Meriter

3 Insulander, Carl Johan, brorson till I 1, f 18 juni 1872 i Boda, Värml, f 28 mars 1958 i Danderyd, Sth. Föräldrar: bandirektören major Johan Denis I o Hulda Carolina Amalia Lindegren. Mogenhetsex vid h a latinlärov i Gbg vt 90, elev vid KTH 15 sept 90, avgångsex från dess väg- o vattenbyggndinje 14 april 94, bitr ing vid östra väg- o vattenbyggn:distr 95—96, underlöjtn i fortifik:s reserv 16 jan 96, avd:ing vid Växjö-Tingsryds jämvägsbyggn 96, bitr ing vid väg- o vattenbyggn: styr 97 o 04—05, anställd hos ing J G Richert 97—99 o 00—02, löjtn i fortifik:s reserv 20 okt 99—00, löjtn vid WK 30 okt 99, arbetschef för vatten- o avloppsarbeten i Borås 99—00, i Sala 02—04, tjf prof vid KTH i vägbyggn:konst 1 sept 03—04, konsult ing från 03, arbetschef i Borlänge 04—05, tillsynings-man för Hjälmarens reglering 05, distriktsing i mellersta väg- o vattenbyggn :distr 05— 18, förordn som byråchef vid väg- o vatten-byggn:styr 09, 16—18 o 26—30, kapten vid VVK 11 febr 10, ordf i komm rör ödebygds- o utfartsvägar 14 jan—30 april 18, vatten-rättsing vid Söderbygdens vattendomstol 18 —32, major vid WK 31 dec 18, tf distriktschef för mellersta distr 21 maj 19—30, överstelöjtn vid VVK 26 juni 29, hamninsp i väg- o vattenbyggn:styr 29 nov 29—1 sept 30, tf baninsp 30—35, tf kårchef för VVK 32—33, tf chef för väg- o vatten-byggn:styr:s järnvägsbyrå 31 maj 35—36, ordf för torrläggn:komm sommaren 38—6 dec 41.

G 30 mars 99 i Sundsvall m Elin Henrietta Dehn, f 7 jan 76 där, f 13 mars 66 i Danderyd, dtr till bankdir Isidor Nathan D o Augusta Oscaria Hedberg.

Biografi

Carl I växte upp i Gbg, där fadern var bandirektör vid Bergslagernas jernvägar. Efter civilingenjörsexamen vid KTH som väg-och vattenbyggare genomgick han den militära aspirantkursen vid Svea ingenjörbataljon för inträde i väg- och vattenbyggnadskåren. Efter ett par år som ingenjör vid olika väg- och järnvägsbyggnader blev han anställd hos den kände vattenbyggaren, sedermera prof vid KTH, J G Richert. Hos denne fick han en utmärkt vidareutbildning med inriktning på vattenbyggnad i alla dess former.

I:s huvudsakliga livsgärning var knuten till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och dess distriktsverksamhet. Under åtskilliga år var han chef för mellersta distriktet, omfattande Sthlms, Uppsala, Södermanlands, Gotlands, Örebro och Västmanlands län. Styrelsens distriktschefer var under senare delen av 1800-talet men även ännu in på 1900-talets första decennier som små kungar på byggnadsområdet och bedrev sin verksamhet med stor myndighet och auktoritet. De sysslade med allt inom väg- och vattenbyggnadskonstens vida, samhälleliga fält. I:s specialitet kan dock sägas ha varit vattenregleringar för jordbruks-, kraft- och farledsändamål. Vid sidan om sin ordinarie tjänst var han sålunda ett antal år vattenrättsingenjör. Inom vattenbyggnadsområdet uppgjorde han bl a ett flertal kanal- och farledsförslag, såsom Bällstaviken—Brunnsviken, Hjälmare kanal, Oxdjupet, Strömma kanal, Sågsjökanalen och Åkers kanal. När distriktsorganisationen upphörde, blev I byråchef i styrelsen, en befattning som han tidvis tidigare upprätthållit. Han tjänstgjorde även som ställföreträdare för styrelsens chef.

I upprätthöll vid sidan om sin statstjänst under ett femtiotal år den unika befattningen hos Hjälmarens och Qvismarens sjösänkningsbolag som dammästare vid Hyndevad, där vattenföringen mellan Hjälmaren och Mälaren regleras. Med denna befattning följde rätten till ett boställe vid regleringsplatsen, en idyll som familjen utnyttjade som sommarnöje.

Genom sin anknytning till J G Richert och sina mångsidiga kunskaper var I några år omkring sekelskiftet engagerad som extra lärare och tjf prof vid KTH. En tid (1901— 08) var han även redaktör för TT, avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst, och framträdde själv som författare till ett flertal gedigna tekniska uppsatser. I K Väg- och vattenbyggnadskårens 75-årsskrift 1926 medverkade han med uppsatsen Stockholms kommunikationer, som visar framsynthet kring kommunikationernas betydelse för storstaden, men även känsla för estetiska och kulturella värden.

Författare

Torsten R Åström

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om noggrannare hastighetsmätningar med "Arvidsons instrument" / Dalelfvens vattenföring [sign] (TT, årg 32, 1902, Sthlm, 4:o, avd Väg- och vattenbyggnadskonst, s 39 f; även sep: Två notiser rörande vattenmätningar, Sthlm 1902, 7 s). — Berättelse öfver afdelningens för väg- och vattenbyggnadskonst verksamhet under år 1902 (ibid, 33, 1903, s 12). — . . . verksamhet under år 1903 (ibid, 34, 1904, s 12). — Diskussion ang. frågan om förändring af vår vattenrättslagstiftning [inlägg] (ibid, 37, 1907, allm avd, s 152—165 passim). — En undersökning rörande gravitationsdammars dimensionering. Sthlm 1909. 12 s. Omtr i TT, årg 40, 1910, avd Väg- och vattenbyggn, s 7—10, 46 f. — En beräkningsmetod i och för reglering af ett vattendrags vattenföring. [Omsl.] Sthlm 1909. 48 s. — Om vattnets olikformiga strömning i öppna vattendrag (TT, 40, avd Väg- och vattenbyggn, s 80 f). — [Uppgifter om väg- och vattenbyggnader år 1912 (anon)] (ibid, 43, 1913, s 6, 14). — [Uppgifter... 1913 (anon)] (ibid, 44, 1914, s 42, 60). — Om inre vattenvägar. IX. Mälarens farledssystem (ibid, 45, 1915, vecko-uppl, s 449—453, 486). — Förberedande utredning rörande Arbogaåns reglering. Örebro 1916. 28 s, 2 pl. — Utredning rörande Bäll-staviken—Brunnsviken . . . Sundbyberg 1922. 39 s. — Kostnadsförslag till den planerade järnvägen Uppsala—Kerstinbo. Uppsala 1925. 12 s. — P. M. beträffande vissa sakkunnigeyttranden rörande järnvägen (G J I o Carl L. Andersson, Uppsala—Kerstinbo järnväg. . ., Uppsala 1926, s 3—6). — Till-läggsskrivelse till kostnadsförslaget (C J I, H Unander o O Kollberg, Uppsala—Kerstinbo järnväg, Uppsala 1926, s 1). — I red för TT, årg 31—38, 1901—1908, Sthlm, 4:o, avd Väg- och vattenbyggnad (flera bidrag).

Källor och litteratur

Källor o litt: K Väg- o vattenbyggn:kåren 1851—1937, ed R Smedberg (1937); Sv TeknF.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl J Insulander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11973, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torsten R Åström), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11973
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl J Insulander, urn:sbl:11973, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torsten R Åström), hämtad 2024-04-25.