Meriter

Källström, Knut Malkolm, f 30 jan 1888 i Sthlm, Nik, d 12 juli 1949 där, Engelbr. Föräldrar: poliskonstapeln Jaen Peter K o Johanna Mathilda Eliasdtr. Elev vid Katarina realskola i Sthlm, vid F Schartaus handelsinst där 03—05, tjänsteman vid Rederiab Rex där 06—17, anställd vid Rederiab Fredrika, Kramfors, Vnl, 17—23, VD i Rederiab Rex i Sthlm från 23, led av styr för Inteckn: banken ab där från 42, av dir för Sthlms sjömanshus från 43.

G 23 sept 16 i Sthlm, Ad Fredr, m Greta Amalia Östlund, f 8 dec 93 där, ibid, dtr till skrädderiidkaren Johan Ö o Therese Probst.

Biografi

Efter fem år i Katarina realskola o utbildning vid Schartaus handelsinstitut blev Knut K 1906 tjänsteman vid det av W Beijer ledda Rederiab Rex. När detta 17 uppgick i Transatlantic, fick han anställning i Kramfors vid rederiföretaget Fredrika, som två år tidigare grundats av dåv chefen för Kramfors ab i avsikt att ombesörja bolagets transporter både på export- o importsidan. Rörelsen fick en god start genom fördelaktiga köp av fartyg, som mindre rederier inför den hotande ubåtsfaran sålde till underpris. K, som var en skicklig administratör o förhandlare, fick snart huvudansvaret för rederirörelsen, o under de för träindustrin svåra åren i början av 20-talet lyckades han efter förhandlingar på ort o ställe placera en stor del av Fredrikas tonnage i reguljär trafik mellan sydamerikanska hamnar.

23 återvände K till Sthlm, där han i samarbete med bl a sin förre chef — då direktör i kolfirman Beijer import o export ab — startade nya Rederiab Rex. K blev VD, o rörelsen började blygsamt med ett från Finland köpt fartyg, som fick namnet Aspö. Det nya bolaget utsattes de första åren för svåra påfrestningar genom den kris på fraktmarknaden som följde efter första världskriget, men ledningen lyckades finna lönande transporter o kunde öka tonnaget. Det uppgjorda programmet förutsatte laster av trä o trämassa till England o kontinenten med kol o koks i retur. De första åren måste man dock åtaga sig skeppningar till o från Spanien o i några fall ända till Svarta havet. Trots svårigheterna kunde bolaget redovisa vinst även från de första brydsamma åren o stora överskott i slutet av 20-talet. Under den nya lågkonjunkturen i början av 30-talet gjorde rederiet mycket fördelaktiga inköp av upplagt tonnage. Fartygsbeståndet kunde i stor utsträckning ökas med gjorda vinster, o de lån som togs upp för detta ändamål var slutamorterade 38. Vid krigsutbrottet 39 hade rederiet 15 fartyg, o trots att 9 förstördes av bomber, minor o torpeder, ägde Rex vid K:s död 19 för malm- o koltransporter i östersjö- o nordsjöfart särskilt lämpade fartyg på sammanlagt mer än 80 000 dödviktston, alla med namn som slutade på -ö.

K, vars yrkesskicklighet o väldiga arbetsförmåga starkt bidrog till rederiets framgångar, karakteriserades av ett försynt framträdande men också av envist fasthållande vid den ståndpunkt han efter noggrant övervägande hade intagit. Han var reserverad, asketiskt lagd o sparsam mot sig själv men i flera fall utomordentligt frikostig, då han funnit en sak eller en person han ansåg värd att hjälpa. På olika sätt gynnade han organisationer o institutioner med anknytning till sjöfarten o bland dem främst Föreningen för skandinaviska sjömanshem i utländska hamnar. Intresserad av musik o sin hemstads historia stödde han ekonomiskt sällskapet Par Bricoles offentliga konserter o var under många år ledamot av Sthlmsgillets råd.

Författare

Olle Franzén

Källor och litteratur

Källor o litt: M Flood o A Palmgren, Sthlms borgerskap (1929); S Gerentz, Sthlms sjömanshus 1748—1948 (1948); G Hägglöf, Sv krigähandelspolitik under andra världskriget (1958); E Högberg, K K (SvD 13 juli 1949); S Salén, K K (Sv sjöfartstidn 1949, nr 29); H Sjöstedt, Sveriges bankmatr 1948 (1948); Sthlms-gillet 1934—1939 (1939); Sthlms ångbåtssjöfart. Ångfartygs-befälhava-resällsk:s minnesskr 1857—1932 (1933); Sveriges redarefören :s årsböcker 1926—1950; Sveriges rederier (1938); Sällsk Par Bricole. Historik o porträttgall med biografier (1946); Väd 1947.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Knut M Källström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11921, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11921
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Knut M Källström, urn:sbl:11921, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-19.