Meriter

Jansson, Anders Martin, f 24 dec 1868 i Eskilstuna, d 26 april 1953 i Sthlm, S:t Göran. Föräldrar: lantbr Olof Martin J o Erica Christina Sundberg. Mogenhetsex i Nyköping vt 88, inskr vid UU 17 sept 88, FK 29 jan 92, vik lektor vid h a l i Nyköping vt 92, amanuens vid meteorologiska observatoriet i Uppsala 1 juli 97—1 juli 02, FL vid UU 14 dec 01, assistent vid Station Franco-Scandinave de sondages aériens i Danmark 1 juli 02—1 april 03, assistent vid statens meteorologiska centralanstalt 1 april 03—12, undervisade i fysik vid Lyceum för flickor, Sthlm, ht 03—21, disp 27 maj 04, FD 31 maj 04, eo tjänsteman i kommerskoll:s statistiska avd 16 juli 04, medlem av Sthlms naturvetensk fören 04 (skattmästare där 13 —40), aktuarie i livförsäkr:bolaget Sthlm 05, förest för naturvetensk stationerna i Vassijaure o Abisko juni 12—15, aktuarie i kommerskoll: s avd för näringsstatistik 15 nov 12, förste aktuarie där 29 maj 14, tf byråchef 16, ordf i Statistiska fören 19—27 (sekr där 13, hedersled 28), ordf i styr för Lyceum för flickor 19—48, kommerseråd o byråchef 12 sept 21—35, led av Institut international de statistique i Haag 25, ordf i sällsk Jultomtarna 25—50, initiativtagare till första nord statistikermötet 27, Sveriges repr vid internat konferensen i ekonomisk statistik i Genève 28, ordf i Pensionerade statstjänstemäns riksförb 42—45.

G 1 okt 06 i Uppsala m Anna Maria Georgina Ericsson, f 25 mars 79 där, d 13 Sthlm, Osc, dtr till lantbrukaren o Maria Kristina Eriksson.

Biografi

Under studietiden i Uppsala hann Martin J med att vara både andre och förste kurator i Södermanland-Närkes nation. I fem år var han amanuens på meteorologiska institutionen under prof Hugo Hildebrandsson. När denne tillsammans med fransmannen Teisserenc de Bort 1902—03 organiserade en meteorologisk expedition till Hald i Danmark för att sända upp ballonger med självregistrerande instrument, var J en av deltagarna. Efter hemkomsten blev han assistent vid meteorologiska centralanstalten i Sthlm och disputerade följande år på en avhandling om snöns värmeledningsförmåga. Till hans uppgifter vid centralanstalten hörde bl a att organisera stormvarningstjänsten — dittills i Sverige tämligen försummad — och att utvidga nederbördsrapporteringen, så att denna skulle kunna tjäna som grund för den hydrografiska forskningen.

1912—15 var J föreståndare för Sthlms naturvetenskapliga förenings undersökningsstation i Abisko (till dec 1912 Vassijaure) och ledde installationen av de meteorologiska instrumenten där.

Vid 1900-talets början var framtiden för meteorologer i Sverige osäker, och J var från 1904 vid sidan av sitt meteorologiska arbete amanuens vid kommerskollegium, där han huvudsakligen ägnade sig åt industri- och sjöfartsstatistik. När han 1912 blev aktuarie, lämnade han till prof Hildebrandssons besvikelse meteorologin. Inom kommerskollegium utförde J ett uppskattat arbete. Han tog initiativ till handelsstatistikens modernisering, upprättandet av kommerskollegiums indexserie för partipriser och till kvartalspublikationen Ekonomisk översikt. Han blev en driven statistiker och sökte i tal och skrift inte utan framgång popularisera sin vetenskap.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

J:s arkiv i UUB. Brev från honom i RA C G:son Bonde, Ericsbergsarkivet), UUB i till H Hildebrandsson) o i VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Sur la trombe de Borås le 3 juillet 1899. Sthlm 1900. 9 s, 3 kartor, 1 pl-bl. (Bihang till VAH, bd 26. Afd 1. N:o 3.) — Uber die Wärmeleitungsfähigkeit des Schnees (Mitgeteilt. . . durch K. Ångström) (Öfversigt af K. vetenskapsakademiens förhandlingar, årg 58, 1901, Sthlm 1901, 1902, s 207—222 [= N:o 3]). — Om värmeled- ningsförmåga hos snö. Akademisk afhandling. Upsala 1904. 33 s. — Hurudant blir vädret? (Läsning för svenska folket. Utg af Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande, N F, bd 18, 1907, Sthlm, s 81—107). — Om ballonger och drakar i meteorologiens tjänst (ibid, s 281—298, 19, 1908, s 16—24). — Några minnesord till bröderna i logen n:o 13 Gustaf Wasa [i Stockholm] vid sammankomsten den 8 december 1917 med anledning av logens 20-åriga tillvaro [jämte N Liedfeld, Prolog vid logen n:o 13 Gustaf Wasas 20-års-dag 1917]. [Omsl:] Minnesblad från logen n:o 13 Gustaf Wasa I. O. O. F. of Sverige. Tjuguårsdagen 11/12 1897—11/12 1917. [Sthlm; tr] Eskilstuna 1917. (11) s. — Fritz Hallberg in memoriam [sign] (Observations météorologiques a Vassijaure. . ., 6. 1911, exécutées et redigées par F Hallberg, Sthlm (tr Upps) 1931, 4:o, s [III]). — Södermanlands och Nerikes gille [i Stockholm]. Minnesblad till hundrafemtioårsdagen den 14 november 1945. [Omsl:] Södermanlands och Nerikes gille 1795—1945. Sthlm 1945. 31 s. [Förord; tills med N Lundqvist.]

Redigerat: Sveriges officiella statistik. Sjöfart. Berättelse för år 1915—1933 av Kommerskollegium. Sthlm 1917—35. . . . statistik. Industri och bergshantering. Industri. Berättelse för år 1915—1934 av Kommerskollegium. Sthlm 1917—36. . . . statistik. Industri och bergshantering. Bergshantering. Berättelse för år 1916—-1934 av Kommerskollegium. Sthlm 1917—35____statistik. Handel. Berättelse för år 1916—1935 av Kommerskollegium. Sthlm 1918—34. (Samtliga tills med K. A. Fryxell mfl.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Art:ar i SvD 28 sept 1927, 23 dec 1928, i Södermanlands läns tldn 24 dec 1928 o i UNT 2 maj 1927; Fören 1868 års män. Minnesskr (1943); O Rabenius, Mellan Sthlms strömdrag (1943); nekr i SvD 28 april 1953; Observations météorologiques à Vassijaure, ed B Rolf (1907); Sv Odd Fellow-tidn 1943, nr 12. — [V Christie,] Sthlms naturvetensk fören 1871 25/2 1971 (1971).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Martin Jansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12052, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12052
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Martin Jansson, urn:sbl:12052, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-19.