Bengt G T Ingeström

Född:1873-05-05 – Klara församling, Stockholms län
Död:1953-11-28 – Oscars församling, Stockholms län

Industriidkare


Band 20 (1973-1975), sida 18.

Meriter

Ingeström, Bengt Gustaf Theodor, f 5 maj 1873 i Sthlm, Klara, d 28 nov 1953 där, Osc. Föräldrar: stärbhusnotarien Carl Viktor August I o Fanny Maria Laurén. Elev vid Nya elementarsk i Sthlm 82—88, ord elev vid KTH 15 sept 90, avgångsex från maskinbyggnad 10 juni 93, ing vid ab de Lavals ångturbin 94—97, grundare av firman Zander & Ingeström 1 febr 98, ensam innehavare av firman 01—14, VD i ab Zan-der & Ingeström 3 dec 14—40 (ordf i styr 14—53), ordf i styr för ab Bröderna Ameln 06—53, led av styr för Sv ackumulator ab Jungner 10—53 (ordf 48—53), led av Sveriges tekn-industriella skiljedomsinst 14—44 (v ordf från 37), grundare av ab Atmos 15, initiativtagare till o stiftare av ab Vapor-ackumulator, Sthlm, 16, av Maskin-a/s Zeta, Oslo, 16 (led av styr från 17) o Zeta oy, Hfors, VD för Bultfabriksab i Hallstahammar 18—27 (led av styr 12—48, ordf 39—48), initiativtagare till o stiftare av ab Arctic, Sthlm, 25, fullm i Sthlms handelskammare 26—42 (v ordf 39—42), led av styr för ab Separator 30—48 (ordf 37—48), stiftare av ab Imoindustri 31 o dess VD 31—43 (ordf i styr där 31—53), ordf i styr för ab Kanthal, Hallstahammar, 31—48, i styr för Eskilstuna fabriksab 33—48, led av styr för stiftelsen Tekn mus 33—48 (2:e v ordf 40, hed:led 48), ordf i styr för Ramnäs bruksab med Wirsbo o Ramnäs kraftab o Ferna bruksab 43—48, för Jönköpings mek werkstadsab från 50.— Iqml 53.

G 10 aug 99 i Sthlm, Hedv El, m Thérèse Maria Ameln, f 2r mars 77 där, Jak, d 31 juli 60 där, Osc, dtr till grosshandl Carl Henrik A o Marie Elisabeth Jahn.

Biografi

Bengt I hörde liksom V Blomquist och O Zander till de många unga civilingenjörer, som engagerades för fortsatt konstruktionsarbete på ab de Lavals ångturbins ritkontor. Först framställdes mindre ångturbiner men redan 1895 ritades och tillverkades även aggregat på 300 hk. Turbinernas hastighetsresurser gav centrifugalpumpen en ny framtid. En av de första ångturbindrivna pumparna beställdes för Gbgs nya vattenverk, varvid hjulen beräknades och ritades av I. Han fick också för bolagets räkning göra en äventyrlig resa till det inre Ryssland. Gustaf de Laval var angelägen att snabbt sprida kännedom om sin uppfinning över världen och agenter kontrakterades i många länder.

I och Zander åtog sig agenturen för Sverige, som ansågs vara en försummad marknad, och bildade 1898 ingenjörsfirman Zander & Ingeström (Z & I). Medförande en liten demonstrationsturbin reste sedan I omkring i landet, besökte fabriker och höll föredrag om turbinens konstruktion och användningsmöjligheter. Första tiden salufördes den enhjuliga Lavalturbinen, som i förening med generator lämpade sig väl som belysningsmaskin (turbindynamo) på ångfartyg. Vidare sammansattes ångturbin och pump (turbinpump), och Z & I projekterade och genomförde länspumpning av Herrängs gruvor. Firman öppnade 1898 kontor och utställning i Centralpalatset. Men framgången lät vänta på sig och krisåren kring sekelskiftet var bekymmersamma. Zander, som var mera uppfinnare än affärsman, lämnade 1901 firman, som i fortsättningen drevs av I under bibehållet firmanamn, nu med adress Fredsgatan 19.

Sistnämnda år lanserade firman Zetapumpen, en ny typ av centrifugalpump, som betydde ett stort framsteg. Den tillverkades även direktkopplad till elektrisk motor, och i samarbete med turbinbolaget projekterade I en mängd anläggningar. Genombrottet blev de stora pumpverk, som Z & I levererade till avloppsarbetena i Malmö och Gbg från 1906. Det första snabbfiltret i Sverige framställdes av Z & I till ett vattenverk 1908. Samtidigt började firman marknadsföra den för industrin mera passande multipelturbinen.

I:s framgångar tillät honom snart att bli förlagsman åt ett flertal uppfinnare, varigenom Z & I med ensamrätt fick nya, slagkraftiga säljobjekt. Det bolag, som bildats för att exploatera Waldemar Jungners uppfinning av en alkalisk elektrisk ackumulator, hade kommit på obestånd 1910. I organiserade snabbt en nyetablering, Sv ackumulator ab Jungner, med svågern, civilingenjör Robert Ameln, som VD och Z & I som generalagent för Skandinavien. Jungnerackumulatorn användes till elektriska lokomotiv, tågbelysning m m. Då Norges statsbaner under krigsåren övergick till elektrisk vagnbelysning, gick beställningen till Z & I, som 1914 ombildats till ab. 1916 upprättade I en filial i Norge, Maskin-a/s Zeta, Kristiania, vilken 1919 bl a levererade 10 stora lokomotiv till Norges statsbaner och 500 till Sovjet, tillverkade av Nydqvist & Holm ab, Trollhättan. Även i Finland grundade I ett dotterföretag, Zeta oy, Hfors.

I:s kollega från de Laval, Viktor Blomquist, numera offertingenjör hos Z & I, konstruerade en ny typ av ångpanna, som var driftsäker även vid mycket höga tryck. För exploateringen bildade I 1915 ab Atmos. Atmospannan väckte stor uppmärksamhet och såldes i Sverige, Tyskland och Frankrike. Dr ing Joh. Ruths hade uppfunnit en ångackumulator för reglering av belastningen vid ånganläggningar, som I fann värdefull för firmans ångtekniska arbeten. På basis av denna och en serie hithörande detaljer bildades 1916 ab Vaporackumulator med Z & I som medintressent, och en första anläggning gjordes vid Hallsta pappersbruk. Ruthsackumulatorn blev med tiden en världsartikel, men teknikens utveckling gjorde den sedermera inaktuell.

Då de unga ingenjörerna B v Platen och C Munters framkom med sin geniala konstruktion av en kylmaskin, fick de av I, som sedan 1917 experimenterat med en dylik, ett erbjudande om samarbete. Resultatet därav blev bildandet av ab Arctic 1925 med Z & I som huvudintressent, men fabrikationen övertogs snart av ab Electrolux.

Överingenjören hos Jungners, C Montelius, lyckades få I intresserad av sina försök med skruvpumpar. I insåg de många användningsmöjligheterna och bekostade experimentverksamheten (totalt 0,4 mkr). Ab Imo-industri ("Imo" bildat av namnen I o Montelius) grundades 1931 för exploatering av Imoskruvarna, vilka tillverkades på licens vid turbinfabriken (marina Imo-pumpar) och i utlandet, och inkomsterna därav finansierade byggandet av en särskild industri i Sthlm. Intill 1948 hade 200 000 Imo-aggregat installerats; vid den egna fabriken var årliga tillverkningsvärdet c:a 3 mkr och arbetareantalet c.a 110.

Jämsides med driften av Z & I var I dir vid Bultfabriksab i Hallstahammar årtiondet efter första världskrigets slut och därefter v ordf och ordf i styrelsen. Vid I:s avgång hade årliga tillverkningsvärdet stigit till 20 mkr och antalet anställda till 1 800. En total omdaning till modern storindustri hade ägt rum, huvudsakligen under ledning av platschefen H v Kantzow. Denne hade dessutom uppfunnit en ny, värmebeständig stållegering, "kanthal", som blev världsbekant. I det 1931 för exploatering bildade ab Kanthal var I styrelseordf.

I:s verksamhet som exploatör av uppfinningar blev mycket uppmärksammad, och hans kalkyler var alltid väl underbyggda. Han hade byggt upp sitt företag så, att det skulle bli oberoende av konjunkturväxlingar. På hans initiativ upptogs tillverkning av elektricitetsmätare och vattenmätare för sv behov. Redan 1919 representerade Z & I med ensamrätt för Sverige Weston Electrical Instrument Corporation, Newark, USA, från 1921 Fr Sauter AG, Basel (elektriska apparater), och från 1929 ab Separators industriseparatorer och värmeväxlare. I ingick därvid i ab Separators styrelse.

I:s företag hade i över 50 år i samarbete med ab de Lavals ångturbin projekterat och utfört flertalet större pumpverk och ångkraftcentraler i Sverige. Inga ekonomiska band utöver generalagenturavtalet hade emellertid förenat de båda företagen, och 1950 upphörde samarbetet. I stället införlivades med Z & I-koncernen Skandinaviens största pumpfabrik, Jönköpings mekaniska werkstads ab, JMW, som hade en lång erfarenhet av centrifugalpumpar. Därmed kunde Z & I i framtiden lita till egna resurser. Koncernens tre företag (Z & I, Imo-industri och JMW) hade vid I:s bortgång 850 anställda och en balansomslutning på 45 mkr.

Trots omfattningen av sin affärsverksamhet åtog sig I flera offentliga uppdrag. I sexton år var han fullmäktig i Sthlms handelskammare, vars VD gav honom följande karaktäristik: "Han är en blygsam man och älskar inte de många orden, men när han säger något, är det tungt vägande". En stipendiefond (1948) till stöd för studier rörande ång- och pumpteknik samt hydraulik bevarar inom Sv teknologföreningen hans namn.

Författare

Rune Kjellander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Ab de Lavals ångturbin (Sthlms näringsliv, 2, 1924); Ab Vaporackumulator (ibid 1924); Ab Vaporackumulator (Sv näringsliv i ord o bild, bd 1, 10, 1925); Ab Zander & Ingeström (Sthlms näringsliv, 2, 1924); T Althin, Gustaf de Laval 1845— 1913 (1943); The commercial Who's Who in Scandinavia, Sweden, ed R Ekman (1950); Et firma blir til, Maskinaktieselska-pet Zeta 50 år (1966); Handelns o industrins män (1939); S A Hansson, Waldemar Jung-ner och Jungnerackumulatorn (Daedalus 1963); H Hylander, Tre kapitel om tre företag (1956); dens, B I (Dödsrunor utg av S:te Örjens gille, saml 22, 1957); Jönköpings mek werkstads ab (E Gegerfelt, Sv storföretag, 1, 1945); Kända sthlmare, ed I Gold-mann (1936); C Montelius, En uppfinnare berättar (Daedalus 1945); nekr i SvD 30 dec 1953; V Nordström, Ångteknik (1945); SMoK; Sv ackumulator ab Jungner (Sthlms näringsliv, 2, 1924); Sv industriella verk o anläggn:ar, ed G Ekerot (1900, nr 6); Sv industrikal.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bengt G T Ingeström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11962, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-03-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11962
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bengt G T Ingeström, urn:sbl:11962, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-03-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se