom för denna skada förlänade riksföreståndaren Svante Nilsson honom 1506 Vaksala hd, Upps, som han dock hade svårt att få inkomsterna av. Under de följande årens strider kring Kalmar var K den nye befälhavaren Hemming Gadhs närmaste stöd. 1511 bodde K i Nora i Färentuna, Sth. Fem brev från K till riksföreståndaren, Gadh o Peder Månsson (Stierna) finns i Sturearkivet (2 tr i BSH).

Påvel K:s son Jöran K (d tidigast omkr 1530) uppges i ättartavlorna ha varit riddare, men denna uppgift vilar på missuppfattning av hans herrtitel. I själva verket beror denna på att han var präst. Under sina sista år namnes K emellertid i Östergötlands rusttjänstlängder, vilket tyder på att han i samband med reformationen lämnat kyrkan. Hans äldre halvbror Klas K (d tidigast 1536) var en av de tolv frälsemän med Svante Nilsson o Erik Trolle i spetsen som sommaren 1497 på Almarestäket lovade skaffa ärkebiskop Jakob Ulvsson ersättning av kronan för de skador denne lidit under konflikten med Sten Sture. 1507 deltog han liksom fadern i striderna kring Kalmar under Hemming Gadhs befäl. Redan under 1512 års konflikt namnes K i Sten Sture d y:s omgivning, o där kan han särskilt ofta beläggas under de senare åren av dennes liv. Om hans verksamhet under belägringen av Staket 1516–17 vittnar bl a ett brev från honom till riksföreståndaren (tr BSH). Efter Sten Stures död 1520 var K en av de sju i slottsloven på Sthlms slott kring dennes änka Kristina Nilsdtr (Gyllenstierna; bd 17), o liksom andra av dessa förekommer han i den klagoskrift som Gustav Trolle 7 nov framlade för Kristian II. En promemoria av Kristians hövitsman på Kalmar Sören Norby från någon av de närmast följande månaderna nämner honom som kommen från Sthlm o som en av ledarna för det småländska bondeupproret mot Kristian jämte bl a sin bror Johan K (d 1542). En halvbroder, Erik K (d tidigast 1526), efterspanades av kungen men fick lejd på initiativ av Jakob Ulvsson o blev 1522 en av Gustav Erikssons (Vasa) hövitsman under belägringen av Sthlm. Johan K var 1524, 1526 o 1533 i slottsloven på Kalmar slott o blev 1526 lagman på Öland, där han ihjälslogs under Dackefejden. Klas K var häradshövding 1527 i Svartlösa (Lindbergh) o 1532 på Färingön (nu Svartsjölandet), 1529 o 1531 i slottsloven på Sthlm o satt 1536 i domstolen över myntmästaren Anders Hansson. Ättartavleuppgiften, att han var riksråd 1529, är oriktig. Han o hans bror Johan var gifta med var sin dtr till riksrådet Peder Ragvaldsson (Fargalt; bd 15), o han kom genom sitt äktenskap i besittning av Erstavik i Brännkyrka (nu i Nacka), som blev hans sätesgård o länge ärvdes av hans ättlingar.

Klas K var far till Hans K (d 1583) på Erstavik. Denne ledsagade 1543 rhengreven Johan Philip av Solms från Kalmar till Gustav I (Rasmus Ludvigsson) o var 1555 i slottsloven på Viborg. Under Erik XIV:s tid var han mest verksam i flottan ända sedan han 1561 överförde en fänika knektar till Klas Kristersson (Horn) i Reval. Som skeppshövitsman deltog K under Jakob Bagges (bd 2) o Klas Kristerssons befäl i flera av de viktigaste sjöstriderna. Kulmen på hans sjömilitära bana blev hans utnämning till underamiral i Klas Flemings flotta 1570. I en lista över "rådsförvanter" från Erik XIV:s tid förekommer K:s namn, men han har ej i övrigt kunnat beläggas som riksråd. Han satt emellertid i de domstolar, som dömde Jöran Persson 1567 (Handhar) o hertigarna Johan o Karl o deras anhängare sommaren 1568 (Ahlqvist), o dubbades till riddare vid Karin Månsdotters kröning 1568 (Löfqvist). 1572 efterträdde K Bengt Gylta (bd 17) i slottsloven på Sthlm, o 1569, 1580 o 1582 namnes K i tankeboken som en av ståthållarna där. 1573–74 var K en av de kommissarier som skulle ombesörja avlöningen av krigsfolket i Livland. Ättartavleuppgiften, att han skulle ha blivit lagman i Södermanland 1575, är oriktig. Han var farfar till Hans K (1605–59), som bodde på mödernegodset Frötuna i Rasbo, sårades vid Mewe i Preussen 1626 o blev överste för Österbottens regemente 1631, med vilket han 1631—32 deltog i kriget i Tyskland. Han var landshövding i södra Österbotten 1642–48 o över hela Österbotten 1648—50. Efter en av K:s tio döttrar, som var gift med landshövdingen Lars Eldstierna (bd 13), är säteriet Kyleberg (tidigare Berga) i Svanshals, Ög, uppkallat.

Hans K:s farbror Erik K (d tidigast 1619) skrev sig omväxlande till Erstavik o det genom hans äktenskap förvärvade Dannäs i Dannäs, Jönk. Han blev 1605 tillfångatagen av polackerna vid Kirkholm o satt ännu 1608 fången i Riga (Biographica). K förde 1611 befälet över den flotta som överförde hertig Gustav Adolf till Öland. Hans son Gabriel K (d 1644) till Erstavik räddade 1624 sin regementschef Johan Banérs liv, då denne i Östergötland gått ner sig i ett kärr. Han deltog i Gustav II Adolfs krig i Preussen o Tyskland, anförde Sv brigaden i slaget vid Lützen, där han blev sårad, o blev 1633 (Gen 79) överste för Östgöta infanteriregemente. S å följde K Gustav II Adolfs lik till Sverige, o 1635 blev han överste för Upplands regemente. De sista åren av sitt liv var han kommendant i Landsberg i Brandenburg. Hans brorsons son kapten Hans K (d 1706), som stupade vid Fraustadt, slöt ätten på manssidan.

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: K Henriksson: S Pira, Från norra Smålands medeltid (Medd:n från Norra Smålands fornminnes- o Jönk:s hembygdsförbund, 18, 1945), s 83. K Glotzow: J Liedgren, Johan van Hoynghens o Vicke van Vitzens kapellstiftelser i Kalmar (Arkivvetenskapl studier, 3, 1962), s 103 f, 108; M Olsson, Kalmar gamla stads kyrkor (Sveriges kyrkor. Småland 3:2, 1974), s. 194; SMR; B Sundqvist, Deutsche und niederländische Personenbeinamen in Schweden bis 1420 (Anthroponymica sue-cana, 3, 1957), s 147. Herman K d ä: RPB. Hans K (f 1454-): Handhar rör Helga lekamens gille i Sthlm, 1 (1921); T Höjer, Studier i Vadstena klosters o birgittinordens hist intill midten af 1400-talet (1905), 280, 282 f; K G Leinberg, De finska klostrens hist (SSLF 14, 1890); Liedgren, ovan a a, s 106 f; C Silfverstolpe, Klosterfolket i Vadstena (1898). Bröderna Klas K: perg:brev 27 dec 1422, RA; K Kumlien, Karl Knutssons polit verk-samh 1434—48 (1933); L-O Larsson, Det medeltida Värend (1964). Herman K d y: Biskop Hans Brasks släktbok (1970); H Gil-lingstam, Ätten Siöblads medeltida släktförbindelser o äldsta hist (1949); dens, Hålbo-näs-ätten o arvet efter Esbjörn Blåpannas hustru (PHT 1962); dens, Arvskiftet efter Per Ingemundssons (Hamraätten) hustru Bengta Knutsdtr (PHT 1966); STb 2 (1944). Johan K d ä: H Gillingstam, Medeltidsätten Sla-weka (PHT 1947); P Sjögren, Handhar ur släkten Posses arkiv (PHT 1949); dens, Ätten Posses hist intill år 1500 (1950); J W Ruuth Slottshöfdingarna o staden (dens, Åbo stads hist under medeltiden o 1500-talet, 2, 1912), s 83 f. Pavel K: perg:brev 16 juli 1511, Ge-nealogica 79, f 39v, RA; Biskop Hans Brasks släktbok (1970); BSH 4 (1875), inl, s 325, 5 (1884), inl, s 65, 77 ff, 81, 96, 167; G Carlsson, Hemming Gadh (1915), s 139 f, 165, 172, 185, 190, 196; Forhandlinger mellem Danmark og Sverig i Kong Hans's Tid (Aarsberetninger fra det Kongelige Gehei-mearchiv, 4, 1866—70); H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952—53); Herr Svante Stures acta o handkar [,1] (HSH 19, 1834), s 67, [2,] (HSH 20, 1835), s 37f, 122; G Kellerman, Jakob Ulvsson o den sv kyrkan under äldre Sturetiden (1935), s 410; Konung Erik XIV:s nämnds dombok (HH 13:1, 1884), s 58; Liedgren, ovan a a, s 106 f; dens, Ulvsunda o dess ägare före Lennart Torstenson (Bromma hembygdsfören:s årsskr 1959), s 15 f, 18; K-G Lundholm, Sten Sture den äldre o stormännen (1956); Registratur å publique ärender som blifvit förhandlade emellan . . . Sten Sture d ä o . . . Jacob Ulfsson (HSH 18, 1833), s 14, 18, 71; L F Rääf, Samkar o anteckn:ar till en beskrifning öfver Ydre [, 1], s 264; [H Schiick,] Det medeltida Öland (1953), s 7; [L Sjödin,] Arvid Siggessons brevväxl (Gamla ppr ang Mora sn, 2, 1937); P Sjögren, Släkten Trolles hist intill år 1505 (1944), s 383; R Stensson, Peder Jakobsson Sunnanväder o maktkampen i Sverige 1504—¦ 27 (1947); C G Styffe, Skandinavien under unionstiden (3 uppl, 1911). Jöran K: Liedgren, ovan a a 1959, s 18; H Schiick, Ecclesia Lincopensis (1959), s 525. Klas K (f tidigast 1536): N Ahnlund, Sthlms hist före Gustav Vasa (1953); J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); E Anthoni mfl, Fargalt (ÄSF 1:1, 1957); BSH 4_5 (1875—84); G Carlsson, Sthlms blodbad (HT 1920), s 127; dens, Gustav Vasa o Sturehuset (HT 1925), s 261; DN 16 (1901—03); Gillingstam, ovan a a 1952—53; GIR 6, 7, 11 (1875—88); E Hildebrand, Dokumenten till Stockholms blodbads förhistoria (HT 1918), s 123; Lags o doms; N Lindbergh, Bidr till Ersta gårds hist (SoH 1976), s 63f; Lundholm, ovan a a; S U Palme, Sthlms kapitulation 1520 (SSEÅ 1945), s 190; I Peterzén, Studier rör Sthlms hist under Gustav Vasa (1945), s 126 f; [L Sjödin,] ovan a a; dens, Kalmarunionens slutskede. Gustav Vasas befrielsekrig, 1 (1943), s 118, 262; dens, Handkar till Nordens hist 1515—23, 1 (HH 39, 1967—69), s 483 f, 785; P Sjögren, ovan a a 1944; N Skyum-Nielsen, Blodbadet i Sthlm og dets juridiske maskering (1964), s 247; Smålands- lif 1521 (HT 1900), s 302; ST 3 (1895); N Staf, Marknad o möte (1935); Stensson, ovan a a; A A v Stiernman, Swea o Götha höf-dinga-minne, 1 (2 uppl, 1836); L Weibull, Sthlms blodbad (Sc 1928), s9, 60; G T Wes-tin, Striden kring riksföreståndarvalen 1512 (Sc 1948—49), s 260; dens, Riksföreståndaren o makten (1957); G Wieselgren, Sten Sture d y o Gustav Trolle (1949). Johan K d y: GIR 1, 3, 8, 14 (1861—93); Lags o doms; Smålandslif 1521 (HT 1900), s 302. Erik K d ä: perg:brev 9 okt 1524 o 23 okt 1525, RA; GIR 3 (1865); Peder Svart, Gustav Vasas krönika (1964); Sjödin, ovan a a 1943, s 114, d:o 2 (1947), s 360; STb 5 (1933); Sthlms stads skottebok 1516—25 (1935). Hans K (f 1583): Rådets handhar o brev, vol 4, Str hist handhar, vol 22, Genealogica 121: Calendarium Gy llencreutzianum: febr 21, RA; A G Ahlqvist, Konung Erik XIV:s sista lefnadsår (1878), s 68, 78, 82, 121, 172; N Ahnlund, ÖÄ:s förhist, uppkomst o grundläggningstid (ÖÄ 1634 —1934, 1934); Almquist ovan a a; C Annerstedt, Grundläggningen af sv väldet i Livland 1558—63 (1868), 38; B Broomé, Ätten Posses hist 1500—1625 (1960); H Bor-jeson o G Hafström, Skeppshövidsmän vid örlogsflottan under 1500-talet (1949); S Grauers, Ätten Wachtmeister genom seklerna, 1 (1941); Handhar hörande till konungame Gustaf I:s o Erik XIV:s hist (HSH 4, 1817), s 184; J Liedgren, Erik XIV:s bevakning på Västerås slott 1573—74 (Västmanlands fornminnesfören:s årsskr, 42, 1960), s. 21; Lokalf; J Lossius, Die Urkunden der Grafen de Lagardie in der Universitätsbibliothek zu Dorpat (1882); K-E Löfqvist, Från medeltidens riddarslag till nya tidens riddarutnäm-ning (Rig 22, 1939), s 6; Rasmus Ludvigssons krönika om k Gustaf I (HH 20, 1905), s 91; STb, N F 4,6 (1941—45); SRA 2 (1899), s 1122,1128; Stiernman, ovan a a; W Tawast-stjerna, Pohjoismaiden viisikolmattavuotinen sota vuosien 1570 ja 1590 välinen aika (1918 —20); G O F Westling, Det nord sjuårskrigets hist, 2 (HB 7, 1880), s 81; A Viljanti, Gustav Vasas ryska krig 1554—57, 2 (1957); A Zet-tersten, Sv flottans hist åren 1522—1634 (1890), s 43, 412, 414 f, 418, 421, 424, 429; F Ödberg, Om stämplingarna mot konung Johan III (1897), s 120 f. Hans K (1605— 59): Frälseg, 1:2, 3:2 (1931—47); C A Klingspor, Anteckn:ar under resor i Uppland (UFT 1:2, 1872), s 48 f; Stiernman, ovan a a, 2 (1835); Sveriges krig 1611—32, 2, 4—5 (1936—38). Erik K d y: Biographica, RA; Almquist, ovan a a; G Lindqvist o A Tuulse, Brännkyrka kyrka (Sveriges kyrkor. Sthlm, 8, 1940—64); M Olsson, Vasagraven i Uppsala domkyrka, 1 (1956); STb från år 1592, 9, 11, (1968—74); Sveriges krig 1611—32, 1 (1936); Zettersten, ovan a a, s 100, 472. Gabriel K: Genealogica 79, f 37v, RA; O Bergström, Bidr till K Uplands reg:s hist (1882), s 42, 45 f, bih, s 12 f; G Björlin, Johan Baner, 1 (1908), s 59; K första livgrenadjärreg:ts hist, 2,5 (1928—30); K Upplands reg-.s hist (1958); B Steckzén, Krigskollegii hist, 1 (1930); G Munthe o M af Petersens, Erstavik (1962), s 6; Sveriges krig 1611—32, 6 (1939). Hans K (f 1706): Lewenhaupt; S A:son Sparre, Biogr ant:ar . . . 1623—1779 (K Västmanlands reg:s hist, 4, 1930). Släktarkivalier: J Liedgrens ms PM ang de medeltidsbrev som tryckts eller förtecknats i R von der Hardts Periculum anti-quitatum 2—3, L Svabes ms Proveniensundersökningar ang Miscellanea-knippan 74, Kyle-ätten o befryndade släkter i Kalmar län, Enheten för SD, RA; H Gillingstam, Genealog ms från vasatiden o stormaktstiden som källor för sv medeltidsforskning o äldre arkivhist (PHT 1974); R v der Hardt, Periculum antiquitatum, 2—3 (1709); Liedgren, ovan a a 1962, s 105 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kyle, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11904, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-12-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11904
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kyle, släkter, urn:sbl:11904, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-12-10.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se